Nu är ortens språk halal i innerstan

Abou, gäri, woria kale, gitta*. I dag tjusas svenskar av förortsslangen. På drygt tio år har språkformen gått från nedsättande till underhållande, menar Rickard Jonsson, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.

I Svenska Dagbladets artikelserie ”Du sköna nya språk” berättar Rickard Jonsson hur ”blattesvenskan” gradvis har tagit sig upp ur språkens skräphög. När Rickard Jonsson analyserade debatten om förortsslangen 2006, hittade han en kamouflerad främlingsfientlighet: det är tabu att tala nedsättande om ungdomar med invandrarbakgrund, men det är fritt fram att göra samma sak om man bara förlägger det till språket.

I dag ser statusen för förortens språk annorlunda ut: ”Det finns något spännande och exotiskt i förhållningssättet.” Rickard Jonsson vill upphäva stereotypen om vem som talar förortska. Nu klingar den starkt även bland studieambitiösa ungdomar i Stockholms innerstad.

*halal: ’tillåtet’, abou: ’oj’, gäri: ’tjej’, woria kale: ’kom hit, grabben’, gitta: ’sticka, dra’