Här är svenskans fulaste ord – unik undersökning om värsta orden i språket

Svenskans fulaste ord är det så kallade n-ordet. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Text:

PRESSMEDDELANDE

N-ordet är det fulaste ordet i svenskan. Hela 32 procent anser att det är det värsta ordet som någon kan säga. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
– Det så kallade n-ordet har på några årtionden gått från att vara någorlunda rumsrent till tabu. Att attityderna till ordet har förändrats ganska snabbt återspeglar också förändringar i samhället. För många unga i dag är n-ordet entydigt rasistiskt och nedsättande, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.

Det finns stora skillnader mellan generationer. Bland svenskar i åldern 18–34 år är det 65 procent som tycker att n-ordet är det värsta som går att säga. Men det är bara 5 procent i åldern 65–84 år som har samma uppfattning.
– När dagens äldre växte upp betraktades n-ordet ofta som neutralt och hade inte alls samma laddning som i dag. Många känner förstås till debatten om ordet och att det numera är starkt negativt laddat. Men äldre kanske inte känner det i ryggmärgen på samma sätt som yngre som alltid har betraktat n-ordet som oerhört grovt, säger Anders Svensson

Men det finns fler skillnader. Bara 11 procent av Sverigedemokraternas väljare anser att n-ordet är fulast. Däremot svarar till exempel 71 procent av Vänsterpartiets sympatisörer att n-ordet är värst.
– Hos sverigedemokrater finns ofta en uppfattning om att den här diskussionen om ords laddning är fånig och att den syftar till att begränsa vad som får sägas i samhällsdebatten. Att underkänna n-ordets laddning blir också ett sätt att ta avstånd från attitydförändringar som förknippas med ideologiska strömningar som sverigedemokrater i allmänhet är motståndare till, säger Anders Svensson.

Sverigedemokraternas sympatisörer sticker ut på flera sätt. Här uppger 21 procent att det fulaste ordet är svenne – ett ord som få andra uppfattar som särskilt grovt. I undersökningen som helhet är det bara 5 procent som upplever att svenne är värst.
– Bland sverigedemokrater fungerar svenne ofta som en symbol för rasism riktad mot svenskar av personer som enligt dessa väljare inte ses som ”äkta” eller ”riktiga” svenskar. Ordet signalerar i det här sammanhanget att vissa minoritetsgrupper tar sig rättigheter eller får förmåner på majoritetsbefolkningens bekostnad, säger Anders Svensson.

Det näst fulaste ordet i svenskan är hora med 21 procent följt av horunge med 17 procent och fitta med 11 procent. Unga anser inte att orden är lika grova som äldre. Och betydligt fler män än kvinnor tycker att hora är värst. Bara 5 procent av kvinnorna i åldern 18–34 år rankar hora som det fulaste ordet. Något fler – 7 procent – i samma grupp klassar fitta som värst.
– Kanske beror det på att hora inom vissa grupper av unga kvinnor kan användas ganska skämtsamt och kamratligt. Men här beror allt på sammanhanget. Från en utomstående kan det ha en helt annan laddning än när det är en vän som säger det. Att fitta har mindre sprängkraft bland yngre kvinnor kan vara ett resultat av ett framgångsrikt arbete med att återta ordet med målet att göra det neutralt, säger Anders Svensson.

Traditionella svordomar som fan, helvete och jävlar får alla under 1 procent i undersökningen. Skällsord med koppling till etnicitet, sex och kön klassas i regel som betydligt grövre.
– I takt med att Sverige blir alltmer sekulariserat förlorar också traditionella svordomar som syftar på religiösa föreställningar sin laddning. Men till skillnad från skällsord används inte svordomar som tillmälen riktade mot andra människor. Eftersom skällsord ofta används om en viss person med syftet att kränka är det naturligt att dom ses som fulare, säger Anders Svensson.

Svenskans fulaste ord:
1. 
Neger: 32 procent
2. Hora: 21 procent
3. Horunge: 17 procent
4. Fitta: 11 procent
5. Svenne: 5 procent
6. Kuk: 3 procent
7. Idiot: 1 procent
8. Jävlar: 0 procent
9. Fan: 0 procent
10. Helvete: 0 procent
Ingen uppfattning: 11 procent

Hela artikeln och undersökningen om svenskans fulaste ord finns att läsa i Språktidningen 4–5/2024.

Kontaktperson:
Anders Svensson
chefredaktör på Språktidningen
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se

Så gjordes undersökningen:

Undersökningen har utförts av Novus på uppdrag av Språktidningen. I det första steget fick deltagarna svara helt fritt på frågan ”Vad tycker du är det värsta skällsordet eller den fulaste svordomen i svenska språket?” utan några förbestämda svarsalternativ. Utifrån denna lista sammanställdes en ny lista med orden som flest nämnde. I det andra steget ställdes frågan ”Vilket av dessa ord tycker du är värst eller fulast att säga?” där svarsalternativen var just dessa tio ord som flest nämnt i den första fasen. Den första undersökningen genomfördes 2–8 maj 2024. Den andra undersökningen genomfördes 9–15 maj 2024. Båda undersökningarna besvarades av drygt 1 000 personer. Resultatet är representativt i åldersgruppen 18–84 år.