Dags att baka om global grammatik
Satsflätor finns det en språkforskare som har tittat närmare på. Och svenskan, danskan och norskan visar sig ha ett unikt sätt att baka dem: med relativsats.
En satsfläta med relativsats är en mening där ett led som står utanför relativsatsen ändå får sin grammatiska funktion bestämd innanför den. Knepigt?
Ett exempel:
Det bakverket känner jag många som tycker om.
I den meningen får ledet det bakverket den grammatiska funktionen objekt till frasen tycker om. Om meningen skulle skrivas utan satsfläta skulle den bli:
Jag känner många som tycker om det bakverket.
Satsflätor är generellt ovanliga i världens språk, och de med relativsats har alltså bara observerats i tre nordiska språk. Språkforskaren Filippa Lindahl, Göteborgs universitet, har lyckats fånga dessa rariteter i sin ”naturliga miljö” – i spontant tal på svenska.
”Tidigare forskning har ofta utgått från att satsfläta med relativsats inte bara är ovanligt utan omöjligt att bilda i mänskligt språk”, säger hon. ”Många språkteorier antar att det beror på begränsningar i den universella grammatiken.” Men Filippa Lindahl har alltså visat att den universella grammatikdegen är mer tänjbar än man tidigare trott.
