Havet och handeln tog orden till Sverige

Matroos, stuurboord, koj. Båtsnickaren Claudia Sadler nickar igenkännande när hon hör att de nederländska orden också finns i det svenska språket.

 – Pratar vi med skandinaviska båtmänniskor har vi ofta lätt att förstå varandra, säger hon.

Claudia Sadler driver ett båtsnickeri tillsammans med sin man Andrew i Zweedse haven i staden Groningen. De har sin verkstad i en 30 meter lång pråm, förtöjd längst in i hamnen. Längs pråmens babordssida ligger en mindre pråm som de håller på att inreda till sin nya bostad och utanför den guppar en liten segelbåt i trä.

Nederländerna är en båtbyggande nation med lång och framgångsrik sjöfartshistoria. Örlogsflottan var en gång en av de största i Europa, handelsflottan likaså. Hansan var stark, med Groningen i den nordöstra delen av landet som en av många inflytelserika hamn- och handelsstäder.

Det är också en av förklaringarna till att åtminstone ett par tusen nederländska lån har blivit en del av svenska språket. Bland de tidigaste orden finns också en hel del importer från saxiska, den dialekt som pratades av många i regionen innan nederländskan blev ett standardiserat språk som skilde sig tydligt från tyskan.

Achter, ’akter’, och reling kom till Sverige med fartygen, bakboord, ’babord’, likaså. I Zweedse haven – Svenska hamnen – finns båtbyggare, bogserbåtar och en docka (eller dok på nederländska). Några sjåare syns däremot inte till. Den ålderdomliga svenska beteckningen för hamnarbetare går tillbaka till nederländskans sjouwer – eller verbet sjouwen som betyder bära och kånka.

– Vi flyttade hit till hamnen för sju år sedan, tidigare hade vi verksamheten på land, säger Claudia Sadler.

Inne i pråmen bedriver hon och Andrew sitt hantverk (eller handwerk som man säger i Nederländerna). Några av verktygen låter bekanta, till exempel waterpas, ’vattenpass’. En av deras specialiteter är inredning av båtar, något som även lett till uppdrag att inreda svårtillgängliga trånga delar av kök hos Ikea, som har ett varuhus några hundra meter från hamnen.

Det är mitt på dagen och stiltje inne i hamnen.

– Vi säger stilte. Vattnet ligger alldeles lugnt, säger Claudia Sadler.

Vad är det fina med att bo på en båt?

– När bostaden hela tiden rör sig har man alltid kontakt med omvärlden. Man blir en del av elementen, säger Andrew Sadler.

I boken Nederlandse woorden wereldwijd, ’Nederländska blir världsomspännande’, visar språkhistorikern Nicoline van der Sijs hur det nederländska språket spridits i världen, under olika tidsperioder och i olika väderstreck. Hon är forskare vid Instituut voor de nederlandse taal, Institutet för det nederländska språket, i Leiden och professor emeritus i nederländsk historisk lingvistik vid Radboud universiteit i Nijmegen.

– Lånord säger så mycket om kulturen. Om man ger bort sina ord till andra länder plockar de framför allt de ord som de tycker berikar sitt eget lands kultur, säger hon.

Den största vågen av lånord hamnade i kolonierna. Under 1600-talet började Vereenigde oostindische compagnie, Förenade ostindiska kompaniet, bevaka handelsintressen i Indiska oceanen. Landet koloniserade bland annat Indonesien, men också Surinam i Sydamerika och flera andra områden som Nederländska Antillerna. Följderna av kolonialismen märks tydligt även i Sydafrika och Namibia där afrikaans, som utvecklades ur nederländskan, är ett stort språk.

– Våra fartyg förde med sig hela västerlandets kunskap till kolonierna. Byråkratin byggdes upp efter nederländskt mönster och de termer som användes var nederländska. Protestantismen förde med sig många nya ord, kulturen likaså, säger Nicoline van der Sijs.

Språkexporten till de nordiska länderna startade redan på medeltiden under Hansan, då nederländska och tyska köpmän hade fri handel med alla skandinaviska länder. Lågtyska – som fungerade som lingua franca, ett gemensamt språk – hade en stark ställning runt stora delar av Östersjön. Från Hansastäder som Kampen, Zwolle och Groningen var avståndet nära till hamnarna i södra Sverige.

– Språket som då talades i östra Nederländerna och nordvästra Tyskland var en saxisk dialekt och de flesta lånord från den tidiga perioden under Hansan är från den dialekten. Vid den tiden hade nederländska ännu inte blivit ett standardiserat språk, säger Nicoline van der Sijs.

Exempel på ord som färdades norrut med handelsmännens fartyg under Hansatiden är vracht, ’frakt’, kraan, ’kran’, boks, ’byxor’, gulp, ’gylf’, inkomst, juweel, ’juvel’, och kalkoen, ’kalkon’.

