Boktipset: En magisk sträckläsning som väntar
Rachel Mohlin om Omöjliga varelser av Katherine Rundell.
Bild: Kajsa Göransson
Rachel Mohlin, skådespelare och författare:
Omöjliga varelser (övers. Fredrika Spindler) av Katherine Rundell
Ja, jag använder också ordet magisk lite slappt ibland. Kan ibland utbrista i en spontanrecension av en lunch och säga att den var just magisk. Med det menar jag ju att den var väldigt trevlig vad gäller sällskapet och maten var god, men just magisk i ordets rätta bemärkelse är ju sällan luncher. De är snarare ofta rätt platta. Och ordet magisk borde i mitt tycke doseras en aning till dess verkliga innebörd är värdig användandet.
Det är ett ord som bör användas med försiktighet helt enkelt. Men, för att beskriva denna bok och berättelse finns det faktiskt bara ett bra ord och det är just: MAGISK!
Välkommen till en sagovärld av varelser som är bortom allt vi tidigare varit med om, ja, de är också MAGISKA. Varelserna har fått artnamn som kommer få dig att kurra av språkligt välbehag, tro mig. Jag vill inte avslöja ett enda här men författaren har lyckats så bra att jag tror på varenda varelse hon artbestämmer och undrar när jag ska stöta på dylik i en skog eller vid ett vattendrag nästa gång jag kanske campar. (Varför jag nu tror jag ska göra det i sommar, händer magiskt nog sällan.) Låt dig nästlas in i drömvärldar och träffa barn på sommarlov som är utlämnade till varandra och som med list och magi och varandras vänskap tar sig genom mörker och mödor på de mest, ja, magiska vis. Berättelsen är därtill spännande, rörande och du kommer behöva varsla omgivningen om lite längre läsfrånvaro för har du väl börjat läsa, ja, då kommer du inte vilja sluta. Så magisk är nämligen denna magiska läsning.
Och ytterligare magi i sammanhanget är att det tydligen ska bli en hel serie böcker som rör sig i just denna magiska värld. Med detta sagt är ju sträckläsningen säkrad för lång tid framöver. Det är, ja, det vet ni ju vid detta laget, helt enkelt magiskt.
Rachel Mohlin, skådespelare och författare:
Omöjliga varelser (övers. Fredrika Spindler) av Katherine Rundell
Ja, jag använder också ordet magisk lite slappt ibland. Kan ibland utbrista i en spontanrecension av en lunch och säga att den var just magisk. Med det menar jag ju att den var väldigt trevlig vad gäller sällskapet och maten var god, men just magisk i ordets rätta bemärkelse är ju sällan luncher. De är snarare ofta rätt platta. Och ordet magisk borde i mitt tycke doseras en aning till dess verkliga innebörd är värdig användandet.
Det är ett ord som bör användas med försiktighet helt enkelt. Men, för att beskriva denna bok och berättelse finns det faktiskt bara ett bra ord och det är just: MAGISK!
Välkommen till en sagovärld av varelser som är bortom allt vi tidigare varit med om, ja, de är också MAGISKA. Varelserna har fått artnamn som kommer få dig att kurra av språkligt välbehag, tro mig. Jag vill inte avslöja ett enda här men författaren har lyckats så bra att jag tror på varenda varelse hon artbestämmer och undrar när jag ska stöta på dylik i en skog eller vid ett vattendrag nästa gång jag kanske campar. (Varför jag nu tror jag ska göra det i sommar, händer magiskt nog sällan.) Låt dig nästlas in i drömvärldar och träffa barn på sommarlov som är utlämnade till varandra och som med list och magi och varandras vänskap tar sig genom mörker och mödor på de mest, ja, magiska vis. Berättelsen är därtill spännande, rörande och du kommer behöva varsla omgivningen om lite längre läsfrånvaro för har du väl börjat läsa, ja, då kommer du inte vilja sluta. Så magisk är nämligen denna magiska läsning.
Och ytterligare magi i sammanhanget är att det tydligen ska bli en hel serie böcker som rör sig i just denna magiska värld. Med detta sagt är ju sträckläsningen säkrad för lång tid framöver. Det är, ja, det vet ni ju vid detta laget, helt enkelt magiskt.
