”De ser det som en språklig stöld”

Elever från förorten söker sig ofta till skolor i innerstaden. Det finns en utbredd uppfattning om att det i sådana skolor talas en statusfylld svenska som kan bli ett redskap i en framtida karriär. Men på en gymnasieskola på Södermalm i Stockholm är det många elever från innerstaden som använder slang från förorten – och det är ett språkbruk som elever från förorten protesterar mot.

– De ser det som en form av språklig stöld. Man ska inte hålla på och använda förortsslangen för att spela tuff om det inte ingår i ens naturliga språkliga repertoar, säger Henning Årman, nybliven doktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Innerstadsungdomarna behärskar själva ett språk som i regel betraktas som åtråvärt – men här använde de också en typ av slang som i vissa sammanhang anses ha låg status.

Elever från förorten som vuxit upp med denna slang beskrev det som kulturell appropriering när innerstadselever plockade upp deras språk. Diskussionerna om ordens laddning bland ungdomarna var både många och djupa. Ofta hade de politiska förtecken. Men det kom ändå som en överraskning för Henning Årman att eleverna talade om just kulturell appropriering som ett fenomen.

– Man skulle kunna tänka sig att det var ett begrepp som jag som forskare använde som lins. Det behövde jag inte göra för det gjorde eleverna själva.