”Där tror jag att språkets framtid finns”
María Prieto Vázquez är journalist och har bland annat varit Tysklandskorrespondent för den spanska radiokanalen Cadena Ser.
Bild: Staffan Eng
Allt färre ungdomar i regionen Galicien i norra Spanien väljer att tala galiciska. Det bekymrar den galiciska journalisten María Prieto Vázquez.
– Barnen lär sig språket i skolan, men inte tillräckligt bra. Det blir som när de läser främmande språk: de pratar galiciska på lektionerna, men i sitt dagliga liv använder de nästan bara spanska.
Hon tror att en förklaring är att det finns ett mycket större utbud av musik, filmer och dataspel på spanska. I botten ligger också den negativa bilden av galiciska som ett språk för outbildade landsortsbor.
För att få bort stigmat menar María Prieto Vázquez att det behövs fler positiva förebilder som talar galiciska.
– När folkmusikgruppen Tanxugueiras var nära att vinna spanska Eurovision 2022 började många barn sjunga på galiciska, eftersom de ville bli som tjejerna i gruppen. Där tror jag att språkets framtid finns.
I takt med att globaliseringen ökar och de äldre modersmålstalarna försvinner hoppas María Prieto Vázquez också att fler ska se värdet i sitt regionala arv – liksom i galiciskans internationella potential.
– Den som lär sig galiciska kan även förstå portugisiska. Det öppnar dörrar mot hela den portugisisktalande världen, inte bara kulturellt utan också karriärmässigt.
6 fakta om galiciska
Antal talare:
Galiciskan talas av drygt tre miljoner människor. De flesta finns i den autonoma regionen Galicien i Spanien, där galiciskan är officiellt språk vid sidan av spanska. Drygt hälften av regionens befolkning använder språket oftare än spanska – framför allt äldre på landsbygden. Galicisktalande områden finns även i angränsande delar av Spanien och Portugal.
Historia:
Galiciskan skilde sig från portugisiskan på 1100-talet när Portugal blev självständigt. På medeltiden var den ett viktigt litteratur- och administrationsspråk i norra Spanien, varefter den trängdes ut av spanskan och endast levde vidare i muntlig form. På 1800-talet fick galiciskan en renässans, och sedan slutet av 1900-talet används den i medier, utbildning och juridiska sammanhang.
Grammatik:
Grammatiken ligger mycket nära portugisiskan. Det finns dock skillnader i verbböjning och substantivändelser: galiciskans son, ’jag är’, cantades, ’ni sjunger’ och irmáns, ’bröderna’, motsvaras till exempel av sou, cantais och irmãos på portugisiska. I vissa fall skiljer sig också pronomen, prepositioner, artiklar och ordföljd mellan språken.
Uttal:
Till skillnad från portugisiska och franska saknar galiciskan tonande konsonanter och så kallade nasalvokaler, det vill säga vokaler som uttalas i näsan. Till skillnad från spanskan har språket både öppna och slutna e- respektive o-ljud. Sje-ljud betecknas med bokstaven x, ng-ljud med bokstavskombinationen nh och lj-ljud med ll.
Närmande mot portugisiskan:
Vissa galicisktalande – så kallade reintegrationalister – menar att språket skulle hävda sig bättre mot spanskan om det betraktades som en varietet av världsspråket portugisiska. Därför förespråkar de en stavning som liknar eller är identisk med portugisiskans. Andra menar att det vore svårt att genomföra i praktiken, eftersom skillnaderna i uttal är för stora.
Liten ordlista:
ola! = ’hej!’
aburiño! = ’hej då!’ – från baskiskans abur med samma betydelse
filla = ’dotter’, jämför spanskans hija och latinets filia – i motsats till spanskan har galiciskan behållit de latinska f- och l-ljuden
a todo filispín = ’för fullt’ – från sjöfartsskyltar med texten full speed
non queres caldo, pois dúas tazas = ’om du inte vill ha buljong nu får du två koppar sedan’ – om du undviker något blir det dubbelt värre senare
Staffan Eng är frilansjournalist.
