Bild: 
Istockphoto

Vem döper stjärnorna?

Vad har skandalcyklisten Lance Armstrong och det skojfriska rockbandet Smaklösa gemensamt? De har båda fått en himlakropp uppkallad efter sig.

Den instans som beslutar om namn i universum heter International astronomical union (IAU). Vid en okulär besiktning av universums namnflora kan man få intrycket att denna instans understundom beter sig som en drogpåverkad version av Lantmäteriets ortnamnssektion.

Men den som tror att namngivning av rymdobjekt är ett enda oreglerat Vilda Västern har fel. IAU bildades 1919 för att bringa ordning i det interplanetära* namnkaos som rådde i början av 1900-talet. Då kunde månkratrar bära en mängd olika namn, beroende på vem man frågade.

Målsättningen med IAU var att skapa ett gemensamt namnregister för att förenkla arbetet med att identifiera enskilda rymdobjekt, oberoende av var man befann sig i världen.

Unionen, som i dag består av 11 000 astronomer i 90 länder, har två specialgrupper som ansvarar för namngivningen av himlakroppar. Enskilda astronomer och privatpersoner som upptäcker nya objekt har förmånen att få ge namnförslag, som IAU-grupperna sedan tar ställning till.

Grupperna måste dock hålla sig till IAU:s regler. Namn på nya stjärnor, dvärgplaneter och asteroider får vara maximalt 16 tecken långa, helst i ett ord. De ska vara lättuttalade på så många språk som möjligt och inte påminna för mycket om befintliga namn på rymdobjekt. De får inte heller vara anstötliga på något språk. Angel, Arne och Australia är några godkända exempel.

Namn som går att koppla till kommersiella varumärken, religion, politik eller krigföring utgår också.

– Reglerna handlar om sunt förnuft och finns till för att vissa namn ska kunna undvikas. Vi vill att framtida generationer ska vara stolta över vad vi har gjort, säger IAU:s generalsekreterare, Thierry Montmerle.

Trots det strikta regelverket finns det en rad tvivelaktiga namn bland de mellan 20 000 och 25 000 objekt som hittills har namngetts. I huvudsak återfinns dessa bland asteroiderna. Det är den enda kategorin himlakroppar som får uppkallas efter nu levande personer, eftersom asteroiderna är så många och inte anses så ”vetenskapligt intressanta”. Bland de problematiska namnen finns asteroiden Lancearmstrong, efter den amerikanske Tour de France-vinnaren, som sedan dopningavslöjandet snurrar runt i kosmos som en kontaminerad skamfläck.

Thierry Montmerle tar även upp månkratern Theophilus, som fått sitt namn efter en råbarkad påve, som tros ha varit med och beordrat att biblioteket i Alexandria skulle brännas ner. Något som Thierry Montmerle blev varse genom ett svavelosande mejl från en indignerad historienörd.

– Men eftersom reglerna säger att vi inte kan dra tillbaka ett redan fastslaget namn, finns det inget vi kan göra åt det, säger Thierry Montmerle.

I astronomikretsar riktas det ibland kritik mot himlavalvets nomenklatur. En som tycker att det kan bli lite för mycket trams i det kosmiska namnregistret är David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han är själv indirekt representerad i rymden. På månens baksida ligger kratern Dunér, uppkallad efter Davids släkting, den svenske astronomen Nils Dunér (1839–1914).

– Ibland blir det lite löjeväckande när man ger namn efter någon popstjärna eller seriefigur som är populär i dag, säger David Dunér.

Kratern Dunér är bara en av tusentals så kallade eponymer i universum. Eponym står för objekt eller företeelser uppkallade efter en person. Denna namngivningstrend hade sin glansperiod under kolonialismen.

– Man kan säga att det var ett sätt för vita västerländska män att erövra världen med hjälp av sina namn, säger David Dunér, vars släkting även fått platser uppkallade efter sig på Svalbard.

Men samtiden flåsar rymdnamngivarna IAU i nacken. I dag är det inte lika självklart att namnge nyupptäckta himlakroppar efter manliga vetenskapsmän, kompositörer och uppfinnare från väst. För att innefatta människor från hela världen startade IAU nyligen ett stort projekt där privatpersoner bjuds in att ge namnförslag till ett hundratal exoplaneter, det vill säga planeter i andra solsystem än vårt eget. Ett viktigt syfte med projektet är, enligt Thierry Montmerle, att ”internationalisera” namnsättningen för att få bukt med den västerländska överrepresentationen.

– Vi strävar efter att få en korrespondens mellan jorden och himlen. Vi vill att namnen ska spegla hela vår värld, även Asien, Sydamerika och Afrika.

Hittills har det interplanetära mångfaldsarbetet gått knackigt; rymden är på det stora hela en rätt vit historia. Men ett gäng undantag finns. Thierry Montmerle nämner ett par av de så kallade transneptunska objekten, de småplaneter som helt eller delvis rör sig utanför planeten Neptunus bana. Dessa har fått namn efter gudar från polynesisk mytologi, exempelvis Haumea och Makemake.

Något genusperspektiv har IAU emellertid ännu inte tagit med i beräkningen när det kommer till exoplaneternas tilltänkta namn.

– Vi har inte tänkt på det. Men det kommer säkert att bli både gudar och gudinnor.

Men hur var det nu med provinsrockarna i Smaklösa? Hur tog sig det bandet egentligen in i de odödligas skara med sin asteroid 7545 Smaklösa? Bakom namnet står en pensionerad astronomiprofessor, Claes-Ingvar Lagerkvist i Uppsala, som under sin akademiska karriär både fått ett par kometer uppkallade efter sig och namngivit cirka 200 asteroider. Eftersom han sedan 1983 är sommarboende på Gotland har flera av ”hans” asteroider och himlakroppar fått gotländsk touch. Det är därför komikern Babben Larsson, samt en mängd gotländska socknar, förevigats i universum. Och så Smaklösa då.

– Jag hörde bandet för första gången på ett nu nedlagt fik i Katthammarsvik där det fanns en gammaldags jukebox. Ända sedan dess har jag varit ett stort Smaklösa-fan, säger han.

Fast Smaklösa på engelska blir ju Tasteless – ett namn som förmodligen inte hade gått igenom. Lurade Claes- Ingvar Lagerkvist IAU:s namnkommitté?

– Nej, men jag tror inte att de visste vad ordet betydde på svenska, säger han.

Johan Joelsson är frilansjournalist.

 

*Interplanetär eller interplanetarisk (av inter- och planet) sägs en företeelse vara som hänför sig till rymden mellan planeterna (i solsystemet).

Källa: Nationalencyklopedin

Katter och tysk metal i rymden

Asteroider är de enda himlakroppar som får namnges efter nu levande personer. Vissa har även fått namn efter djur eller grupper av olika slag. Här är några exempel på asteroidnamn:

17744 Jodiefoster (upptäcktes 1998 och namngavs efter den amerikanska skådespelaren för hennes insatser i filmen Contact)

12818 Tomhanks (upptäcktes 1996 och namngavs efter den amerikanske skådespelaren för hans insatser i filmen Apollo 13)

13681 Montypython (upptäcktes 1997 av två tjeckiska astronomer med en förkärlek till humorgruppen med samma namn)

2309 Mr. Spock (inte namngiven efter Star Trek-karaktären, utan efter upptäckarens katt)

110 393 Rammstein (upptäcktes av en fransk astronom med en fäbless för tysk machometal)

Publicerad i nummer: 
Januari 2015