Vet du vad rendera betyder?

Ordet rendera. Betyder det ’ge i utbyte’ eller ’hyra ut’? Ditt svar är inte bara värt en poäng på högskoleprovets delprov, det ger också en indikation på om du är kvinna eller man.

Provdeltagare av bägge könen har samlats utanför skriv­salarna i Östra paviljongerna vid Umeå universitet. De allra flesta gör sitt första högskoleprov denna sista lördag i mars. De är i 20-årsåldern och de är säkert nöjda över att ha kommit från snålblåsten in i värmen. Men lika säkert nervösa för hur det ska gå.

”Shit, jag hann inte äta frukost”, suckar en ung kille som nätt och jämt vaknat.

Lyckligtvis finns det kaffe att köpa, för in i skrivsalen får inget prassligt eller drickbart följa med. Det blir papper, penna och linjal i ena handen, legitimation i den andra. Och en kort anekdot av provledaren som vill lätta upp stämningen före första blocket: 20 frågor engelsk läsförståelse på 35 minuter och sedan 40 ordfrågor på en kvart.
Hälften av dagens poäng avgörs redan första timmen.

just denna dag var det inga större problem med ordet rendera, eftersom granskningsgruppen redan förut upptäckt att män och kvinnor besvarade frågan olika och därmed ändrat den. Sedan lång tid tillbaka slopas eller ändras regelmässigt frågor där det kan bli stor skillnad mellan hur män och kvinnor svarar.

I ett test hösten 2003 svarade 24 procent av männen rätt på rendera, men bara 18 procent av kvinnorna. Av kvinnorna trodde hela 42 procent att det betydde ’hyra ut’. Inför det reguljära provet våren 2006 byttes därför det svarsalternativet ut mot ’låta hämta’ – och mans­övervikten förvandlades till sin motsats. Kvinnorna ”vann” frågan med 39 procent rätt mot männens 36 procent.

Men alla ord som ger skillnad mellan könen upptäcks inte i förväg. Granskningsgruppen gick till exempel bet på
moralkaka, som 60 procent av kvinnorna svarade rätt på. Det betyder ’mästrande förklaring’. Bara 50 procent av männen svarade rätt.

Åt andra hållet gick det för alienation, där mansövervikten för svaret ’känsla av främlingskap’ var hela 72 procent mot 56 för kvinnorna. Nästan var tredje kvinna trodde på ’organiserat samarbete’.

Som tur är tog könsskillnaderna i stort sett ut varandra, även om de just denna gång var ovanligt stora. Av 41 527 del­tagare våren 2006 hade männen i snitt 22,38 poäng jämfört med kvinnornas 20,95 på ordprovet. Bara 176 personer, motsvarande knappt en halv procent av provdeltagarna, fick alla rätt. Ingen kammade noll.

annars märks skillnaderna mellan könen tydligast i de två delproven med diagram, tabeller och kartor samt logiskt tänkande kring matematiska problem. I de proven har männen som grupp drygt en poäng bättre resultat än kvinnorna. Varför det är så finns det inget entydigt svar på. Fenomenet återkommer även i USA och Israel, som har liknande prov. Skulle man döma av provtagarnas gymnasiebetyg borde kvinnorna lyckas betydligt bättre.

Tillsammans med delprovet i läsförståelse är ordprovet det könsmässigt jämnaste, även om könsskillnaderna kan vara stora i enskilda frågor. Men det är också ett prov där man kan göra något åt saken.

En av dem som bidragit till att det går är högskoleprovets vetenskapliga ledare, Christina Stage,
professor vid Institutionen för beteende­vetenskapliga mätningar, Umeå universitet.

År 1985 disputerade hon på just könsskillnader i ordkunskap och allmänorientering.

– En slutsats blev att kvinnor lyckas bättre om det handlar om vård, utbildning och kultur, män om det rör teknik och sport, säger Christina Stage.

Skillnaden mellan könen på sportfrågorna var ett viktigt skäl till att man 1996 tog bort provet i allmänorientering. Ett annat skäl var att det är svårt att definiera allmänbildning. Ett tredje att resultaten på detta delprov visade sig mer slumpmässiga. Men varför ord som rendera, moralkaka och alienation ger så stor skillnad mellan könen kan ingen svara på.

sedan kan man fråga sig om högskoleprovet verkligen mäter provtagarnas färdigheter och kunskaper. De nationella proven i grund- och gymnasieskolan görs till exempel utifrån en helt annan filosofi.

– Vi språkvetare har enigt dömt ut att ha en separat ordkunskapsdel i de nationella proven, säger Birgitta Garme, pensionerad lektor i svenska vid Uppsala universitet, som under många år lett projektet Nationella proven
i svenska och svenska som andraspråk.

