Kors vilket lyft för hjärnan

Älskar du att lösa korsord? Grattis! Det är ett intresse som kan motverka demens – samtidigt som det är rogivande och bildande.

Text: Eva Barkeman

År 2013 gav Lena Rainer ut boken Rätt i krysset, som ett slags hyllning till korsordet. Den kom ut lagom till 100-årsjubileet av världens första moderna korsord, som publicerades i New York World 1913.

Själv har Lena Rainer löst korsord sedan 1954. Då publicerade Svenska Dagbladet det första svenska bildkorsordet, Kors & Tvärs, som blev en succé.

I dag är kryssandet en riktig folksport i Sverige. Nästan varannan svensk, 3,7 miljoner människor, är intresserade av korsord, enligt Orvestos medieundersökning.

Korsord fungerar närmast som folkmedicin. Fördelarna är många, förutom glädjen i att lösa färdigt ett riktigt klurigt korsord.

– Man lär sig mycket och får ett större ordförråd, säger Lena Rainer. Man kan ta med det överallt – det behövs ju bara papper och penna. Och det är avkopplande samtidigt som det stimulerar hjärnan. Korsorden öppnar för fantasi och kreativt tänkande. Det finns egentligen bara en enda nackdel: det tar tid.

Miia Kivipeltos forskning visar att korsord kan hålla hjärnan i trim. Foto: Joel Nilsson

Miia Kivipelto forskar om åldersrelaterade sjukdomar, som demens och andra minnesstörningar, vid Karolinska institutet. Hon bekräftar att hjärngymnastik som korsord är bra.

– Det är ett enkelt sätt att hålla hjärnan i trim, säger hon. Korsordslösande aktiverar hjärnan väldigt brett, eftersom man både måste fokusera för att leta efter ord i minnet och söka upp helt ny information. Sådana kognitiva övningar tränar långtidsminne, arbetsminne och problemlösning.

I sina studier har Miia Kivipelto sett att det går att minska risken för minnesproblem och demens genom en kombination av förebyggande åtgärder: minnesträning, rätt kost och fysisk aktivitet. Då verkar flera mekanismer samtidigt.

Fysisk träning gör att blodet cirkulerar bättre i kroppen – därmed även till hjärnan – och bidrar till att motverka blodkärlsrelaterade förändringar. Även kost som innehåller antiinflammatoriska ämnen och antioxidanter kan motverka tidiga förändringar i hjärnan.

Och så då hjärngymnastiken. Det som händer är att hjärnans reservkapacitet byggs upp, förklarar hon. Det kan bildas fler kontakter, synapser, mellan nervcellerna, samtidigt som kognitiva övningar gör att man använder de nervbanor som finns mer effektivt.

– Hjärnan hittar nya vägar att koppla ihop sig. Man kan kompensera och kämpa emot åldersrelaterade minnesstörningar. Framför allt när man är äldre, och kanske inte jobbar längre, är det viktigt att hjärnan får stimulans.

Vad vi gör påverkar alltså både hjärnans struktur och funktion. Det finns en plasticitet, eller rörlighet, i hjärnan – en förmåga som är medfödd, men också förändras och förbättras när vi använder nervbanorna – på samma sätt som andra muskler blir snabbare och starkare när vi övar upp dem.

– Plasticiteten blir förstås lite mindre med åldern, men den finns kvar. Kan vi aktivera reservkapaciteten, så kan vi till viss grad kompensera de åldersrelaterade förändringarna. I bästa fall kan man vinna några friska år, säger Miia Kivipelto.

Att lösa korsord håller igång hjärnan – och det gäller i lika hög grad dem som konstruerar korsorden. Bengt Carlson i Västerås har gjort korsord i nästan 30 år, bland annat söndagskrysset i Dagens Nyheter, som anses vara bland de svårare.

– Det är lika trevligt att göra kryss som att lösa dem. När flätorna går ihop sig blir man nöjd, säger Bengt Carlson.

Han börjar alltid uppe i vänstra hörnet med två långa bra ord, lodrätt och vågrätt. Sen snickrar han ihop sin ordfläta.

Lena Rainer är pensionerad journalist och älskar att lösa korsord. Hon har alltid flera stycken på gång samtidigt – ju klurigare desto bättre. Två saker kännetecknar ett bra korsord, enligt henne: att det är allmänbildande och att det har ordlekar som får en att tänka i nya banor.

– Jag gapskrattar ofta när jag blir lurad av korsordskonstruktören. När jag har kommit på lösningen känner jag mig så begåvad.

