I maj 1334 skrev Benedicta Håkansdotter sitt testamente. Hon dikterade att en silvermark skulle gå till varje domkyrka i riket. Alla kloster skulle få en halv mark. Hospital och helgeandshus – inrättningar där sjuka, fattiga och åldrade vårdades och där personer på resa kunde få en fristad – skulle också få en mark. Gården Gottlösa i närheten av Mjölby testamenterade hon till Alvastra kloster. Där valde hon dessutom sin gravplats. Hon meddelade även att hon återlämnade sin morgongåva till maken Ulf Håkansson.

I Benedicta Håkansdotters testamente finns det första kända belägget av ordet morgongåva. Under den fornsvenska eran stavades det ofta morghongava. På den tiden var en morgongåva en del av äktenskapet. Det var tradition att brudgummen skänkte bruden något värdefullt efter bröllopsnatten.

Morgongåvan var inget svenskt påhitt. Den skrevs in i lagtexter på olika håll i Europa åtminstone så tidigt som på 600-talet. Inte sällan visade män sin status genom frikostiga morgongåvor. För att bromsa prestigekampen begränsades morgongåvornas ekonomiska värde i Magnus Erikssons landslag från 1350.

I Sverige försvann morgongåvan ur lagtext först 1920 i samband med att änkor fick arvsrätt. Då riskerade de inte längre att mista arvet från maken.

I flera hundra år var morgongåvan i många fall ett torp med omgivande mark, så att änkan skulle kunna försörja sig om maken skulle avlida. I den mån traditionen lever kvar består morgongåvan i stället ofta av ett hängsmycke med en bild på maken.

Ortnamnet Morgongåva i Heby kommun är belagt sedan 1667 – och det syftar just på ett torp. Det sägs att en brukspatrons kärleksaffär med en piga ska ha gett upphov till namnet. När hon blev gravid befarade brukspatronen att hans fru skulle få reda på att han hade varit otrogen. Han vände sig till en dräng som gick med på att ta på sig faderskapet och gifta sig med pigan.

Drängen hade inte råd med någon dyr morgongåva, men i utbyte mot giftermålet stod brukspatronen för bröllopspresenten i form av ett torp med omgivande mark. Torpet kom att kallas Morgongåva.

När stambanan drogs genom den här delen av Uppland på 1870-talet byggdes en järnvägsstation i närheten av torpet. Den skulle tjäna det järnverk som uppfördes i trakten. Stationen fick namnet Morgongåva. Det blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationshuset.

I dag omges ordet av ett romantiskt skimmer. Och det är sannolikt därför som Språktidningens läsare har röstat fram Morgongåva i Heby kommun till Sveriges vackraste ortnamn. En som får en positiv känsla av namnet är Ann-Marie Sundgren, näringslivsstrateg i Heby.

– Jag tänker på en gåva när man gifter sig eller på att det är en gåva när man vaknar varje morgon. Båda tolkningarna ger associationer till något fint, säger hon.

Linda Allfjord är vd för Candy store, ett av de större företagen i Morgongåva. Varje dag stannar hundratals kunder till för att handla godis och annat. På köpet får de ofta också en historielektion. Hon tycker att namnet bidrar till att öka intresset för orten.

– Det är många som säger ”Åh, vilket fint namn” och så blir de nyfikna på Morgongåva och historien bakom. Då berättar jag om torpet och förklarar var platsen ligger, säger hon.

Eva Ekeroth är en av de läsare som nominerade Morgongåva som Sveriges vackraste ortnamn.

– Jag har ingen anknytning till orten, men tycker att ordet är det vackraste som finns i svenska språket, och blev så lycklig när jag såg att det fanns på kartan i omröstningen. Jag skulle gärna ha Morgongåva som adress, skriver hon.

Morgongåva fick 21,9 procent av rösterna från Språktidningens läsare. Tvåa blev Juniskär, en by i Sundsvalls kommun. Kärleken – en stadsdel i Halmstad – slutade trea i omröstningen.

Det 957 meter höga fjället Snålkuk i Jokkmokks kommun är Sveriges roligaste ortnamn, enligt Språktidningens läsare. Snålkuk fick hela 37,5 procent av rösterna.

Fjället är en brant utlöpare från Kassavare, ett naturskönt område som är populärt bland vandrare. Det är också stupet mot sjön Saggat och Lilla Luleälv som tros ligga bakom namnet.

Snålkuk har traditionellt tolkats som en äldre innebörd av svenskans kuk i betydelsen ’spets’. Namnet har även förklarats som en avledning till lulesamiskans snålkke, ’bergutsprång som bildar en brant bergvägg’.

Olle Kejonen, doktorand i samiska språk vid Uppsala universitet, är övertygad om att Snålkuk har samiskt ursprung.

– Namnet Snålkuk har inget att göra med de svenska orden kuk eller snål. Det är ett lulesamiskt namn, som uttalas helt annorlunda än det svenska ordet snålkuk, Likheten finns bara i skrift. Ett liknande namn finns också i Gällivare kommun, men där skrivs det Snolkkuk, eftersom man använder en anpassad nordsamisk stavning. Det svenska språket har kommit sent till det här området, och i regel kan man utgå från att alla namn i trakten är av samiskt ursprung, säger han.

Det näst roligaste ortnamnet är Frufällan, ett samhälle i Boråstrakten. Förleden fru går tillbaka på Frugården, som ligger strax utanför samhället och är omgiven av skogar och åkermark. I skogarna avverkades träd. Och fälla i Frufällan har här innebörden ’skogshygge; svedjeland’.

Nästan lika många röster fick trean Stjärtnäs. Det ortnamnet syftar på en stjärtliknande formation i landskapet på Färingsö i Mälaren.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.