Grönsakernas grammatik

Om du någon gång skulle besöka staden Broome i västra Australien kan du ha sådan tur att du får se Mary G uppträda. Mary G är en populär komiker som tillhör urfolket gija. På den egna webbplatsen omtalas Mary G på engelska som she, ’hon’, och Mark Bin Bakar, Mary G:s alter ego, som he, ’han’. Men om du får höra invånare i Broome som talar kriol – ett kreolspråk baserat på engelska samt olika asiatiska och australiska språk som används i regionen – så omtalas Mary G helt enkelt med det könsneutrala pronomenet im.

Könade pronomen har blivit en omstridd del av språket i takt med att medvetenheten har växt om pronomenbrukets inverkan på transpersoner och icke-binära personer. Olika språk har olika lösningar. I engelskan har det till exem­pel blivit vanligt att utvidga ett icke-specifikt bruk av they, ’de’, i singular till ett specifikt bruk om en viss person. Även om they främst används om flera personer har pronomenet även använts singulart sedan 1300-­talet. I svenskan är hen numera etablerat som könsneutralt pronomen.

För majoriteten av Australiens 460 urfolks­språk är det här inget problem. Det görs ingen skillnad på kön i tredje person singular – förutom i några få språk som murrinhpatha som talas i ett område vid Daly river i Northern territory.

Nyantu och andra ord som låter ungefär likadant är vanliga pronomen som används för han, hon, hen och den/det i många språk. Andra urfolksspråk använder pronomenändelser – och många har ingen form för tredje person singular. Det innebär att avsaknaden av en ändelse motsvarar han, hon, hen eller den/det.
Andra språk använder motsvarigheter till ’den där’ för att referera till han, hon, hen, den/det – och undviker alltså kön ännu en gång.

Mudburra, ett språk som talas i området nära Elliott i Northern territory, använder både pronomenändelser och ’den där’.

I det följande exemplet kan du se pronomen­ändelsen -li, ’de’, men det finns ingen form för den, som här skulle syfta på ’fisken’. Vi marke­rar platsen där objektspronomenet normalt skulle placeras med -Ø. Ordet nyani, ’den där’, används därefter för att referera till den spjutspetsfångade fisken.

Bali-Ø-baa langani mirlarrang-di nyani-ma,
nguku-ngkurra bali-Ø warn kurni.
De-den-när spetsade spjut-med den-där,
vatten-i de-den kasserade kastade.

En ungefärlig översättning blir ’När de hade spjutspetsat [fisken], kastade de den i vattnet’.

Även i vissa teckenspråk som talas i centrala Australien förekommer könsneutrala former. I teckenspråket anmatyerr görs tecknen för akngey, ’pappa’, och awenh, ’pappas syster’, på samma sätt. I teckenspråket mudburra är tecknen för mungkaja, ’maka’, och ngumbarna, ’make’, också identiska.

Grammatiskt genus dyker upp på oväntade sätt i andra urfolksspråk och ­avslöjar perspektiv på den andliga världen. Ett bra exempel finns i ett annat språk från regionen kring ­Elliott, nämligen jingulu, som talas av folkgruppen jingili. Jingulu har ett genus­system som snarare påverkar substantiv än pronomen.

Genus i jingulu är inte så olikt latinets system med maskulinum, femininum och neutrum där varje substantiv tillhör ett av tre genus och har olika ändelser som återspeglar detta. En skillnad mellan latin och jingulu är att jingulu har ett extra genus: vegetabiliegenus. System med indelning i fyra genus är vanliga i språk i norra Australien.

Alla substantiv i jingulu tillhör ett av fyra ­genus. Maskulina ord tenderar att sluta på -a eller -ji, feminina ord på -rni eller -rdi, vegetabilieord på -mi eller -bi och ord i neutrum på -u. När det gäller vissa ord är det enkelt att förutsäga deras genus. Ord för människor och andra djur av manligt kön är maskulinum, ord för människor och andra djur av kvinnligt kön är femininum, många ord för ätliga växter har vegetabiliegenus medan många ord för andra växter och inanimata objekt – alltså fenomen som inte betraktas som levande – är neutrum.

Maskulinum
bininja: ’man’
wawa: ’pojke’
warlaku: ’hanhund’

Femininum
nayurni: ’kvinna’
wiwirni: ’flicka’
warlakurni: ’honhund’

Vegetabiliegenus
babirdimi: ’jams’
milakurrmi: ’vildpotatis’
kilibi: ’Leichhardtia australis;­ bushbanan; en ätlig växt som finns i den ­australiska bushen’

Neutrum
ngawu: ’hem’
kijurlurlu: ’sten’
yurrku: ’blomma’

För andra ord är genus mindre uppenbart. För jingilifolket är formen viktig. Vegetabiliegenus innefattar till exempel många långa, smala och spetsiga föremål utöver livsmedel som finns i bushen. Kroppsdelarna ngijinmi, ’svans’, kilimi, ’näsa’, och mankujbi, ’hals’, tillhör samtliga vege­tabiliegenus medan andra kroppsdelar i regel är neutrum. Omvänt är damangka – en typ av klotformad jams från en potatisväxt som finns i bushen – och kirangkuju – en rund melon – neutrum trots att vi hade kunnat förvänta oss att dessa skulle ha vegetabiliegenus.

Djur som uppfattas som icke-typiska får ofta feminint genus, som vattenlevande djur som inte simmar särskilt mycket, insekter som har förmågan att ge stick med svansen och emuer, en fågelart som inte kan flyga och där hanen ensam fostrar ungarna.

I andra urfolksspråk har genusindelningen en andlig dimension. Språket dyirbal, som talas i norra Queensland, har också fyra genus. Systemet påminner om tyskan där ­könet uttrycks genom artikeln, alltså die, der eller das, i stället för en substantivändelse. ­Dyirbal har dessutom ett kasussystem med olika former vilket också påminner om tyskan.

Liksom i jingulu är vissa ords genus i dyirbal förutsägbart och baserat på kön vid födseln. Men för andra är kunskap om drömtiden – en del av urfolkens skapelsetro då drömvarelser vandrade över jorden och sjöng fram bland ­annat växter och djur – nödvändig för att ­kunna känna till ords genus. Fåglar är i regel femininum eftersom dessa tros vara döda ­kvinnors andar. Men ärlesolfjäderstjärtar är maskulinum eftersom dessa enligt myterna är män. På samma sätt är solen en kvinnlig gudom och blir därför femininum medan månen är en manlig gudom och klassas som maskulinum.

Felicity Meakins, Gari Tudor-Smith och Paul Williams är forskare i lingvistik vid University of Queensland, Australien.

Artikeln är tidigare publicerad i The Conversation. Översättning: Anders Svensson

Läs mer om språk i Australien:
När engelskan kom till Australien
Vem är Gud?
Språket som håller släkten på plats