”Arabiskan har hög status i vissa grupper”

I Linnéstaden i centrala Göteborg finns inga direkta tecken på att arabiska är det språk som har näst flest modersmålstalare i Sverige. Men i Gamlestaden är skyltar på arabiska desto vanligare.

– I en gentrifierad stadsdel som Linnéstaden är det främst europeiska högstatusspråk som engelska, tyska och franska som man ser utöver svenska. I Gamlestaden ser vi en annan typ av flerspråkighet. Där kan man ana att arabiskan har ett kommersiellt värde där den används av olika aktörer i området, säger Maria Löfdahl, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.

Tillsammans med Anna Aharon har hon skrivit Arabiska i Göteborgs språkliga landskap, en rapport som beskriver hur arabiska syns i stadsbilden. I närheten av moskéerna i Bellevue finns till exempel en hel del skyltning på arabiska.

– Arabiskan har hög status inom vissa minoritetsgrupper – och särskilt om man är intresserad av islam eftersom arabiska är islams språk. Deltar du i en predikan i moskén och läser Koranen så kan du en del arabiska även om det kanske inte är ditt starkaste språk.

I vissa stadsdelar ingår arabiskan i det som ibland kallas den fasta inredningen i form av exempelvis varaktig skyltning. Men på vårdcentraler förekommer arabiska bara på information av tillfällig karaktär som standardiserade utskick från myndigheter.

– I områden där det talas mycket arabiska och man som näringsidkare tänker sig att man ska vara kvar länge så satsar man gärna på en permanent och påkostad skylt. Den ska bokstavligen sitta kvar och arabiskan blir därmed en mer permanent del av stadsmiljön.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.