Lena Lind Palicki blir chef för Språkrådet

Lena Lind Palicki tar över som chef för Språkrådet. – Jag önskar att vi kan få se en lite mer aktiv språkvård, säger hon.

Text:

Bild: Kajsa Göransson

Lena Lind Palicki blir ny chef på Språkrådet. I dag arbetar hon som universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet men mellan 2012 och 2018 var hon språkvårdare på just Språkrådet.

­– Om man som forskare främst är intresserad av språkvård, språkpolitik och det svenska språksamhället så är det här arbetsplatsen man vill vara på. Och jag är främst intresserad av hur språket fungerar i samhället och hur det hänger ihop med samhällsförändringar och olika ideologier, säger hon.

Dom senaste åren har en rad språkpolitiska frågor blivit högaktuella. I Tidöavtalet presenterade regeringen och Sverigedemokraterna ett omfattande program på det språkpolitiska området. Utöver språktester för medborgarskap ­– som behandlats i riksdagen tidigare och sannolikt införs 2025 – finns i avtalet förslag om bland annat språkscreening av barn, språkkrav i äldreomsorgen, språkförskolor i utsatta områden och en översyn av modersmålsundervisningens framtid.

– Språkpolitik har blivit mer politiserat i takt med att det har plockats upp och blivit partipolitik. När språkfrågor blir politik så kan dom bli svåra att hantera för en myndighet som ska förhålla sig partipolitiskt neutral. Men samtidigt ska Språkrådet hantera alla frågor på vetenskaplig grund. Språkrådets uppgift är att lyfta fram vad forskningen säger om dom här frågorna.

”Jag önskar att vi kan få se en lite mer aktiv språkvård.”

Lena Lind Palicki vill att Språkrådet ska bli mer synligt och ta större plats i sammanhang där språkfrågor diskuteras.

– Jag önskar att vi kan få se en lite mer aktiv språkvård som inte bara är reaktiv och uttalar sig när man blir tillfrågad, utan att man ska ha en mer aktiv roll i samhällsdebatten. Språkrådet är ju en skattefinansierad verksamhet och vi är till för medborgarna. Då måste man också synas i debatter och framför allt är det viktigt att vi bidrar till att debatten bygger på vetenskapligt kunskapsunderlag, säger hon.

Däremot tror inte Lena Lind Palicki på en språkvård som i sig blir mer aktivistisk genom att tydligare ta ställning i enskilda ord- och grammatikfrågor.

– Jag tycker att Språkrådet ger väldigt väl avvägda råd och rekommendationer men att man ibland kan ha svårt att nå ut med dom. Men det där är alltid en balansgång. Man måste alltid fundera på vilken möjlighet som språkvården har att påverka ett visst bruk. Om språkvården går ut för hårt och rekommenderar något som inte har stöd i bruket så riskerar den typen av rekommendationer att inte få fäste. Det gäller snarare att komma med rätt råd i rätt tid och att ha lite pejl på när ett bruk är i förändring. Det är ofta innan något har satt sig som man har möjlighet att påverka, säger hon.

Samtidigt är det inte självklart att språkvården alltid ska försöka påverka språkbruket i riktning mot enhetlighet. Att olika skribenter gör på olika sätt behöver inte vara ett skäl för Språkrådet att förorda en enda variant – något som språkvården ofta gjort historiskt som att hävda att innan regnet är fel eftersom innan enbart skulle vara en bisatsinledare och inte en preposition. I dag avråder Språkrådet inte längre från sådan användning av innan.

– Det är också frågan om hur stor variation man vill tillåta och om det inom standarden finns plats för en viss variation, säger Lena Lind Palicki.

”Jag tror att dom kommer att accepteras i fler och fler sammanhang.”

Utöver arbetet på Stockholms universitet skriver Lena Lind Palicki språkspalter i Svenska Dagbladet. Hon är också återkommande gäst i Språktidningens podd. I våras meddelade hon i en språkspalt att hon hädanefter tänkte skriva dom i stället för de och dem. Språkrådet håller alltjämt fast vid att de och dem bör användas i formella sammanhang medan dom kan vara lämpligt i informella texter. I den här frågan tror Lena Lind Palicki att en attitydförändring är på gång från språkvårdens sida.

– Jag tror att dom kommer att accepteras i fler och fler sammanhang som är mer formella och inrymmas i någon typ av standard. På sikt tror jag att dom kommer att accepteras även i myndighetskommunikation men där är vi kanske inte riktigt än. Den här typen av språkförändring går väldigt långsamt och tar många år. Men det finns också en typ av rundgång. Om vi skriver dom i våra texter så säger språkvårdarna att det finns exempel i bruket och då kan man också ändra och öppna upp sin rekommendation för dom. Och det tror jag kommer att hända under dom närmaste åren.

Lena Lind Palicki kommer att fortsätta skriva dom även i rollen som chef för Språkrådet. Men kanske inte i alla texter.

– Om jag skriver ett myndighetsbeslut eller i ett sammanhang där det inte ska synas att det är just jag som har skrivit då måste jag rätta in mig i ledet. Man måste också tillåta variation hos sig själv.

Språkrådet är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen och är Sveriges officiella språkvårdsorgan. I många länder finns ingen liknande myndighet utan där bedrivs språkvården till stor del av privata ordboksredaktioner och förlag som ger ut olika typer av samlingar med regler och rekommendationer.

– Utan en sådan nämnd blir språkvård mer decentraliserat. För ett ganska litet språk som svenskan så finns det en stor vits med att ha ett statligt språkvårdsorgan som har ett övergripande perspektiv på språkvård och språkpolitik, säger Lena Lind Palicki.

”Den övergripande frågan är att vi får en språkvård som gynnar flest människor.”

2009 fick Sverige en språklag som säger att svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Den är en ramlag som bland annat fastslår att myndigheter ska använda en svenska som är vårdad, enkel och begriplig. Men språklagen är allmänt hållen och föreskriver inte i detalj hur detta ska gå till. I dag ser inte Lena Lind Palicki något behov av att förändra lagen.

– Som ramlag tycker jag språklagen håller. Men detta är en jättesvår fråga. Det är en abstrakt skrivning i språklagen och hur den ska tolkas avgörs i andra texter som kan vara andra rekommendationer eller andra lagar och förordningar. Den övergripande frågan är att vi får en språkvård som gynnar flest människor. Språkvårdens uppgift är att skapa ett så demokratiskt språk som möjligt för så många som möjligt, säger hon.

Både språkvården och språkpolitiken står inför en rad utmaningar. Den tekniska utvecklingen kommer också att prägla språkutvecklingen – även om Lena Lind Palicki i dag tycker att det är svårt att säga exakt hur.

– Dom brännande frågorna nu är det flerspråkiga samhället och hur vi tar tillvara både individers och samhällets flerspråkighet på bästa sätt. Men det finns en rad andra frågor som är högaktuella. Vad gör till exempel AI med vår skrivkompetens? Är det så att vi inte kommer att behöva skrivundervisning på samma sätt längre för att vi har chattrobotar som kan skriva åt oss eller rätta våra texter? Och vad genererar det för texter? Hur påverkar tekniken vårt sätt att kommunicera?

Lena Lind Palicki tillträder i augusti. Hon efterträder Harriet Kowalski som har blivit chef för Språkcentrum för nationella minoritetsspråk, en ny avdelning inom Institutet för språk och folkminnen.