Populär ingång till språk

Julia Tuneld, 15, har två japanska tecken målade med svart kajal strax under sitt vänstra öga. Hon vet inte vad de betyder, men tecknen är titeln på en av hennes favoritlåtar av J-pop.

- Jag har övat på att skriva tecken i några år. Och det krävs en viss möda att skriva dem spegelvänt, säger hon och ler snett.

Förhoppningsvis kommer hon snart att få reda på vad hon egentligen har skrivit i ansiktet. Något som började med ett intresse för japanska serier i form av Pokemon och Digemon, och sedermera japansk musik och kultur, har fått henne att börja plugga japanska. Varje lördag går hon och kompisen Torkel Jedvik, 16, på en två timmar lång japansklektion på Folkuniversitetet i Göteborg.

- Jag vill kunna prata med mina japanska internetkompisar, för de är så dåliga på engelska. Vi kan inte riktigt förstå varandra, förklarar Julia Tuneld. Men vi pratar om musik, mangaserier och japansk kultur.

Torkel Jedvik vill kunna läsa manga och titta på japanska tecknade filmer, anime, på originalspråk.

- Det är tråkigt med manga som är översatt, säger han. Japanska är ett väldigt speciellt språk, som man kan tolka på olika sätt. Översättningarna är översättarens tolkning av texten. Och japanska är väldigt intressant. Det är roligare än tyska helt klart.

- Man vill lära sig ett språk om man ser meningen med det, konstaterar Gun Lundberg, forskare på Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Hon har deltagit i ett projekt där forskare i sju EU-länder följt 1 200 elever i statliga och kommunala skolor. De har inte undersökt just hur svenskar lär sig japanska, utan hur exponeringen för ett språk utanför skolan påverkar språkinlärningen - i detta fall engelska.

Ett resultat av projektet visar på att ett populärkulturellt intresse, som Julia Tunelds och Torkel Jedviks, har positiv inverkan på motivationen att lära sig ett språk. Något som ungdomarna själva inser.

- I skolan är det inte frivilligt. Men om man själv väljer att göra någonting är man mycket mer motiverad, förklarar Torkel Jedvik och bläddrar vidare i sin Japanese for young people.

Men det krävs mer än kulturkonsumtion för att lära sig språk ordentligt. Gun Lundberg menar att det finns en övertro på att barn lär sig engelska via data- och tv-spel, musik och film.

- Den engelska som eleverna behöver lära sig från början, till exempel, är vardaglig kommunikation, och den finns det inte så mycket av i dataspel och actionfilmer, säger hon. Fraser som eat my shorts och may the force be with you känns häftiga att kunna men är kanske inte så kommunikativa.

Gun Lundberg talar om en pojke i årskurs 2 som berättade att hans favoritlåt var Stay the night. Pojken visste vad night betydde, men inte stay.

- Ett oreflekterat lyssnande på musik gör inte barnen automatiskt kommunikativa. Däremot lär de sig genom ett koncentrerat lyssnande, ett aktivt imiterande och sjungande.

Samma sak är det med tv och film, enligt Gun Lundberg. Det är först när man koncentrerar sig på vad som sägs som man kan plocka upp ord och fraser.

- Om man skulle kunna lära sig språk genom att sitta framför tv:n så skulle en stor del av svenskarna tala och förstå danska mycket bra efter alla danska serier som Mordkommissionen och Brottet. Men så är inte fallet. Att "slötitta" och oreflekterat läsa av en textremsa ger alltså inte nya språkkunskaper.

De elever som både lyssnar och tittar på textremsorna, för att se om de förstår rätt, får mycket bättre resultat på språktester än de elever som enbart läser texten.

- Datorspelande fungerar likadant, säger Gun Lundberg. Du lär dig inte många engelska ord bara av att spela. Om du däremot kommunicerar med andra spelare, så lär du dig mycket mer.

Oavsett om de är stora kulturkonsumenter eller inte, så är svenskar i allmänhet duktiga på engelska. Forskning visar att svenska barn talar bra engelska jämfört med barn i många andra europeiska länder.

Den ena anledningen till det är att svenskan står betydligt närmare engelskan än vad exempelvis spanska, italienska och finska gör. Detta släktskap har de svenska barnen fördel av när de lär sig språket.

Den andra anledningen har en populärkulturell anknytning: det faktum att svenskarna inte dubbar sina medier.

- Det innebär att svenskar från tidig ålder omges av ett rikligt, autentiskt flöde av levande engelska, säger Gun Lundberg.

Det gör också att vi generellt har ett mycket gott uttal och en god intonation, något som ofta kommenteras av människor från andra länder: svenskar pratar så bra engelska!

I Nederländerna dubbar man inte heller sina medier - och holländare får samma goda omdöme om sin engelska ute i världen.

