Hon kopplar språk och känslor

Språkvetaren Hatice Zora har fått Svenska Akademiens Bernadotte­stipendium för sin ”banbrytande ­forskning på det prosodiska området”.

– Prosodi, språkmelodi, finns på olika nivåer i språket, bland annat för att särskilja ord som har samma form men olika betydelse, säger Hatice Zora.

Ordet tomten kan till exempel både syfta på den figur som dyker upp på ­julafton och på den yta som omger ett hus. Och anden kan både finnas i flaskan och i sjön., Allt beroende på ordton. Men prosodi kan också ­användas för att förmedla känslor.

– Två människor som inte förstår varandras språk kan ändå visa till exempel ilska, sorg eller glädje med hjälp av språkmelodin.

Prosodin innefattar olika ­akustiska egenskaper, som längd, tonhöjd, ­betoning, och tempo. När vi lyssnar på någon som talar, flödar denna akustiska information in i hjärnan, där den matchas mot våra mentala lexikon.

– Men språket och känslorna tolkas på olika ställen i hjärnan. Språket ­avkodas i hjärnbarken, den kortikala delen. Känslorna finns däremot längre in, i den subkortikala delen.

Hatice Zora använder EEG för att undersöka hjärnaktiviteten exakt i det ögonblick som vi hör någon tala.

– EEG har bra tidsupplösning, så man kan se att något händer i hjärnan i realtid. Men man kan inte se var i hjärnan det händer, så därför använder jag också hjärnavbildning, så kallad fMRI.