Kortare tal med fler sloganer
Riksdagspolitikernas användning av sloganer tog fart under 1990-talet.
Bild: Istockphoto
Längden på talen i riksdagen halverades mellan 1920 och 2019. Under samma tid ökade bruket av återkommande sloganer som ledamöterna använde för att hamra in sitt budskap. Det visar en studie utförd av forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå och Malmö universitet.
Det genomsnittliga talet har krympt från 800 till 400 ord. Det ser forskarna som ett resultat av en medieanpassning av debatterna och förändringar i arbetet. Att pressen på 1970-talet slutade att publicera anföranden i sin helhet gjorde att många politiker valde att formulera sig kortare.
Bruket av sloganer tog fart ordentligt på 1990-talet. Budskap som ofta upprepades under det årtiondet var Kristdemokraternas ”den kristna etiken och den västerländska humanismen”, Miljöpartiets ”kärnkraften hör inte hemma i ett civiliserat samhälle” och Socialdemokraternas ”halvera den öppna arbetslösheten till år 2000”.
Längden på talen i riksdagen halverades mellan 1920 och 2019. Under samma tid ökade bruket av återkommande sloganer som ledamöterna använde för att hamra in sitt budskap. Det visar en studie utförd av forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå och Malmö universitet.
Det genomsnittliga talet har krympt från 800 till 400 ord. Det ser forskarna som ett resultat av en medieanpassning av debatterna och förändringar i arbetet. Att pressen på 1970-talet slutade att publicera anföranden i sin helhet gjorde att många politiker valde att formulera sig kortare.
Bruket av sloganer tog fart ordentligt på 1990-talet. Budskap som ofta upprepades under det årtiondet var Kristdemokraternas ”den kristna etiken och den västerländska humanismen”, Miljöpartiets ”kärnkraften hör inte hemma i ett civiliserat samhälle” och Socialdemokraternas ”halvera den öppna arbetslösheten till år 2000”.
