Jävlar på bulgariska biter inte alls

Text: Staffan Eng

Klockan två på natten efter sin sista Europacupmatch i Sverige 1965 klev vattenpolospelaren Dimiter Perniklijski och en klubbkamrat från mästarlaget CSKA Sofia in på polisstationen i Eskilstuna. De ville hoppa av från det kommunistiska Bulgarien. Polismannen blev så paff att han låste in dem i var sin cell.

– Det är första och sista gången jag har sovit i häktet, säger Dimiter Perniklijski.

Avhoppet slogs upp i tidningarna, vilket ledde till att spelarna blev erbjudna gratis svensklektioner av den ryskspråkige sonen till Sveriges konsul i Leningrad, nu Sankt Petersburg. För ryska kunde de från skolan.

 Ryska förhåller sig till bulgariskan ungefär som tyska till svenska, menar Dimiter Perniklijski. Men svenska är något helt annat. Särskilt knepigt var det att lära sig skillnaden mellan grav accent (som i tomten kommer på julafton) och akut accent (som i tomten är inhägnad).

– Vi pluggade stenhårt. Jag kände knappt igen några ord alls, och det tog lång tid att lära sig de tunna l:en och det svenska u-ljudet, som saknas i bulgariskan.

Han häpnade också över de svenska svordomarna, som framstod som löjligt barnspråk i jämförelse med bulgariskans mustiga invektiv.

– Att säga ’jävlar’ på bulgariska biter inte alls. Därför svor jag aldrig under mina första tjugo år i Sverige.

Sedan dess har Dimiter Perniklijski vuxit in i det svenska språket som skådespelare, gymnasielärare, lärarutbildare, prefekt och förvaltningschef.

Men han saknar fortfarande vissa halvfräcka bulgariska idiom, till exempel , ’Vem sket i mina byxor?’, som används när man får en fråga som frågeställaren borde kunna svara på själv.

– Det är ett ganska träffande uttryck faktiskt. Men om man översätter det till svenska så låter det inte klokt!

Fakta

Grammatik: Trots ett extremt formrikt verbsystem – somliga språkvetare har räknat till 3 000 böjningsformer av ett enda verb (!) – saknar bulgariskan infinitivform. I stället för ’jag vill åka’ säger man motsvarande ’jag vill att jag åker’.

Till skillnad från i ryskan saknas kasus. Dessutom finns det en bestämd artikel som läggs till som ändelse. Precis som i svenskan heter alltså ’universitet’ i bestämd form ’universitetet’: университетът.

Språkfamilj: Bulgariskan tillhör de sydslaviska språken, där bland andra bosniska, kroatiska, serbiska och slovenska ingår. Närmaste släkting är makedonskan.

Alfabet: Det kyrilliska alfabetet skapades i det första bulgariska imperiet på 800-talet efter en förlaga av de bysantinska missionärsbröderna Kyrillos och Methodios.

Exempel på ord och fraser:

’ja’ = да

’hej då’ = чао (från italienskans ciao)

’aldrig’ = когато цъфнат налъмите (ordagrant ’när träskorna blommar’)

’jag har huvudvärk’ = мене ме боли главата (’mig mig värker huvudet’ – fördubbling av objektet är vanligt i bulgariskan)

’ingen fara’ = голям праз (ordagrant ’stor purjolök’)

Antal talare: cirka 3 000 personer i Sverige, cirka 8 miljoner i världen, varav de flesta i Bulgarien.