– Det blir krångligare och krångligare att få till det på slutet, längst ner till höger. Men att göra korsord till Dagens Nyheter är lite mer statusfyllt, och då måste även nedre högra hörnet bli bra.

Själva flätan kan ta fem sex timmar att få ihop. Ändå är detta den lättaste delen. Sedan börjar klurigheterna: att hitta nycklarna – det vill säga de formuleringar som beskriver det eftersökta ordet. Det är nycklarna som avgör svårigheten på krysset, och de kan ta ytterligare någon dag. Bengt Carlson ger lösningen ”damrum” som exempel. En lätt nyckel kan vara TJEJTOALETT, en svårare kan vara DÄR SES MAN INTE.

– Jag brukar försöka se till att det inte blir för många nycklar i rad. Det ska helst inte vara öar större än tre eller fyra nycklar som sitter ihop. Då får man stora ytor av ord som hänger samman och det blir bättre flyt i lösandet.

När han konstruerar sina korsord gör Bengt Carlson dem hellre svåra genom kluriga nycklar till enkla ord, än genom kunskapsord som kräver mycket googlande. Roligast är dubbeltydigheter. Som KRONOLOGI, som även kan läsas som KRONO-LOGI, det vill säga ”kasern”. Eller ASKUNGEN, som förutom sagoprinsessan kan utläsas som AS-KUNGEN och bli ”Oden”.

– Man blir nörd på det här, att tänka i två led och inte ta den första nyckeln man kommer på.

Klurigheter som han är extra nöjd med är SERIEFÖRBRYTARE, som skulle bli ”Björnligan”, och BIOBRÄNSLE, som skulle bli ”popcorn” – i en kundtidning för ett kraftbolag.

Precis sådant som Lena Rainer gillar bäst.

Bengt Carlson arbetade länge med reklam och grafisk form innan han blev korsordsmakare. Foto: Joel Nilsson

På Webbkryss.nu finns ett aktivt forum för korsordslösare. Bengt Carlson tycker att det är lite kul att gå in på måndagen och se vad folk tyckte var svårt.

– Ibland är det någon som känner sig lurad för att de inte har förstått kopplingen. Det är en avvägning, säger han.

En del inbitna korsordslösare tycker att det är fusk att slå upp saker. Det tycker inte Lena Rainer. Det är ju genom att googla eller slå upp ord som man lär sig nya saker, påpekar hon. När hon stötte på ordet elmseld, så slog hon upp det. Andra gången kände hon igen det, men hade glömt vad det betydde och var tvungen att slå upp det igen. Tredje gången visste hon att det var en elektrisk urladdning, en gnista som kan uppstå vid spetsiga torn eller landmärken.

Lena Rainer önskar att alla fick lära sig att lösa korsord tidigt.

– Barn gillar ofta att lattja med ord. Det är ett utmärkt sätt att utöka ordförrådet, stava rätt och träna på kreativt tänkande.

Inför boken Rätt i krysset gjorde Lena Rainer en egen liten undersökning i en sjätteklass i Stockholm, där eleverna fick lösa ett par barnkorsord. De flesta tyckte att det var roligt, men särskilt de som redan hade en vana av kryssande hemifrån.

– En kille fnulade på nyckeln POJKE, tre bokstäver, med p i början och s i slutet. Till slut skrev han in ordet pös. Han kände inte till ordet pys, men tyckte att pös lät ungefär som tös. Han tänkte logiskt, om än fel! Barn har naturligtvis mindre ordförråd och erfarenhet än vuxna. KÖR PÅ GATAN kan för en nioåring inte bli så mycket annat än bil, medan vuxna korsordslösare kanske tänker på ord som suv, van, DKW eller en gatans sångkör.

Det är aldrig för sent att hitta korsordslösandets charm. Miia Kivipelto påpekar att hjärnan gillar nya utmaningar, och det är bra att variera sig. För den som aldrig har löst korsord är det nyttigt att prova!

Lena Rainer älskar att lösa korsord. Hon börjar ofta i nedre högra hörnet. Foto: Joel Nilsson

Lena Rainer rekommenderar att börja med ett lätt korsord, kanske just ett barnkorsord som ofta bygger på enkla synonymer och färre klurigheter.

– Sedan lär man sig tänket vartefter. Det blir bara roligare och roligare, och man får hela tiden återkoppling, eftersom varje ord leder till nya ledtrådar för nästa ord.

