Egoschlagern evig etta

Om livet vore en schlager skulle den vara en rätt självcentrerad historia. I andra texter på svenska – som tidningsartiklar och läroböcker – brukar ord som och och att vara vanligast. I Melodifestivalen handlar det främst om jag och du. Eller I and you.

Schlager är lika med översvallande positiva känslor – mycket mer hjärta än smärta. Det är här och nu som gäller. Det handlar om vad vi vill och inte om måste eller ska. Men det finns också en gnutta osäkerhet. Delar du och jag samma dröm om livet och kärleken?

Under de tio senaste åren har 320 låtar tävlat i Melodifestivalen. En dryg tredjedel, 122 melodier, har framförts på svenska. Med totalt 28 000 ord i bagaget borde det språkliga fyrverkeriet kunna bli magnifikt. I stället är det rätt enformigt.

De tio vanligaste orden utgör nämligen en fjärdedel av texterna. Om vi dessutom är generösa och räknar in alla former av jag, du och det samt alla böjningar av verbet vara är vi uppe i en tredjedel.

De senaste tio åren är det bara Py Bäckman som har vågat­ rimma hjärta med smärta. På engelska är där­emot radar­paret heart, ’hjärta’, och apart, ’isär’, ett trumfkort som nio textförfattare har spelat ut. Andra motsatspar, som ofta har sällskap av varandra, är dag och natt, dröm och verklighet, eld och vatten samt ljus och mörker. Och ramen för berättelserna är i regel kärlek, känslor och evighet – ibland går det till och med att bocka av allihop i en och samma låt, som när Charlotte Perrelli år 1999 segrade med låten Tusen och en natt.

Att schlagertexterna år efter år tuggar samma teman betyder inte att publiken har fått nog. Tvärtom. Språklig experimentlusta lönar sig inte i Melodifestivalen. Kwanzaa är den enda grupp som sjungit om feen, ’en person som desperat är ute efter något’. Belöningen var en sistaplats för Lovin’ your feen i en av 2005 års delfinaler. Lika dåligt gick det för Simon Forsberg och Tid att andas i förra årets tävling. Han berikade Melodifestivalen med ord som skimmer, sommarnattshimmel och solnedgång – men tittarna sade tack och adjö så snabbt det bara gick.

– Man får inga stilpoäng för originella texter, säger Alf Björnberg, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han disputerade år 1987 på en avhandling om texterna i Melodifestivalen. Sedan dess har han följt tävlingen varje år. Även om texterna kan tyckas stöpta i samma form anser Alf Björnberg att den språkliga spännvidden har ökat.

– Variationen är mycket större, men den är också kopplad till att fler musikstilar finns representerade. De rockinspirerade texter som kom in i tävlingen för kanske 30 år sedan är personligare, mer här och nu och med en stark betoning på den egna individen. Efter det har egentligen inte så mycket hänt. Gamla klichéer ersätts av nya, säger han.

Kärlek dominerar texterna i Melodifestivalen, föga förvånande. Det förekommer också sexuella anspelningar i låtarna, men för det mesta håller textförfattarna händerna på täcket.

– Melodifestivalen är ett familjeprogram. Det innebär att det finns ett slags ”grindvaktsfunktion” som gör att det inte är någon idé med ett uttalat sexuellt innehåll. Det skulle än så länge inte gå an att sjunga ”Vill du ligga med mig då om sanningen ska fram”, som Eric Amarillo gör, säger Alf Björnberg.

Mönstret i de svenska texterna går igen i de engelska. En skillnad är dock att de artister som sjunger på engelska är dubbelt så kärlekskranka – det är en strid ström av love både som substantiv och verb, medan förekomsten av kärlek och älska i jämförelse bara är en rännil i de svenska texterna.

Karin Strand är forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv, och har skrivit en doktorsavhandling i litteraturvetenskap om schlagertexter. Hon tror att det är lättare att använda känslostarka ord på engelska än på svenska.

– Det kan uppfattas som banalt med så stora ord på svenska. Det kan förklara varför de är vanligare på engelska än svenska, säger hon.

Sedan år 2002 är det fritt fram att sjunga på vilket språk som helst i Melodifestivalen. Sex av tio bidrag framförs i dag på engelska. Alf Björnberg tror att engelskans dominans även påverkar de svenska texterna.

– Man hittar färre specifika kulturella referenser till typiskt svenska företeelser. Om man har ett svenskt original kanske man redan har en engelsk text i bakfickan om det skulle gå bra, säger han.

I en tävling där det gäller att få folkets röster vågar få artister riskera att stöta bort lyssnare genom att använda för snäva referenser. Karin Strand tror därför att det ligger i Melodifestivaltexternas natur att de ofta handlar om här och nu.

– Hellre än att attrahera en viss smal grupp så vill man attrahera så många som möjligt. Då sjunger man om här så att lyssnaren själv kan fylla i sin egen betydelse, snarare än att man sjunger om torget i Eslöv eller något annat väldigt specifikt.