Senare, under den svenska stormaktstiden i början av 1600-talet, fick Nederländerna en stor betydelse i utvecklingen av den svenska gruvindustrin och vapentillverkningen. Män som Louis de Geer och Willem de Besche anlitades och förde med sig ord som till exempel ammunition, gevär, lunta och mina i betydelsen ’gruva; gruvgång’ från nederländskans ammunitie, geweer, lont och mijn.

– Det här är ord som jag inte har hittat i de andra skandinaviska länderna, säger Nicoline van der Sijs.

Kung Gustav II Adolf bad också nederländska hantverkare och ingenjörer att komma till Sverige och hjälpa till med bygget av Göteborg. De var skickligare och mer erfarna än sina svenska kollegor och byggde den nya staden med nederländska städer som förebild. Ord som klinker, ’stenplatta’, och singel, ’stengrus’, fyllde på det svenska ordförrådet.

– De som åkte till Sverige för att jobba kom från olika delar av Nederländerna och talade olika dialekter. De ord som togs upp i svenskan ändrades i stavning och morfologi. På det sättet blev till exempel afnemer till avnämare, afzetten blev avsätta och gemaak blev gemål.

Nederländska språket har också gjort avtryck i svenskan med sina sammansättningar. Ett exempel är verbet aankomen. På 1600-talet fanns både an och komma i svenskan, men någon sammansättning till ankomma förekom inte.

– Nederländska och svenska är germanska språk och liknar varandra på många sätt. Det gjorde det lätt för svenskarna att förstå många av sammansättningarna, som ofta börjar på an-, be- och ont-. På svenska kunde det till exempel bli anklaga, betänka, begripa, umbära och undgå, säger Nicoline van der Sijs.

I Göteborg satt nederländare i fullmäktige och hade stort inflytande över utvecklingen i staden. Kanske var det misstänksamhet mot de utländska köpmännen som ledde till att maatschappij i svensk tappning blev maskopi. På nederländska betyder ordet ’sällskap; förening; handelsbolag’.

De täta kontakterna mellan Sverige och Nederländerna minskade under andra halvan av 1600-talet, då länderna hamnade i konflikt. Handeln avtog och inflödet av lånord sinade. Men det finns undantag, som klapschaats, ’klappskrisko’, bintje (en potatissort) och gouda (en ostsort).

– Numera hämtar Sverige nästan inga ord från nederländskan. Det är avslöjande att se vilka ord andra språk tar över, eftersom det visar vilka begrepp som är nya för dem, säger Nicoline van der Sijs.

Vi lämnar Zweedse haven. Hamnen har trots sitt namn ingen koppling till sjöfarten under Hansan eller den svenska stormaktstiden. I stället byggdes den efter andra världskriget för att ta emot timmer från Sverige. Men när fartygen blev större behövde de mer plats och började i stället lägga till i Delfzijl eller Eemshaven, två hamnar ute vid Nordsjön, som har förbindelse med Groningen via en tre mil lång och femtio meter bred kanal.

Gatunamnen Stockholmstraat och Osloweg påminner om de många kontakterna mellan Nederländerna och Skandinavien. Längs Brugstraat inne i Groningens gamla stadskärna fylls luften av en distinkt doft. Det har blivit eftermiddag och fiskmarknaden pågår för fullt vid Akerhof, den öppna platsen mitt i staden. Marknadsstånd och foodtruckar står om vartannat på torget. I ett stånd säljs rykande färsk fisk från Nordsjön, i ett annat ligger travar med goudaost.

Längst är kön framför Tom Wagemakers stånd. Han håller upp en panna med matjessill – 2,75 euro för en hel filé, på papptallrik med lök och gräddfil. Hade vi varit i Amsterdam hade det även kommit med lite pickles på tallriken, förklarar han.

– Det är så de äter sillen därnere, säger han och döljer inte att han tycker att man i Groningen har mer genuina matvanor.

Tom Wagemaker bjuder också på en språklektion:

– Det här är maatjesharing, men när den serveras i Nederländerna kallar vi den Hollandse nieuwe. Namnet har utvecklats från maagdenharing som betyder ’jungfrusill’. Det innebär att sillen fångas innan den har fått rom.

Ett sätt för Nederländerna att profilera sig i det stora stimmet av matjessill i norra Europa, kan man tänka. I dag står landet bara för några få procent av utbudet, medan till exempel danska fiskare fångar nästan en fjärdedel av sillen i havsområdet mellan Skottland, Danmark och Norge.

– Alla turister vill smaka maatjesharing. Det tycks vara ett ord som är känt i hela Europa, säger Tom Wagemaker.

Torbjörn Tenfält är frilansjournalist.