– Ta hjälp av uppslagsverken eller någon du känner. Du är mycket duktigare på att lösa korsord än du tror. I bakhuvudet sitter en massa gamla kunskaper, som du kanske inte kommer ihåg att du har. De friskas lätt upp när du löser korsord. Ord och associationer dyker plötsligt snällt upp ur intet.

Bengt Carlsons fru Kerstin är den första lösaren av hans korsord. Hon korrekturläser och bedömer svårighetsgraden.

– Kerstin tar bussen till Uppsala en gång i veckan. Om hon är klar med DN:s söndagskryss vid Örsundsbro, som ligger ungefär halvvägs från Västerås, är det rätt nivå.

Miljoner svenskar gillar att lösa korsord

Ordgåtor och ordlekar har sannolikt fascinerat människan i alla tider. Det första, moderna svart-vita korsordet för vuxna konstruerades av amerikanen Arthur Wynne och publicerades i New York World 1913.

Våren 1925 gjorde den numera legendariska korsordskonstruktören Bertil Geijer den första ”Ordflätan” i Svenska Dagbladet. Det är svart-vita, symmetriska korsord, där nyckelorden finns vid sidan om krysset. Men det stora genombrottet för korsorden kom när bildkorsordet Kors & Tvärs introducerades i samma tidning 1954. I dessa står nyckelorden inuti själva krysset, och det innehåller en eller flera bilder som ofta får en klurig lösning i färgade rutor.

I dag är 3,7 miljoner svenskar intresserade av korsord, vilket gör svenskarna till ett av världens mest korsordslösande folk.

Bästa korsordsknepen

1) Börja lösa krysset längst ner i högra hörnet. Det är lättast där konstruktören avslutat sin ordfläta.

2) Låt dig inte luras av ord med flera betydelser, som MJÖLKEN (”drycken från ko”, ”örten” eller ”sillmjölken”), FAR (”åker” eller ”pappa”), ÖST (”väderstreck” eller ”öst en båt”), ÖKEN (”torrt område” eller ”dragdjuren”), RÄTT (”mat”, ”riktighet” eller ”domstol”)

3) Uttala ordnyckeln högt för dig själv. Står det PROTESTANT eller PROTES-TANT?

4) Bli bekant med konstruktörernas särskilda språk.

a) Lär dig småorden som ofta finns med, till exempel ag, gnu, id, kea, lei, lp, nar, or, , uer och ör.

b) Lär dig ”i-nycklarna”, det vill säga nycklar där lösningen finns inuti ordet, till exempel TRÄD I KALMAR = ”almar”.

c) Udda bokstavskombinationer på två bokstäver är ofta landskoder, kemiska grundämnen eller förkortningar på amerikanska stater.

d) Bland versalerna kan det gömma sig ortnamn, till exempel POSTAD = ”stad vid floden Po”.

e) Var uppmärksam på nycklar som slutar med ett frågetecken. Då är det något lurt, till exempel en språklig nykonstruktion eller en dubbeltydighet, som KAN MAN KALLA BILJARDDEL? = ”kö”.

5) Ta inte för givet att första lösningen är rätt.

6) Skriv med blyerts. Att skriva ett möjligt svar hjälper om det visar sig vara rätt, men stjälper om det får dig att tänka i fel banor.

7) Lägg undan över natten. Nästa dag ser du krysset med helt nya ögon.

8) Ta hjälp av Google för kunskapsfrågor och Svenska Akademiens ordlista eller korsordslexikon för att hitta ord.

9) På nätet finns olika typer av hjälp, som kryssakuten.se, korsordslexikon.se.

Om skribenten

Eva Barkeman är vetenskapsjournalist. Foto: Anders Svensson

”Jag skolades in i kryssvärlden”

När började du lösa kryss?

– Mamma hade alltid ett korsord under näsan. Någon gång i lågstadiet såg jag att det stod ”historia med knorr” i en ruta. Mamma skrev in lösningen: ”anekdot”. Konstigt ord, tyckte jag. Senare var jag hemma hos en kompis, och hennes mamma satt med samma kryss. ”Där blir det anekdot”, deklarerade jag stolt. Så skolades jag gradvis in i kryssvärlden.

Har du något favoritkorsord?

– Dagens Nyheters söndagskryss, ju klurigare desto bättre. Vi har alltid ett korsord liggande hemma på köksbordet. Frukost med P2 och korsord är den bästa starten på dagen.

Träning, kost och kryss är hemligheten om man vill förebygga minnesproblem. Hur man ska få ihop dessa tre komponenter?

– Ta en promenad hem till en kompis, laga god och nyttig mat tillsammans – och sätt er sedan ner och lös korsord ihop.