Men odubbade medier ger inte automatiskt bra engelska. Gun Lundberg tar Kroatien som exempel. Landet dubbar inte heller sina medier, men kroatiskan har betydligt svagare släktskap med engelskan. Därför får kroaterna jobba mer med uttal och intonation - trots exponeringen för språket.

Gun Lundberg tycker att den starka tron på att vi lär oss engelska bäst via populärkultur är ett problem.

- Politiker och skolansvariga hävdar ofta att engelskan inte är något problem i skolan, eftersom eleverna lär sig engelska på fritiden. Sanningen är att eleverna "duschas" med oerhört mycket engelska när de inte är i skolan, men att det mesta av denna dusch rinner av dem.

Elevernas språkliga medvetenhet måste i stället få hjälp att utvecklas via engelskundervisningen i skolan. Först då kan barnen verkligen lära sig av den populärkulturella "fritidsengelskan". Det är lärarens uppgift att utgå ifrån det ordförråd som eleverna har plockat upp, och bygga vidare på det. På så sätt stimuleras deras språkintresse, och de kommer bit för bit att bli mer aktiva med sitt engelsklärande på fritiden.

- Hur lär man sig språk? Hur kan man göra när man inte förstår alla ord? Hur kan man göra om man vill säga något men inte kan just det ordet? Det är strategifrågor som skolan måste hjälpa eleverna att hantera, säger Gun Lundberg.

Läraren och undervisningen är alltså oerhört viktiga, speciellt under de fyra, fem första årens språkstudier.

- Det är därför väldigt olyckligt att elevernas första språklärare ofta inte har någon lärarutbildning i ämnet, säger Gun Lundberg. Engelskobligatoriet togs bort 1987, och därefter kunde lärarstudenterna välja bort engelskan och välja till exempel idrott i stället. Det verkar som om man tror att engelskan kommer av sig själv.

Den amerikanska lingvisten Ravi Purushotma är verksam vid Learning games network i Cambridge, Massachusetts, USA. Han tror inte heller att kulturkonsumtion kan ersätta språkundervisning. Däremot förespråkar han ett lärande baserat på populärkultur.

- När du konsumerar populärkultur får du en mycket rikare och naturlig erfarenhet som du kan relatera till på ett djupare sätt. I stället för att tänka "det här är viktigt, jag ska ägna en timme åt det här" kan du, utan att tänka på det, helt plötsligt ha ägnat 100 timmar åt det, säger han.

Med detta i åtanke skapade han för några år sedan en specialversion av datorspelet Sims, där man kunde spela ett roligt spel och samtidigt lära sig tyska.

Spelet var tänkt som ett extramaterial utöver den vanliga undervisningen, men spelets största brist handlade inte om det pedagogiska innehållet, menar Ravi Purushotma, utan om att många lärare inte förstod hur man skulle installera programmet.

- De första språklärarspelen med hög kvalitet tror jag kommer att vara väldigt enkla spel, designade för internet och pekskärmsmobiler. På så sätt kan läraren bara ge en internetlänk till spelet eller be eleverna att ladda ner en spelapp, ett enkelt spelprogram, på sin mobiltelefon.

Än så länge finns det enligt Ravi Purushotma inte något spel som helt och hållet kan ersätta traditionell språkundervisning, mycket på grund av att det till exempel är svårt att undervisa i grammatik via ett datorspel. Men hans förhoppning är att kunna utveckla ett sådant spel innan året är slut.

- Jag har kommit till den punkten att jag kan ha en entimmes konversation på tyska genom ett system som jag har konstruerat. Det är baserat på undertexter från populära filmer. Jag hoppas att jag kan få ihop ett komplett system, där användarna också ska kunna lära sig grammatik.

Men Ravi Purushotma tror, liksom Gun Lundberg, att det går att lära sig mycket genom att spela befintliga spel, där spelarna chattar med varandra under spelets gång.

- Spelet ger dem något att prata om och motivation att kommunicera. Och om de sedan blir goda vänner kan vänskapen inspirera dem till att lära sig ett nytt språk. Det påverkar kanske inte deras möjligheter att skriva bra på språkprov, men det kommer att ge dem något större i slutänden.

Äter där vi började, hos Julia Tuneld och Torkel Jedvik som läser japanska för att de gillar japansk populärkultur.

Vi kan konstatera att kulturkonsumtion inte ger en något språk gratis. Inte ens om man konsumerar stora mängder. I så fall hade Julia Tuneld och Torkel Jedvik sluppit sitta böjda över sina läroböcker. Men deras intresse för japansk populärkultur påverkar helt uppenbart deras vilja att lära sig japanska. Det säger både forskningen och de själva.

Gun Lundberg har deltagit i två forskningsprojekt om tidig språkinlärning i Europa: Teaching modern languages to young learners och Early language learning in Europe. Resultaten i denna artikel härrör främst från det senare projektet.