Aktuella nyord: brevlådebil, pandoravirus, longtermism, räkmackebarn

Här tittar vi närmare på fyra nya ord i svenskan som alla har förekommit i medierna den senaste tiden: brevlådebil, pandoravirus, longtermism och räkmackebarn.

En brevlådebil används som gömställe för vapen.

I den våg av skjutningar som drabbat Sverige har polisen observerat att kriminella nätverk har börjat använda sig av brevlådebilar, parkerade fordon där någon har gömt vapen och annan utrustning som kan användas vid skjutningar. Fagersta-Posten berättar att mordbil används om samma fenomen: ”Polisen i Södertälje har tidigare noterat en användning av så kallade ’brevlådebilar’ eller ’mordbilar’, preparerade fordon som står uppställda och snabbt kan tas i bruk när den tilltänkta måltavlan visat sig.”

När permafrosten tinar kan pandoravirus bli ett hot.

Permafrosten i Sibirien smälter – och därmed kan virus som varit nedfrusna i tusentals år bli ett hot. Forskare befarar att virus som är okända i dag kan sprida nya pandemier. Fenomenet kallas pandoravirus efter den grekiska mytologin där Pandoras ask – som Pandora fått av Zeus – spred sjukdomar och olycka över världen när hon öppnade den. Expressen rapporterar att forskare arbetar med att analysera nya virus: ”I en studie som publicerades i slutet av förra året beskrev forskare hur de i sju prover från permafrosten kunnat identifiera 13 nya virus. Bland dem finns ett som är åtminstone 48 500 år gammalt. Det tillhör en art som är känd som ’pandoravirus’ – gigantiska virus som infekterar amöbor.”

Longtermism strävar efter maximal påverkan på människans framtid.

I debatten om klimatfrågor, befolkningsutveckling och resursförsörjning talas det alltmer om longtermism, en tankeströmning där filosoferna Nick Bostrom och William MacAskill är tongivande. Målet är att ha maximal påverkan på människans framtid. Detta beskrivs som en moralisk skyldighet. Men filosofin har också kritiserats för att vara elitistisk och för att nonchalera dagens problem. Torbjörn Elensky hävdar i Axess att longtermism kan missbrukas för att ursäkta missgärningar i dag: ”Inte minst lever den idag bland de teknologiskt berusade fantaster om en framtida människa, denna gång inte efter kommunistiska principer utan strikt vetenskapliga: den posthumanistiska visionen som hänger samman med vad som brukar kallas longtermism bygger på tanken att det inte är värt att satsa på att rädda några miljoner eller ens miljarder människor idag.”

Ett räkmackebarn växer upp med en mängd privilegier.

Åtminstone sedan 1970-talet har räkmacka använts i bildlig bemärkelse om att utan ansträngning kunna undvika svårigheter och få olika förmåner. Nu talas det även om räkmackebarn, barn till framgångsrika föräldrar som även kan öppna dörrar för barnen. I Hallandsposten jämför medielegendaren Amelia Adamo sin egen uppväxt med den hon kunde erbjuda sina barn: ”Mina egna barn växte upp som räkmackebarn i Bromma. Det går liksom inte att jämföra.”