Flygplatser byter och behåller namn

Språktidningen listar språkhändelser ur senaste veckornas nyhetsflöde.

Text:

Bild: Istockphoto

2 april:
”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida” är budskapet på en annons som ska locka fler att söka till polisutbildningen. Den svenska texten finns också översatt till spanska, arabiska och albanska. ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?” undrar Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ordförande för näringsutskottet, på X.

4 april:
Ryska var 2024 det största främmande språket som modersmål i Finland. Det talades enligt Statistikcentralen av 102 487 personer. Näst största främmande modersmål var estniska följt av arabiska, ukrainska, engelska, somaliska, persiska, kinesiska, albanska och kurdiska. Det var 10,8 procent av befolkningen som hade något annat modersmål än finska, svenska eller samiska.

7 april:
Finnair slopar utrop på svenska ombord samtliga flyg med undantag för avgångar till och från Mariehamn, Vasa, Jakobstad, Stockholm och Göteborg. På andra flyg sker hädanefter alla utrop enbart på finska och engelska. Kommunikationschefen Mia Eloranta hänvisar i Hufvudstadsbladet till en kundundersökning som visar att många passagerare upplever att utropen är för långa och innebär onödig repetition.

8 april:
Under 2024 var det 15 procent av norrmännen som läste en dagstidning under en genomsnittlig dag. När Statistisk sentralbyrå ställde samma fråga 1991 var det hela 84 procent som läste en dagstidning. Under samma period låg andelen som läste böcker kvar på 24 procent.

9 april:
Journalister som anger sitt föredragna pronomen i sin mejlsignatur kommer inte att få svar från Vita huset. Det skriver talespersonen Karoline Leavitt i ett uttalande sedan bland annat förfrågningar från journalister på New York Times förblivit obesvarade: ”Varje reporter som väljer att ange sina föredragna pronomen i sin biografi bryr sig uppenbart inte om biologisk verklighet eller sanning och kan därför inte förväntas skriva en ärlig story.”

10 april:
Räddningstjänsten i Göteborg ryckte ut till ett träd i Kortedala för att undsätta en papegoja som satt sig på en gren på ungefär fem meters höjd. Papegojan föreföll dock måttligt tacksam och skrek gång på gång ”fuck you” åt brandmannen som närmade sig på en stege. ”Det är faktiskt sådant som förgyller ens vardag”, sa Denny Mausch, styrkeledare vid insatsen, till Göteborgs-Posten.

16 april:
Högsta domstolen i Storbritannien fastslår att begreppen man, woman och sex enbart kan syfta på biologiskt kön. En transkvinna som fått sitt kön certifierat genom en medicinsk och juridisk kan enligt rätten därför inte betraktas som en kvinna i lagens mening. I domen skriver rätten att ”konceptet av kön är binärt, en person är antingen en man eller en kvinna” och hänvisar till att den definitionen i befintlig lagstiftning utgår från biologiskt kön vid födseln.

17 april:
Med 33 procent av rösterna utser P4 Kristianstads lyssnare klydderöv, ’person som krånglar eller orsakar problem’, till det bästa skånska ordet. Tvåa blir mög med 27 procent, trea ålahue med 26 procent, fyra hotta med 9 procent och femma pattaglytt med 5 procent.

23 april:
36,3 procent av svenskarna läser tryckta böcker minst några gånger i veckan. Bara 10,4 procent säger sig aldrig läsa tryckta böcker. Det visar en rapport från Svenska förläggareföreningen. Den mest lästa genren är deckare. Dessutom instämmer 28,8 procent helt och hållet i påståendet ”Jag är en bokläsande person”. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Hela 40,5 procent av kvinnorna instämmer medan bara 16,4 procent av männen ser sig som bokläsande människor.

28 april:
Under 2024 gavs det enligt Kungliga biblioteket ut 15 636 tryckta böcker i Sverige – en nedgång med 26 procent jämfört med 2014. Antalet utgivna facklitterära verk var 9 189 och antalet skönlitterära verk 6 447. Under senaste årtiondet har utgivningen av facklitteratur minskat samtidigt som utgivningen av skönlitteratur har ökat.

29 april:
Vladimir Putin byter enligt ett dekret namn på flygplatsen i Volgograd till Stalingrad – det namn som staden där den är belägen hade 1925–61. Rysslands president öppnar också för en återgång till det gamla namnet på staden som ett sätt att lyfta fram dess betydelse under andra världskriget.

