Här är nyordens flippar och floppar
Nästan hälften av nyorden lever vidare och rotar sig i svenskan. Det visar Språktidningens genomgång av nyordslistorna från 2015 till 2024.
Bild: Jens Magnusson
PRESSMEDDELANDE
Nyorden dör inte som flugor även om många är just det. Nästan hälften av orden – hela 44,9 procent – på nyordslistorna från det senaste årtiondet är helt etablerade eller mycket vanliga i allmänspråket. Men färre har letat sig in i den färska upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Det visar Språktidningens undersökning av vilka nyord som överlever och vilka som försvinner.
– Bland nyorden finns nästan lika många övervintrare som dagsländor, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och en av redaktörerna för den årliga nyordslistan.
Kartläggningen omfattar samtliga 361 ord som fanns med på nyordslistorna mellan 2015 och 2024. Ordens status har bedömts utifrån deras förekomst i allmänspråket – i första hand i svenska medier – och i 2026 års upplaga av SAOL.
– Några av alla nyord som har rotat sig i svenskan är bland annat cancelkultur, epadunk, ghosta, trollfabrik, influerare och döstäda. Bland nyorden som redan försvunnit finns till exempel djuränkling, transitflykting och statyprotest. Gemensamt för många utdöda ord är att dessa kopplades till skeenden som nu hör till historien och att behovet av orden därför inte längre finns, säger Anders Svensson.
Under coronapandemin präglades exempelvis nyordslistorna av ord med koppling till covid-19. Den stora majoriteten av dessa – med postcovid som ett symboliskt undantag – har fallit ur bruk.
– Nyordslistorna från pandemiåren speglade en exceptionell tid både i samhället och i språket. Nu finns inte längre några hobbyepidemiologer i tv-sofforna, någon tvåmetersregel i butikerna eller någon vaccinnationalism att risa eller rosa, säger Anders Svensson.
Däremot är det färre nyord som letat sig in i nya upplagan av SAOL. Av nyorden från 2015 till 2024 återfinns 16,9 procent i ordlistan. När Språktidningen 2017 gjorde en liknande genomgång av nyorden från 2007 till 2014 var det 37,1 procent som tagits med i 2015 års upplaga av SAOL.
– En sannolik förklaring är att det är förhållandevis få nya ord i den här upplagan. Normalt brukar det vara omkring 5 000 nya ord i en färsk upplaga. Den här gången är det bara hälften så många. I nya SAOL saknas till exempel trollfabrik, cancelkultur och epadunk, säger Anders Svensson.
Jämfört med 2017 års granskning är det däremot fler nyord som nu är etablerade eller vanliga i allmänspråket. Då var 34,8 procent etablerade eller vanliga jämfört med dagens 44,9 procent.
– Det kan vara ett resultat av att Språktidningen och Språkrådet som tar fram nyordslistan tillämpar urvalskriterierna strängare samtidigt som vi har minskat antalet nyord på listorna något. Vi ställer högre krav både på att orden ska vara någorlunda etablerade och färska för det aktuella året, säger Anders Svensson.
Fakta om nyordens övervintrare och dagsländor:
24,7 procent av nyorden från 2015–24 är etablerade i svenskan enligt Språktidningens undersökning.
20,2 procent av nyorden är vanliga.
39,9 procent av nyorden är sällsynta.
15,2 procent av nyorden är utdöda.
16,9 procent av nyorden finns med i 2026 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista.
25 nyord som fastnade:
aktivklubb (var med på 2024 års nyordslista)
alternativa fakta (2017)
blåljuspersonal (2016)
cancelkultur (2020)
cringe (2017)
döstäda (2017)
epadunk (2022)
flygskam (2018)
förnedringsrån (2020)
gaslighta (2021)
ghosta (2016)
gigekonomi (2016)
ha dagen (2022)
hybridkrig (2019)
incel (2018)
influerare (2016)
inrymning (2017)
killgissa (2017)
krympflation (2020)
medborgarforskning (2016)
novent (2020)
postcovid (2021)
skamma (2016)
svajpa (2015)
trollfabrik (2015)
25 nyord som försvann:
aspludd (var med på 2019 års nyordslista)
coronabubbla (2021)
djuränkling (2021)
expresskidnappning (2017)
fredsring (2016)
gangfluencer (2021)
halalturism (2017)
hobbyepidemiolog (2020)
jukeboxbio (2021)
mandatpingis (2018)
platta till kurvan (2020)
plattfilm (2015)
pokenad (2016)
selfiemuseum (2022)
serieotrohet (2017)
statyprotest (2020)
transitflykting (2015)
tvåmetersregeln (2020)
tågskryta (2019)
uberisering (2016)
vaccinnationalism (2021)
vuxenmålarbok (2016)
zombiebrand (2020)
äggkonto (2016)
övervakningsekonomi (2019)
Här kan du läsa hela kartläggningen om nyordens flippar och floppar.
