Pressmeddelande: Särskrivningar och hen irriterar mest i svenskan

Ett nytt pronomen och en gammal käpphäst är svenskans främsta källor till irritation.

Text:

Bild: Jens Magnusson

Felaktiga särskrivningar och det könsneutrala pronomenet hen är svenska språkets största källor till irritation. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Det är 22 procent som svarar att felaktiga särskrivningar är den främsta störningsfaktorn i svenskan. Lika många – 22 procent – uppger att hen irriterar mest.

– Särskrivningar har varit den kanske mest omdiskuterade språkfrågan ända sedan 1980-talet. Det är också ett av dom mest utskällda och skambelagda misstagen. Därför är det inte oväntat att det är många som stör sig på söt potatis och karl johans svamp, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Hen är en vattendelare i dagens svenska. Hela 50 procent av sympatisörer till Sverigedemokraterna rankar hen som den största irritationskällan. Det är tio gånger fler jämfört med hur många som stör sig på hen bland personer som sympatiserar med Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– Tio år efter den stora hen-debatten har ordet fortfarande enorm politisk sprängkraft. För många sverigedemokrater är hen en symbol för en oönskad samhällsutveckling. För andra är hen ett ord som kan bidra till jämställdhet och inkludering, säger Anders Svensson.

Det finns också stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland svenskar i åldern 18 till 29 år är det 20 procent som säger att ord som lapp, zigenare, indian och eskimå den främsta källan till irritation. Bland personer som har fyllt 65 år är det bara 1 procent som har samma åsikt.

– Dagens unga har ofta växt upp med att den här typen av ord är problematiska och nedsättande. Många äldre har däremot fått höra att det här är neutrala benämningar. Där finns en tydlig konflikt mellan generationer där yngre i större utsträckning ser på språket som en förmedlare av värderingar, säger Anders Svensson.

En annan språkfråga som delar generationerna är synen på engelska lånord. Bland personer som har fyllt 65 år är det 29 procent som anser att onödiga engelska lån stör mest. I åldern 30 till 49 år är det bara 9 procent som håller med.


Svenska språkets främsta irritationskällor:
1. Felaktiga särskrivningar: 22 procent
1. Det könsneutrala pronomenet hen: 22 procent
3. Onödiga engelska lånord: 15 procent
4. Användning av ord som lapp, zigenare, indian och eskimå: 8 procent
5. Fel på de och dem: 7 procent
6. Fel på var och vart: 2 procent

Irriterar mig inte på något: 12 procent
Irriterar mig främst på andra saker: 9 procent
Vet ej: 2 procent

Undersökningen har utförts av Novus genom intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 18 till 79 år. Undersökningen gjordes 2 till 9 mars 2022.

Hela undersökningen finns i Språktidningen 4/2022. Du kan läsa artikeln här.

Kontaktperson:
Anders Svensson
Språktidningens chefredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24