Bild: 
Johan Wingborg

Fotbollsspråk

Fotbollslexikon snart i mål

Vad heter skitmål på engelska? Och hur är det med nedflyttningsspöke? Professorerna Sölve Ohlander och Gunnar Bergh följer fotbollsspråkets finter.

Professor Sölve Ohlander har just avslutat en fotbollsmatch tillsammans med andra akademiker, tillresta från olika håll.

- När jag satt och såg Atlético Madrid mot Chelsea på tv i går kväll gjorde jag en notering om stolprot. Vad kan det heta på engelska? funderar han.

Kollegan Gunnar Bergh från Mittuniversitet, som också var med i matchen, har fastnat på en annan glosa:

- Bakhasor? Hur översätter vi bakhasor, Sölve?

Hösten 2007 bestämde sig Gunnar Bergh och Sölve Ohlander för att förena nytta med nöje och skapa ett engelsk-svenskt och svensk-engelskt lexikon som tar fotbollsspråket på allvar.

Morgonmatcherna har i drygt fyra decennier utgjort veckans höjdpunkt för Göteborgs fotbollsintresserade språkvetare. Låt vara att Svenska Akademien en gång fick dem att byta dag:

- När Sture Alléns uppdrag för Akademien kolliderade med våra torsdagsmatcher började vi spela på onsdagar i stället, berättar Sölve Ohlander.

Han har fyllt 66 år och närmar sig pensionen, men lämnar knappast sin plats på planen. Särskilt inte nu när arbetet med lexikonet går in i en intensiv period.

För det är efter morgonduschen på Göteborgsstudenternas anläggning Fysiken som Sölve Ohlander och Gunnar Bergh tar sig tid att jämföra, stämma av och resonera kring det fortsatta arbetet.

Anfallaren Ohlander och speldirigenten Bergh stötte på varandra första gången redan i slutet av 1970-talet. Gunnar Bergh hade flyttat från Varberg för att läsa i Göteborg och när det var dags för den fjärde terminen i engelska blev forskarassistenten Sölve Ohlander hans lärare.

Drygt två decennier senare installerades de båda som professorer. Sölve har blivit Göteborgs universitet trogen, medan Gunnar lät sig lockas av en tjänst vid Mittuniversitetet. Det har blivit många resor från hemmet i halländska Frillesås till jobbet i Härnösand de senaste åren, men onsdagsfotbollen på Fysiken har han aldrig släppt.

Där kommer gunnars rutin från spel i olika Hallandsserier till sin rätt. Aningen bollkär tycker kanske någon, men så är det ofta med de största teknikerna.

Den förr så målfarlige Sölve har på senare år dragit sig allt längre tillbaka på planen. Men kvickheten är intakt - såväl i steg som tanke.

- Jag tror att den allra första idén om ett fotbollslexikon föddes någon gång under tidigt 1990-tal när jag upptäckte att tunnel inte alls heter tunnel på engelska. Det är i stället ett vackert exempel på en så kallad falsk vän, det vill säga när två ord i olika språk stavas eller låter lika, men har olika betydelser. Tunnel på fotbollssvenska heter helt enkelt through the legs, 'mellan benen', på engelska, säger Sölve och fortsätter:

- Svenska fotbollskommentatorer går nästan upp i falsett när någon gör en tunnel. I brittiska referat hetsar man inte alls upp sig över en through the legs. Har man ett visuellt laddat substantiv får det ofta konsekvenser även för hur själva fenomenet uppfattas.

Ord efter ord, uttryck efter uttryck matas in i en databas där systemutvecklaren Christian Sjögreen, med lång rutin från såväl onsdagsfotbollen som en rad ordböcker, tar vid. Med säkert handlag lotsas hörnflaggor, klacksparkar och knäskydd på plats.

- Vi vill inte stanna vid själva spelet, utan också ha med begreppen runt fotbollen: bosmandomar, läktarvåld och kontraktsskrivningar. Jag har gjort en notering om inläggsfint - och vad tror du om svenskdödare, Gunnar?

Men författarna nöjer sig inte med att bygga ett lexikon. Ur databasens rika material ser man också forskningsmöjligheter som kan komma att ta andra uttryck.

- Tidskriftsartiklar, bokkapitel och konferensbidrag till exempel, säger Gunnar Bergh.

Själv brinner han för eponymerna - personerna som blir förevigade med egna uttryck: Cruyff-fint, Maradona-spark och Zlatan-klack.

- När ges ett ord egentligen så självklar status att det börjar skrivas med liten bokstav? funderar Gunnar.

Allehanda våldsverkare i fotbollsmiljö kallas till exempel huliganer. Enligt en teori är ordet huligan bildat till namnet Patrick Hooligan, en aggressiv irländare som härjade omkring 1890. Och versalen H har för länge sedan förvandlats till ett gement h.

Fotbollsspråkets metaforer, som till stor del är lånat från militären (anfall på bred front), sammansättningar (diving header, 'språngskalle') och fraser (to keep a clean sheet, 'hålla nollan') kommer på samma sätt att ägnas egna utläggningar. Kollokationerna, orden som trivs så bra ihop att de är svåra att skilja åt, som track back, 'backa hem', och stoppage time, 'tilläggstid', frestar både Bergh och Ohlander. Och så var det synonymerna.

- Jag tittade lite på engelskans ord för fotbollsplan och hittade snart pitch, ground, floor, park, turf och field. Jag har en känsla av att det finns många fler, säger Sölve.

- Det är likadant med uttrycken för att skjuta: cannon, power, whip, lash, hammer, whack och flail. En del av orden är väldigt svåra att överföra till svenska. To tap home, 'att enkelt och utan större kraft slå bollen i mål', hur översätter man det på ett bra sätt? Man har en känsla av att det är ett ganska lätt men ändå distinkt tillslag, resonerar Gunnar och närmar sig ett av lexikonarbetets knivigaste problem: gränsdragningen.

Vanliga verb måste ges ett fotbollssammanhang för att försvara sin plats i lexikonet: lämna planen, slita sig loss och rensa bort bollen.

Projektgruppen är liten men välorganiserad. Referensgruppen samlar folk med bakgrund i såväl svensk som brittisk fotbollsmiljö, och Mittuniversitetet har redan stöttat projektet med 250 000 kronor.

Den formella inramningen bär alla akademiska kännetecken, men innanför de vetenskapliga sidlinjerna tillåter sig författarna att jonglera av hjärtans lust.

- För oss lingvister är det inte särskilt kontroversiellt att forska om fackspråk, men populärkulturen betraktas inte som rumsren av alla i akademiska sammanhang, säger Sölve Ohlander som tidigare studerat såväl Evert Taubes språk som rockbandsnamn ur ett grammatiskt perspektiv.

- Jag märker ju att det drar lite i mungipan på en del kolleger när jag berättar om vårt projekt. Men för mig och Sölve är det här vårt viktigaste forskningsarbete just nu, säger Gunnar Bergh, väl medveten om att mycket jobb ännu återstår.

Men hur vet de när det är dags att sluta?

- Vi får helt enkelt bestämma oss för när det är dags att dra ett streck.

Författarna skulle gärna se att lexikonet lanseras i samband med ett stort mästerskap. Fast inte redan till sommarens VM i Sydafrika - professorerna Bergh och Ohlander vill gärna trixa med bollen och orden mycket längre än så.

Publicerad i nummer: 
Juni 2010