1 maj:
”Annelis besvikelse: Skräpbonanza efter valborg i Slottis” var rubriken på P4 Göteborgs artikel om nedskräpning i Slottsskogen efter valborgsfirandet. Många reagerade negativt på namnformen. ”’Slottis’? Detta är Göteborg, inte Stockholm!!”, skrev en lyssnare på Facebook. I ett uppföljande inslag förklarade språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson att ändelsen -is i exempelvis Bagis (för Bagarmossen) och Rålis (för Rålambshovsparken) tidigare varit typiska för Stockholm men knappast kan sägas vara det längre.

5 maj:
Språkbanken vid Göteborgs universitet firar 50 år. Startskottet för det som 1975 kallades Logoteket var Sture Alléns pionjärarbete inom korpuslingvistik som gjorde det möjligt att studera språkbruket genom stora databaser med text. I dag används databaserna bland annat till ordböcker och forskning.

6 maj:
Under en genomsnittlig dag läser 51 procent av svenskarna i en bok. Det visar Mediebarometern från Nordicom vid Göteborgs universitet. Allra mest läser svenskar i åldern 9 till 14 år – där det sannolikt till stor del rör sig om böcker som används i undervisningen.

8 maj:
Med siffrorna 211 mot 206 röstade USA:s kongress igenom Donald Trumps byte av namn på Mexikanska golfen från Gulf of Mexico till Gulf of America. Mexikos president Gloria Sheinbaum svarade dagen därpå med att stämma Google som genomfört motsvarande ändring i sin karttjänst. Mexiko såväl som Kuba anser att namnbytet bara kan gälla den del av golfen som ligger inom USA:s territorialvatten och ekonomiska zon.

12 maj:
Tidningen Journalisten skrotar den interna skrivregeln att skriva den bestämda formen av initialförkortningar utan kolon. Den utlösande faktorn bakom ändringen ”var när vi såg ordet AIn utskrivet”. Hädanefter blir skrivsättet alltså AI:n.

Kina presenterar kinesiska namn på 27 platser i Arunachal Pradesh – som i Kina kallas Zangnan – på gränsen mellan Kina och Indien. Området tillhör formellt Indien enligt gränser som tidigare drogs upp av Storbritannien som kolonialmakt. Kina hävdar dock att området ingår i södra Tibet och därför tillhör Kina. Kina har sedan 2017 publicerat liknande listor över ortnamn i omgångar. Samtliga har av Indien avfärdats som försök att rita om gränsen mellan länderna.

14 maj:
Institutet för språk och folkminnen utser på svenska teckenspråkets dag tecknet för ’inflation’ till 2024 års tecken.

26 procent av islänningarna betraktar sig själva enligt en undersökning utförd av Gallup som woke medan 31 procent inte gör det. Hela 43 procent säger sig dock inte förstå ordets innebörd.

21 maj:
Riksdagen röstar nej till att byta namn på flygplatserna Arlanda och Landvetter till Alfred Nobel airport respektive Evert Taube international. Förslagen syftade till att främja turism och hylla framstående svenskar. I betänkandet från trafikutskottet inför omröstningen konstaterades bland annat att det är internationell luftfartsstandard att ”orienteringen i fråga om flygplatser i världen ska ske utifrån ortsnamn”. Flygplatsbolaget Swedavia ansåg att effekten på turismen sannolikt skulle vara begränsad samtidigt som namnbytena skulle bli kostsamma att genomföra.

22 maj:
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår i en ny lag för public service att SVT, SR och UR ska få ett större ansvar för språkvård från och med 2026. I dag säger villkoren att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Partierna anser att villkoren ska skärpas till att ”språkvårdsfrågor särskilt ska beaktas”. Ansvaret ska bland annat innefatta hög kvalitet av översättning och textning både till och från svenska.

En transman som fött barn upptäckte vid läsningen i sin journal att han vid flera tillfällen kallades mamma trots att han önskat att kallas pappa. Skälet var att journalsystemet har vissa förinställda rubriker och standardfraser som personalen – som i övrigt talade om honom som pappa – inte hade möjlighet att ändra. Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet fastslår att det rör sig om diskriminering som har med kön att göra.

24 maj:
Kevin Ekman från Norje men numera bosatt i Karlskrona har Blekinges bästa dialekt. I Blekinge Läns Tidnings tävling fick han nästan hälften av läsarrösterna i slutomgången där fem kandidater ställdes mot varandra.

27 maj:
Socialstyrelsen, Svenska läkaresällskapet, RFSL och Lunds universitet är några som i remissvar ställer sig bakom utredarens förslag att i en ny abortlag ersätta ordet kvinna med den som är gravid. Däremot vill bland annat Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Region Kalmar och Region Norrbotten behålla kvinna och komplettera lagtexten på annat sätt. Regeringen har tidigare meddelat att kvinna inte ska försvinna ur lagen.

