Du eller ni? Så vill svenskarna (inte) bli tilltalade!
En unik undersökning avslöjar hur svenskarna helst vill bli tilltalade.
PRESSMEDDELANDE
Svenskar som har fyllt 65 år blir oftare tilltalade med ni. Men det är i den här gruppen som flest ogillar att bli niade. Äldre svenskar föredrar i större utsträckning än andra att bli tilltalade med du. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
– Svenskar som själva minns 1960-talets du-reform vill hålla fast vid du och inte gå över till ni. Du-reformen är allra djupast rotad bland äldre svenskar, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Ofta talas det om niandets återkomst i svenskan – ett tilltal som av vissa ses som så föraktfullt att det kan liknas vid en spottloska i ansiktet. Trots att ni varit så omstritt och utskällt är det en majoritet av svenskarna som enligt undersökningen blir niade ofta, ibland eller sällan. Men det är inte ett tilltal som är särskilt vanligt. Det är heller inte särskilt populärt.
– Ni har länge uppfattats som nedlåtande av många. Det är attityder som sitter i. Men äldre svenskar är mycket mer negativa till ni än yngre svenskar. Dagens unga har inte samma personliga relation till valet av tilltalsord, säger Anders Svensson.
Diskussionen om du och ni tog fart redan på 1850-talet. Många var överens om att svenskans dåvarande system med titeltilltal var krångligt och onödigt hierarkiskt. Men däremot fanns ingen enighet om vilket tilltalsord som skulle ersätta titulerandet. I samhällets övre skikt var det många som förespråkade en övergång till ni. Du bredde dock ut sig bland annat inom arbetarklassen, inom föreningslivet och hos ungdomar och blev så småningom det allmänna och neutrala tilltalet.
– Inget tyder i dag på ni skulle vara på väg att komma tillbaka på bred front. Men unga är oftare neutrala eller positiva till ni. Åtskilliga unga ser också ett behov av ett artighetstilltal i vissa situationer. Eftersom ni inte har samma laddning bland yngre skulle det så småningom kunna bli ett mer utbrett tilltal som används för att signalera artighet och respekt, säger Anders Svensson.
Det finns också skillnader mellan olika väljargrupper. Bland svenskar som sympatiserar med Vänsterpartiet föredrar 82 procent tilltal med du och 3 procent med ni. Bland Socialdemokraternas väljare förespråkar 78 procent du och 8 procent ni. Men bland Moderaternas anhängare väljer 72 procent du och 13 procent ni.
– Duandet etablerade sig tidigt i arbetarklassen där det sågs som ett jämlikt tilltal som minskade avståndet mellan olika samhällsklasser. Niandet förknippas av många än i dag med ett mer hierarkiskt samhälle eftersom ni främst användes nedåt på statusstegen. Därför är ni för somliga en symbol för ett klassamhälle, säger Anders Svensson.
Fakta om undersökningen:
Fråga 1:
Hur vill du helst bli tilltalad av servicepersonal när du inte har sällskap av någon annan person?
Du: 71 procent
Ni: 12 procent
Namn: 6 procent
Titel: 2 procent
Annat: 1 procent
Vet ej: 7 procent
Fråga 2:
Hur ofta händer det att du blir tilltalad med ni när du utan sällskap av någon annan person besöker till exempel en butik, ett kafé eller en restaurang?
Alltid: 0 procent
Ofta: 2 procent
Ibland: 14 procent
Sällan: 35 procent
Aldrig: 45 procent
Vet ej: 3 procent
Fråga 3:
Vad tycker du om att bli tilltalad med ni?
Mycket dåligt: 13 procent
Ganska dåligt: 13 procent
Varken bra eller dåligt: 51 procent
Ganska bra: 14 procent
Mycket bra: 5 procent
Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Språktidningen mellan 21 och 26 november 2024. Den besvarades av 1 020 personer i åldern 18 till 84 år.
