”Det är lättare att räkna på bosniska”

Mila och Andrej Ostojic har lite svårt att beskriva i vilka sammanhang de blandar in svenska ord i bosniskan, eller tvärtom. Det sker oftast av bara farten, utan att de tänker på det. Men ibland hittar de på ord på skoj, berättar Andrej. Till exempel genom att översätta namn på platser. Brunnsparken i Göteborg blir Brunich. Andra Långgatan blir Druga-duga. Och så kan de sätta bosniska ändelser på svenska ord. Som i Nemoj springati!, ’Spring inte!’

Det går att byta språk på många sätt. Själv växlar Mila Ostojic mellan olika typer av svenska beroende på vem hon pratar med.

– När jag pratar med myndigheter försöker jag alltid prata grammatiskt korrekt och på ett diplomatiskt sätt. Jag kan till och med säga jo på inandning. Det känns som om folk litar mer på mig då.

I samtal med andra som är flerspråkiga är hon inte lika noggrann. Då kan hon tillåta sig att använda ”fel” ordföljd  eller att inte artikulera vokalerna ordentligt. Som i vitlokssös och ostbögar.

Det tycker hon känns skönt. Och mer kreativt.

– Folk som pratar flera språk hänger ofta med på ett annat sätt, de lyssnar inte på varje ord utan pusslar ihop själva.

Men även tankespråket  växlar, konstaterar Mila Ostojic. Om hon läser böcker eller lyssnar på musik på bosniska följer språket med i tanken. Däremot blir det svenska när hon är i svenskspråkiga sammanhang, som skolan. Förutom när hon räknar.

– Det är lättare att räkna på bosniska. Jag har liksom ramsorna sedan jag var liten.