2 april:
”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida” är budskapet på en annons som ska locka fler att söka till polisutbildningen. Den svenska texten finns också översatt till spanska, arabiska och albanska. ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?” undrar Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ordförande för näringsutskottet, på X.

4 april:
Ryska var 2024 det största främmande språket som modersmål i Finland. Det talades enligt Statistikcentralen av 102 487 personer. Näst största främmande modersmål var estniska följt av arabiska, ukrainska, engelska, somaliska, persiska, kinesiska, albanska och kurdiska. Det var 10,8 procent av befolkningen som hade något annat modersmål än finska, svenska eller samiska.

7 april:
Finnair slopar utrop på svenska ombord samtliga flyg med undantag för avgångar till och från Mariehamn, Vasa, Jakobstad, Stockholm och Göteborg. På andra flyg sker hädanefter alla utrop enbart på finska och engelska. Kommunikationschefen Mia Eloranta hänvisar i Hufvudstadsbladet till en kundundersökning som visar att många passagerare upplever att utropen är för långa och innebär onödig repetition.

8 april:
Under 2024 var det 15 procent av norrmännen som läste en dagstidning under en genomsnittlig dag. När Statistisk sentralbyrå ställde samma fråga 1991 var det hela 84 procent som läste en dagstidning. Under samma period låg andelen som läste böcker kvar på 24 procent.

9 april:
Journalister som anger sitt föredragna pronomen i sin mejlsignatur kommer inte att få svar från Vita huset. Det skriver talespersonen Karoline Leavitt i ett uttalande sedan bland annat förfrågningar från journalister på New York Times förblivit obesvarade: ”Varje reporter som väljer att ange sina föredragna pronomen i sin biografi bryr sig uppenbart inte om biologisk verklighet eller sanning och kan därför inte förväntas skriva en ärlig story.”

10 april:
Räddningstjänsten i Göteborg ryckte ut till ett träd i Kortedala för att undsätta en papegoja som satt sig på en gren på ungefär fem meters höjd. Papegojan föreföll dock måttligt tacksam och skrek gång på gång ”fuck you” åt brandmannen som närmade sig på en stege. ”Det är faktiskt sådant som förgyller ens vardag”, sa Denny Mausch, styrkeledare vid insatsen, till Göteborgs-Posten.

16 april:
Högsta domstolen i Storbritannien fastslår att begreppen man, woman och sex enbart kan syfta på biologiskt kön. En transkvinna som fått sitt kön certifierat genom en medicinsk och juridisk kan enligt rätten därför inte betraktas som en kvinna i lagens mening. I domen skriver rätten att ”konceptet av kön är binärt, en person är antingen en man eller en kvinna” och hänvisar till att den definitionen i befintlig lagstiftning utgår från biologiskt kön vid födseln.

17 april:
Med 33 procent av rösterna utser P4 Kristianstads lyssnare klydderöv, ’person som krånglar eller orsakar problem’, till det bästa skånska ordet. Tvåa blir mög med 27 procent, trea ålahue med 26 procent, fyra hotta med 9 procent och femma pattaglytt med 5 procent.

23 april:
36,3 procent av svenskarna läser tryckta böcker minst några gånger i veckan. Bara 10,4 procent säger sig aldrig läsa tryckta böcker. Det visar en rapport från Svenska förläggareföreningen. Den mest lästa genren är deckare. Dessutom instämmer 28,8 procent helt och hållet i påståendet ”Jag är en bokläsande person”. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Hela 40,5 procent av kvinnorna instämmer medan bara 16,4 procent av männen ser sig som bokläsande människor.

28 april:
Under 2024 gavs det enligt Kungliga biblioteket ut 15 636 tryckta böcker i Sverige – en nedgång med 26 procent jämfört med 2014. Antalet utgivna facklitterära verk var 9 189 och antalet skönlitterära verk 6 447. Under senaste årtiondet har utgivningen av facklitteratur minskat samtidigt som utgivningen av skönlitteratur har ökat.

29 april:
Vladimir Putin byter enligt ett dekret namn på flygplatsen i Volgograd till Stalingrad – det namn som staden där den är belägen hade 1925–61. Rysslands president öppnar också för en återgång till det gamla namnet på staden som ett sätt att lyfta fram dess betydelse under andra världskriget.

