Aktuella nyord: nepo baby, insynsprincip, ödrift, dna-pass

Här är fyra nya ord i svenskan som har förekommit i medierna den senaste tiden: nepo baby, insynsprincip, ödrift och dna-pass.

En nepo baby är ett barn till framgångsrika föräldrar.

Även inte så kära barn kan ha många namn. Kulturbarn, räkmackebarn och senast nepo baby används alla om barn som anses ha kända föräldrar att tacka för sina framgångar. Nepo baby, där nepo är en kortform av nepotism, lånades in från engelskan under 2022 samtidigt som debatten lånades in från USA. Nina Morby hävdade i Göteborgs-Posten att diskussionen var allt annat än ny: ”Den senaste tidens ’nepo baby’-debatt har kastat ljus på det vi redan visste: att en beskärd del av alla kändisar är barn till andra kändisar. Det är inget nytt, och ingenting tyder på att det förändras. Vi kommer med största sannolikhet att se arvsmassa från Skarsgårds, Augusts och Ingrossos i skvallerpressen även 2053.”

En föreslagen insynsprincip är inte lika långtgående som offentlighetsprincipen.

Offentlighetsprincipen beskrivs ofta som en av grunderna i demokratin. Den innebär att statens maktutövning ska kunna granskas – vilket i praktiken betyder att handlingar ska vara offentliga om det inte finns särskilda skäl för något annat. Denna princip gäller i dag inte privata friskolor – något som i sin tur medför att olika typer av statistik inte är offentlig. Regeringen överväger därför en insynsprincip. TT uppger att den inte ger medborgare samma rätt till inblick i verksamheten som offentlighetsprincipen: ”Den nuvarande regeringen har nu alltså beslutat att även en insynsprincip för friskolor ska utredas. Den kan ses som en inte fullt lika krävande variant av offentlighetsprincipen.”

Ödrift är ett sätt att säkra elförsörjningen.

Höga priser, otillräcklig kapacitet och ett förändrat säkerhetsläge återkommer i debatten om energiförsörjningen i kristider. Inte minst talas det om att viktiga samhällsfunktioner skulle kunna lamslås om någon lyckades slå ut elnätet. Därför talas det alltmer om ödrift, åtgärder som gör det möjligt att upprätthålla elförsörjningen i vissa områden genom att skapa öar som är isolerade från övriga nätet. Expressen skriver att Försvarsmakten ser detta som en del av civilförsvaret som behöver prioriteras: ”Förmågan till ödrift, alltså att elproduktion och elanvändning kan ske i ett geografiskt avgränsat nät, behöver också utvecklas.”

Ett dna-pass kan minska risken för biverkningar.

Olika människor kan reagera olika på samma läkemedel. Förklaringen är i många fall genetisk där små skillnader i gener kan ha stor inverkan på hur ett visst läkemedel bryts ner av kroppen. Dagens Nyheter berättar att forskare därför har utvecklat ett dna-pass i form av ett magnetband som ger läkare genetiska uppgifter om en patient för att säkerställa lämplig dos: ”Med hjälp av en genetisk analys och ett dna-pass går det att minska antalet läkemedelsbiverkningar med 30 procent, visar forskning.”