”Forskningen vi behöver allra mest”

På tre år ska alla kunna klara sfi, svenska för invandrare. Det målet fastslog nyligen arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehr­son. Men utifrån kunskapsläget är det osannolikt att alla elever kan lyckas.
– För ungefär 20 procent, som är den andel inom sfi som har låg utbildningsbakgrund och därmed också låg läs- och skrivkunnighet, så är det tämligen orealistiskt, säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.
Tillsammans med Philip Rehn­berg har hon på uppdrag av forsk­nings­institutet Ratio inventerat forskning om kopplingen mellan språkinlärning, språkkunskaper och integration. På senare år har Sverige tagit emot många migranter som har just låg läs- och skrivkunnighet och som talar språk som inte alls är besläktade med svenska. Och det är faktorer som gör att det i många fall tar lång tid att lära sig språket. Däremot tror hon att regeringens mål kan få önskad effekt på vissa grupper. Då rör det sig i regel om personer som har god utbildning och som redan talar något närstående språk.
– Reformer som handlar om att skapa incitament – om vi tänker språkkrav för medborgarskap, att förkorta sfi och sfi-bonus – så är det sådant som kan ge effekter på vissa grupper av invandrare.
Men för att alla ska få förutsättningar att lära sig svenska efterlyser hon en reformering av sfi. Fanny Fors­berg Lundell vill se både högre utbild­nings­krav på lärarna och mer forsk­ning om vilken pedagogik som fungerar bäst.
– Om vi tänker lite mer samhälls­engagerat och på samhällsnytta så är det den här forskningen om den här gruppen kanske det som vi behöver allra mest för att få till ett bra samhälle för alla oss som bor här.