1 maj:
”Annelis besvikelse: Skräpbonanza efter valborg i Slottis” var rubriken på P4 Göteborgs artikel om nedskräpning i Slottsskogen efter valborgsfirandet. Många reagerade negativt på namnformen. ”’Slottis’? Detta är Göteborg, inte Stockholm!!”, skrev en lyssnare på Facebook. I ett uppföljande inslag förklarade språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson att ändelsen -is i exempelvis Bagis (för Bagarmossen) och Rålis (för Rålambshovsparken) tidigare varit typiska för Stockholm men knappast kan sägas vara det längre.

5 maj:
Språkbanken vid Göteborgs universitet firar 50 år. Startskottet för det som 1975 kallades Logoteket var Sture Alléns pionjärarbete inom korpuslingvistik som gjorde det möjligt att studera språkbruket genom stora databaser med text. I dag används databaserna bland annat till ordböcker och forskning.

6 maj:
Under en genomsnittlig dag läser 51 procent av svenskarna i en bok. Det visar Mediebarometern från Nordicom vid Göteborgs universitet. Allra mest läser svenskar i åldern 9 till 14 år – där det sannolikt till stor del rör sig om böcker som används i undervisningen.

8 maj:
Med siffrorna 211 mot 206 röstade USA:s kongress igenom Donald Trumps byte av namn på Mexikanska golfen från Gulf of Mexico till Gulf of America. Mexikos president Gloria Sheinbaum svarade dagen därpå med att stämma Google som genomfört motsvarande ändring i sin karttjänst. Mexiko såväl som Kuba anser att namnbytet bara kan gälla den del av golfen som ligger inom USA:s territorialvatten och ekonomiska zon.

12 maj:
Tidningen Journalisten skrotar den interna skrivregeln att skriva den bestämda formen av initialförkortningar utan kolon. Den utlösande faktorn bakom ändringen ”var när vi såg ordet AIn utskrivet”. Hädanefter blir skrivsättet alltså AI:n.

Kina presenterar kinesiska namn på 27 platser i Arunachal Pradesh – som i Kina kallas Zangnan – på gränsen mellan Kina och Indien. Området tillhör formellt Indien enligt gränser som tidigare drogs upp av Storbritannien som kolonialmakt. Kina hävdar dock att området ingår i södra Tibet och därför tillhör Kina. Kina har sedan 2017 publicerat liknande listor över ortnamn i omgångar. Samtliga har av Indien avfärdats som försök att rita om gränsen mellan länderna.

14 maj:
Institutet för språk och folkminnen utser på svenska teckenspråkets dag tecknet för ’inflation’ till 2024 års tecken.

26 procent av islänningarna betraktar sig själva enligt en undersökning utförd av Gallup som woke medan 31 procent inte gör det. Hela 43 procent säger sig dock inte förstå ordets innebörd.

21 maj:
Riksdagen röstar nej till att byta namn på flygplatserna Arlanda och Landvetter till Alfred Nobel airport respektive Evert Taube international. Förslagen syftade till att främja turism och hylla framstående svenskar. I betänkandet från trafikutskottet inför omröstningen konstaterades bland annat att det är internationell luftfartsstandard att ”orienteringen i fråga om flygplatser i världen ska ske utifrån ortsnamn”. Flygplatsbolaget Swedavia ansåg att effekten på turismen sannolikt skulle vara begränsad samtidigt som namnbytena skulle bli kostsamma att genomföra.

22 maj:
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår i en ny lag för public service att SVT, SR och UR ska få ett större ansvar för språkvård från och med 2026. I dag säger villkoren att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Partierna anser att villkoren ska skärpas till att ”språkvårdsfrågor särskilt ska beaktas”. Ansvaret ska bland annat innefatta hög kvalitet av översättning och textning både till och från svenska.

En transman som fött barn upptäckte vid läsningen i sin journal att han vid flera tillfällen kallades mamma trots att han önskat att kallas pappa. Skälet var att journalsystemet har vissa förinställda rubriker och standardfraser som personalen – som i övrigt talade om honom som pappa – inte hade möjlighet att ändra. Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet fastslår att det rör sig om diskriminering som har med kön att göra.

24 maj:
Kevin Ekman från Norje men numera bosatt i Karlskrona har Blekinges bästa dialekt. I Blekinge Läns Tidnings tävling fick han nästan hälften av läsarrösterna i slutomgången där fem kandidater ställdes mot varandra.

27 maj:
Socialstyrelsen, Svenska läkaresällskapet, RFSL och Lunds universitet är några som i remissvar ställer sig bakom utredarens förslag att i en ny abortlag ersätta ordet kvinna med den som är gravid. Däremot vill bland annat Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Region Kalmar och Region Norrbotten behålla kvinna och komplettera lagtexten på annat sätt. Regeringen har tidigare meddelat att kvinna inte ska försvinna ur lagen.