Dags att baka om global grammatik
Satsflätor finns det en språkforskare som har tittat närmare på. Och svenskan, danskan och norskan visar sig ha ett unikt sätt att baka dem: med relativsats.
En satsfläta med relativsats är en mening där ett led som står utanför relativsatsen ändå får sin grammatiska funktion bestämd innanför den. Knepigt?
Ett exempel:
Det bakverket känner jag många som tycker om.
I den meningen får ledet det bakverket den grammatiska funktionen objekt till frasen tycker om. Om meningen skulle skrivas utan satsfläta skulle den bli:
Jag känner många som tycker om det bakverket.
Satsflätor är generellt ovanliga i världens språk, och de med relativsats har alltså bara observerats i tre nordiska språk. Språkforskaren Filippa Lindahl, Göteborgs universitet, har lyckats fånga dessa rariteter i sin ”naturliga miljö” – i spontant tal på svenska.
”Tidigare forskning har ofta utgått från att satsfläta med relativsats inte bara är ovanligt utan omöjligt att bilda i mänskligt språk”, säger hon. ”Många språkteorier antar att det beror på begränsningar i den universella grammatiken.” Men Filippa Lindahl har alltså visat att den universella grammatikdegen är mer tänjbar än man tidigare trott.
Satsflätor finns det en språkforskare som har tittat närmare på. Och svenskan, danskan och norskan visar sig ha ett unikt sätt att baka dem: med relativsats.
En satsfläta med relativsats är en mening där ett led som står utanför relativsatsen ändå får sin grammatiska funktion bestämd innanför den. Knepigt?
Ett exempel:
Det bakverket känner jag många som tycker om.
I den meningen får ledet det bakverket den grammatiska funktionen objekt till frasen tycker om. Om meningen skulle skrivas utan satsfläta skulle den bli:
Jag känner många som tycker om det bakverket.
Satsflätor är generellt ovanliga i världens språk, och de med relativsats har alltså bara observerats i tre nordiska språk. Språkforskaren Filippa Lindahl, Göteborgs universitet, har lyckats fånga dessa rariteter i sin ”naturliga miljö” – i spontant tal på svenska.
”Tidigare forskning har ofta utgått från att satsfläta med relativsats inte bara är ovanligt utan omöjligt att bilda i mänskligt språk”, säger hon. ”Många språkteorier antar att det beror på begränsningar i den universella grammatiken.” Men Filippa Lindahl har alltså visat att den universella grammatikdegen är mer tänjbar än man tidigare trott.
