Därför ströks lego ur ordböckerna – vi avslöjar orden som försvinner i tysthet

I tysthet ändras och försvinner ord ur ordböckerna. När varumärkesinnehavare hotar med juridiska åtgärder väljer ordboksutgivare ofta att stryka orden.

Text:

PRESSMEDDELANDE

Ordet lego är historia i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Det är också legobit, legobygge och legokloss. Efter påtryckningar från Lego groups advokatbyrå i Sverige valde Svenska Akademien nyligen att stryka orden helt och hållet ur den digitala upplagan. Dessutom ströks lego även ur Svensk ordbok som också ges ut av Svenska Akademien. Ordet försvann även ur Lexin, ett lexikon som ges ut av Språkrådet.

– Företagen kämpar för att skydda varumärken som är på väg att bli allmänspråkliga ord som fungerar som vilka substantiv som helst. Stora ekonomiska intressen kan stå på spel. Ordboksutgivarna vill bara beskriva svenskans ordförråd som det faktiskt ser ut och har inga som helst ekonomiska motiv bakom urvalet av ord. Här blir det en krock mellan olika intressen, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.

Det är inte bara lego som har tagits bort. På senare år har ord som tabasco, keso, kesella, tetra och permobil strukits eller ändrats efter påstötningar från bolagens jurister. I regel väljer ordboksutgivarna att ta bort orden i stället för att ta strid. Bekymret är så stort att Svenska Akademien nu ska ta fram en enhetlig policy för att behandla den här typen av krav.

– Den som har ekonomiska och juridiska resurser kan påverka vilka ord som finns i ordböckerna och därmed också hur vi ser på det svenska språket, säger Anders Svensson.

Varumärkesinnehavare och ordboksutgivare tvistar alltså ofta om vad som är ett ord och vad som är ett varumärke. Men gemensamt är att få vill tala öppet om detta. När ord försvinner eller ändras sker det i tysthet.

– Ingen har intresse av att det här uppmärksammas. Varumärkesinnehavare är rädda för att en öppen tvist ska visa att varumärket håller på att degenerera och förlora sin särskiljningsförmåga. Det finns också en rädsla för publicitet som påverkar varumärket negativt. Ordboksutgivare vill inte att fler innehavare ska höra av sig och kräva ändringar. En juridisk process mot ett internationellt storbolag riskerar att både bli dyr och utdragen, säger Anders Svensson.

Några exempel på ord som på senare år har strukits eller ändrats efter påstötningar från varumärkesinnehavare:
lego: struket ur digitala upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Lexin (ett lexikon som ges ut av Språkrådet)
legobit, legobygge och legokloss: strukna ur digitala upplagan av SAOL
keso: struket ur SO, ändrat i SAOL
kesella: struket ur SO, ändrat i SAOL
tabasco: ändrat i digitala upplagan av SAOL, struket ur SO
permobil: struket ur SO
tetra: ändrat i SO
ogooglebar: struket ur 2012 års nyordslista

Kontaktperson:
Anders Svensson
chefredaktör på Språktidningen
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se