Kontaktperson:
Anders Svensson
chefredaktör på Språktidningen
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se
PRESSMEDDELANDE
Svenskar som har fyllt 65 år blir oftare tilltalade med ni. Men det är i den här gruppen som flest ogillar att bli niade. Äldre svenskar föredrar i större utsträckning än andra att bli tilltalade med du. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
– Svenskar som själva minns 1960-talets du-reform vill hålla fast vid du och inte gå över till ni. Du-reformen är allra djupast rotad bland äldre svenskar, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
Ofta talas det om niandets återkomst i svenskan – ett tilltal som av vissa ses som så föraktfullt att det kan liknas vid en spottloska i ansiktet. Trots att ni varit så omstritt och utskällt är det en majoritet av svenskarna som enligt undersökningen blir niade ofta, ibland eller sällan. Men det är inte ett tilltal som är särskilt vanligt. Det är heller inte särskilt populärt.
– Ni har länge uppfattats som nedlåtande av många. Det är attityder som sitter i. Men äldre svenskar är mycket mer negativa till ni än yngre svenskar. Dagens unga har inte samma personliga relation till valet av tilltalsord, säger Anders Svensson.
Diskussionen om du och ni tog fart redan på 1850-talet. Många var överens om att svenskans dåvarande system med titeltilltal var krångligt och onödigt hierarkiskt. Men däremot fanns ingen enighet om vilket tilltalsord som skulle ersätta titulerandet. I samhällets övre skikt var det många som förespråkade en övergång till ni. Du bredde dock ut sig bland annat inom arbetarklassen, inom föreningslivet och hos ungdomar och blev så småningom det allmänna och neutrala tilltalet.
– Inget tyder i dag på ni skulle vara på väg att komma tillbaka på bred front. Men unga är oftare neutrala eller positiva till ni. Åtskilliga unga ser också ett behov av ett artighetstilltal i vissa situationer. Eftersom ni inte har samma laddning bland yngre skulle det så småningom kunna bli ett mer utbrett tilltal som används för att signalera artighet och respekt, säger Anders Svensson.
Det finns också skillnader mellan olika väljargrupper. Bland svenskar som sympatiserar med Vänsterpartiet föredrar 82 procent tilltal med du och 3 procent med ni. Bland Socialdemokraternas väljare förespråkar 78 procent du och 8 procent ni. Men bland Moderaternas anhängare väljer 72 procent du och 13 procent ni.
– Duandet etablerade sig tidigt i arbetarklassen där det sågs som ett jämlikt tilltal som minskade avståndet mellan olika samhällsklasser. Niandet förknippas av många än i dag med ett mer hierarkiskt samhälle eftersom ni främst användes nedåt på statusstegen. Därför är ni för somliga en symbol för ett klassamhälle, säger Anders Svensson.
Fakta om undersökningen:
Fråga 1:
Hur vill du helst bli tilltalad av servicepersonal när du inte har sällskap av någon annan person?
Du: 71 procent
Ni: 12 procent
Namn: 6 procent
Titel: 2 procent
Annat: 1 procent
Vet ej: 7 procent
Fråga 2:
Hur ofta händer det att du blir tilltalad med ni när du utan sällskap av någon annan person besöker till exempel en butik, ett kafé eller en restaurang?
Alltid: 0 procent
Ofta: 2 procent
Ibland: 14 procent
Sällan: 35 procent
Aldrig: 45 procent
Vet ej: 3 procent
Fråga 3:
Vad tycker du om att bli tilltalad med ni?
Mycket dåligt: 13 procent
Ganska dåligt: 13 procent
Varken bra eller dåligt: 51 procent
Ganska bra: 14 procent
Mycket bra: 5 procent
Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Språktidningen mellan 21 och 26 november 2024. Den besvarades av 1 020 personer i åldern 18 till 84 år.
Kontaktperson:
Anders Svensson
chefredaktör på Språktidningen
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se