Birgitta Garme understryker hur viktigt det är att prov är meningsfulla, inte lösryckta.

– Vi koncentrerar oss på läsförståelse. Då kan man också fråga om ord, men i ett sammanhang.

– Men det vi verkligen trycker på är att proven förbereds. Därför får alla läsa texterna i förväg  i de nationella proven, säger Birgitta Garme.

– Man kan inte göra sitt bästa utan förberedelse. Dels handlar det om att de som behöver mer tid ska få detta, dels finns det en studieteknisk aspekt. Det krävs förberedelser för att kunna svara på mer kvalificerade frågor. Det blir en mer rimlig situation.

De nationella provens syfte är också ett annat än högskoleprovets, som ju kan liknas vid en tävling för att rangordna sökande.

– Ja, det nationella provet är diagnostiskt, men eftersom det svarar mot en kursplan används det också vid betygsättning, säger Birgitta Garme.

Sympatiska tankar för en läroprocess, men vare sig inläsning, skrivuppgifter eller muntliga delar lär komma i fråga för högskoleprovet. Rättningen skulle bli för omständlig och dyr samt föremål för oändliga diskussioner.

Sandra Scott har sedan år 2000 ansvaret för  att utveckla ordprovet. Hon har inget emot att provdeltagare förbereder sig. Ett sätt att göra detta är att besöka någon av de webbplatser som erbjuder träning inför högskoleprovet. Men Scott tror inte att dessa kan ge särskilt mycket hjälp inför just ordprovet.

– Våra ord hämtas från så skilda områden, medan de ordlistor jag har sett på nätet oftast innehåller svåra men perifera ord. Visst, det är sannolikt att en lista på tusen ord innehåller flera ord som kommer med på något prov, men i stället för att betala dyra pengar kan man nog lika gärna träna själv genom att läsa tidningar, böcker och ordlistor.

Å andra sidan resonerade man tvärtom i USA, berättar Sandra Scott. Där togs orddelen härom­året bort från SAT (scholastic aptitude test, ett av två konkurrerande högskoleprov i USA) just för att så många skolor infört handledning på schemat.

Sedan 2006 har SAT blivit ett mer varierat prov. Det rymmer en uppsatsdel och en del som består av uppgifter med utelämnade ord, där man betonar grammatik, meningsbyggnad, språkriktighet och något som närmast kan kallas förmåga att konstruera eleganta meningar.

– Sådana rätt godtyckliga frågor skulle vi inte kunna ha. Dels för att vi inte betonar formell korrekthet i svenskundervisningen, dels för att högskoleprovet granskas offentligt i detalj, säger Sandra Scott.

Hon berättar att i stort sett varje svenskt högskoleprov följs av telefonsamtal, brev och e-brev med protester och överklaganden.

– Häromåret var det en advokat som inte hade gjort provet själv, bara läst resultaten i en tidning, som drev en högst egen uppfattning om vad ordet mellanhavande betydde.

Men utan något som helst stöd i ordböcker förlorade han mot Högskoleverkets jurister.

Sedan några år pågår en process för att förändra det nuvarande ordprovet, så att ett antal frågor ställs på annat sätt. Det senaste året har man testat ett meningskompletteringsprov (meningar där ett till tre ord är bortplockade) och ett analogiprov. I det senare består frågan av ett ordpar med en viss relation, som ska ha sin motsvarighet i det rätta svaret. Det har dock visat sig svårt att konstruera frågor där svårigheten inte finns i relationen, utan i orden.

– De som i höstas fick testa de nya proven var mer positiva till meningskompletterings- än till analogiprov, säkert delvis för att det senare är ovanligt i skolan, menar Sandra Scott, som i likhet med Birgitta Garme tror att provdeltagarna skulle uppleva det som meningsfullt att få mer sammanhang i ordprovet.

Av allt att döma kommer ordprovet alltså att göras om. Men inte så att orden blir mindre viktiga eller att provet plötsligt gynnar unga låg­utbildade kvinnor från förorten, till exempel.

Ett råd till dessa, och andra som vill höja sina poäng, är det som redan praktiseras av män från socialgrupp ett: gör provet flera gånger. De flesta gör rejält mycket bättre ifrån sig i andra försöket. Och förbättringen är faktiskt störst när det gäller just ordprovet, i snitt drygt en poäng. Inte för att samma ord kommer igen – rendera ligger i karantän i minst tio år – utan för att de blir säkrare i själva prov­situationen.

Mer om högskoleprovet och andra språktester i kommande nummer.

Michael Nordvall är frilansjournalist och har arbetat i drygt tio år med högskoleprovet.