Aktuella nyord: sicario, cyberresiliens, kaviardiplomati, immunskuld

En sicario är en inhyrd mördare.

I den undre världen i länder som Mexiko och Colombia har knarkbaroner länge anlitat sicarios, unga män som utför mord på beställning. I utbyte får dessa personer status i det krimi­nella nätverket och ekonomisk ersättning. Även svensk polis talar i inofficiella sammanhang om sicarios när det handlar om inhyrda ­mördare i gängkonflikter. Ordet förekommer också i slang och i hiphoptexter. Det har dessutom börjat användas i medierna. Så här skriver ­Expressen om sådana lejda mördare: ”Internt har poliser döpt de unga ­skyttarna i Stockholms gängkrig till ’sicarios’ – unga män som söker kontrakt med uppdrag att mörda mot betalning.”

Cyberresiliens är motståndsförmåga mot it-attacker.

I höstas presen­terade EU-­kommissionen en cyberresiliensakt, ett program för att skydda kunder från it-produkter med bristfällig säkerhet. ­Begreppet cyberresiliens används om motståndskraften mot olika typer av digitala attacker. ­Tidningen Aktuell säkerhet uppger att det inte bara handlar om förebyggande åtgärder utan även om förmågan att fungera normalt under ett pågående angrepp: ”Utan strategier, processer och automatisering för cyberresiliens går det inte att hantera attacker på ett effektivt sätt. Inte ­heller utan lagringsplattformar och mjukvara som ger bästa möjliga skydd. Det skydd som behövs måste ­byggas innan det behövs. Det är för sent att bygga skyddet när en attack inträffar.”

Kaviardiplomati är ett sätt för Azerbajdzjan att tysta kritik.

Gåvor i form av dyrbara mattor, exklusiva resor, fina middagar och – inte minst – kilovis med svart kaviar från stör är några av verktygen som regimen i Azerbajdzjan använder för att undvika kritik. I praktiken rör det sig alltså om mutor till utländska politiker och andra beslutsfattare. Denna typ av korruption kallas kaviar­diplomati. Sveriges Radio rappor­terar om hur strategin används av den familj som har makten i landet: ”Sedan 2003 styrs Azerbajdzjan av Illham Alijev och hans familj, som en diktatur, ändå vill regimen framstå som ett land med demokrati och fria val. Ett sätt har varit genom att muta euro­peiska politiker, i så kallad kaviardiplomati.”

En immunskuld gör att fler ­smittas av virussjukdomar.

Under corona­pandemin var det färre än vanligt som drabbades av andra virussjukdomar. Att människor i större utsträckning höll sig hemma, ­träffade färre, höll avstånd och ­tvättade händerna bidrog till att minska smittspridningen. Men sam­tidigt skapades en immunskuld, ett svagare immunförsvar mot sådana sjukdomar. TV4 berättar att det kan leda till en ökad spridning av virussjukdomar som alltså smittat förhållandevis få under pandemin: ”Efter att många isolerat sig mer än vanligt under pandemin kan en så kallad immunskuld ­skapa problem i höst och ­vinter med RS-virus, kräksjuka och influensa.”