Kontaktperson:
Anders Svensson
chefredaktör
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se
PRESSMEDDELANDE
Nyorden dör inte som flugor även om många är just det. Nästan hälften av orden – hela 44,9 procent – på nyordslistorna från det senaste årtiondet är helt etablerade eller mycket vanliga i allmänspråket. Men färre har letat sig in i den färska upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Det visar Språktidningens undersökning av vilka nyord som överlever och vilka som försvinner.
– Bland nyorden finns nästan lika många övervintrare som dagsländor, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och en av redaktörerna för den årliga nyordslistan.
Kartläggningen omfattar samtliga 361 ord som fanns med på nyordslistorna mellan 2015 och 2024. Ordens status har bedömts utifrån deras förekomst i allmänspråket – i första hand i svenska medier – och i 2026 års upplaga av SAOL.
– Några av alla nyord som har rotat sig i svenskan är bland annat cancelkultur, epadunk, ghosta, trollfabrik, influerare och döstäda. Bland nyorden som redan försvunnit finns till exempel djuränkling, transitflykting och statyprotest. Gemensamt för många utdöda ord är att dessa kopplades till skeenden som nu hör till historien och att behovet av orden därför inte längre finns, säger Anders Svensson.
Under coronapandemin präglades exempelvis nyordslistorna av ord med koppling till covid-19. Den stora majoriteten av dessa – med postcovid som ett symboliskt undantag – har fallit ur bruk.
– Nyordslistorna från pandemiåren speglade en exceptionell tid både i samhället och i språket. Nu finns inte längre några hobbyepidemiologer i tv-sofforna, någon tvåmetersregel i butikerna eller någon vaccinnationalism att risa eller rosa, säger Anders Svensson.
Däremot är det färre nyord som letat sig in i nya upplagan av SAOL. Av nyorden från 2015 till 2024 återfinns 16,9 procent i ordlistan. När Språktidningen 2017 gjorde en liknande genomgång av nyorden från 2007 till 2014 var det 37,1 procent som tagits med i 2015 års upplaga av SAOL.
– En sannolik förklaring är att det är förhållandevis få nya ord i den här upplagan. Normalt brukar det vara omkring 5 000 nya ord i en färsk upplaga. Den här gången är det bara hälften så många. I nya SAOL saknas till exempel trollfabrik, cancelkultur och epadunk, säger Anders Svensson.
Jämfört med 2017 års granskning är det däremot fler nyord som nu är etablerade eller vanliga i allmänspråket. Då var 34,8 procent etablerade eller vanliga jämfört med dagens 44,9 procent.
– Det kan vara ett resultat av att Språktidningen och Språkrådet som tar fram nyordslistan tillämpar urvalskriterierna strängare samtidigt som vi har minskat antalet nyord på listorna något. Vi ställer högre krav både på att orden ska vara någorlunda etablerade och färska för det aktuella året, säger Anders Svensson.
Fakta om nyordens övervintrare och dagsländor:
24,7 procent av nyorden från 2015–24 är etablerade i svenskan enligt Språktidningens undersökning.
20,2 procent av nyorden är vanliga.
39,9 procent av nyorden är sällsynta.
15,2 procent av nyorden är utdöda.
16,9 procent av nyorden finns med i 2026 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista.
25 nyord som fastnade:
aktivklubb (var med på 2024 års nyordslista)
alternativa fakta (2017)
blåljuspersonal (2016)
cancelkultur (2020)
cringe (2017)
döstäda (2017)
epadunk (2022)
flygskam (2018)
förnedringsrån (2020)
gaslighta (2021)
ghosta (2016)
gigekonomi (2016)
ha dagen (2022)
hybridkrig (2019)
incel (2018)
influerare (2016)
inrymning (2017)
killgissa (2017)
krympflation (2020)
medborgarforskning (2016)
novent (2020)
postcovid (2021)
skamma (2016)
svajpa (2015)
trollfabrik (2015)
25 nyord som försvann:
aspludd (var med på 2019 års nyordslista)
coronabubbla (2021)
djuränkling (2021)
expresskidnappning (2017)
fredsring (2016)
gangfluencer (2021)
halalturism (2017)
hobbyepidemiolog (2020)
jukeboxbio (2021)
mandatpingis (2018)
platta till kurvan (2020)
plattfilm (2015)
pokenad (2016)
selfiemuseum (2022)
serieotrohet (2017)
statyprotest (2020)
transitflykting (2015)
tvåmetersregeln (2020)
tågskryta (2019)
uberisering (2016)
vaccinnationalism (2021)
vuxenmålarbok (2016)
zombiebrand (2020)
äggkonto (2016)
övervakningsekonomi (2019)
Här kan du läsa hela kartläggningen om nyordens flippar och floppar.
Kontaktperson:
Anders Svensson
chefredaktör
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se
