Bild: 
Victoria Johansson

Tangentbord vs skärm

Se upp och vinn tid!

 
av: Roger Johansson, Victoria Johansson & Åsa Wengelin

Den som mest tittar på tangenterna skriver
långsammare än den som tittar på skärmen.
Har blickens riktning också effekt på textens kvalitet?

Var tittar du när du skriver? På tangenterna eller på skärmen? Vissa skribenter tittar mest på tangentbordet och vissa tittar mest på skärmen, men nästan alla tittar på tangentbordet ibland. Frågan är om det spelar någon roll för hur texten blir i slutändan.
Vår forskargrupp i Lund beslöt att undersöka saken. Vi lät 28 studenter (utan läs- och skrivsvårigheter) skriva en text i ett program som spelade in alla tangentnedslag som gjordes under skrivandet. Samtidigt registrerade vi vad studenterna tittade på med hjälp av en ögonrörelsemätare fäst på en cykelhjälm.
En första analys visade att skribenterna kunde delas in i två grupper: en som mest tittade på skärmen och en som mest tittade på tangentbordet. Vi kallar den första gruppen för skärmtittare och den andra för tangentbordstittare.
Skärmtittarna visade sig vara de snabbaste skribenterna. De skrev cirka 26 ord per minut, med i genomsnitt 0,15 sekunder mellan tangentnedslagen. Tangentbordstittarna var långsammare, och skrev cirka 17 ord per minut med ett genomsnitt på 0,25 sekunder mellan tangentnedslagen. Det tog skärmtittarna i medeltal 25 minuter att genomföra uppgiften, medan tangentbordstittarna behövde 31 minuter.
En orsak till att skärmtittarna skrev snabbare är att de automatiserat en del av sitt skrivande, och inte behöver lägga tankemöda på att leta efter en tangent. Hur viktig en sådan automatisering är blir extra tydligt i ljuset av vad det egentligen innebär att skriva en text. Skrivande är en komplex uppgift, där enklare processer som att trycka ner tangenter och stava ord konkurrerar med mer avancerade processer, som redigering och planering av vad man vill säga. Våra kognitiva (mentala) resurser är begränsade. Det betyder att en driven tangentbordsskribent får mer tankemässiga resurser över till de avancerade processerna.

Att läsa sin egen text är en viktig del av skrivandet. Läsningen är en förutsättning dels för att redigera det som redan skrivits, dels för att planera det som återstår att skriva.
I vår studie läste skärmtittarna sin egen text i större utsträckning än tangentbordstittarna. I snitt använde skärmtittarna 17 procent av den totala tiden till läsning, medan tangentbordstittarna endast läste i genomsnitt 6 procent av tiden. Vi mätte även den tid det tar att titta på varje enskilt ord. Denna så kallade fixeringstid brukar användas som ett mått på hur mycket kognitiva resurser som används under läsningen: ju längre fixeringstid, desto mer kognitiv kapacitet måste läsaren använda för att läsa ordet i fråga. Skärmtittarna visade sig ha längre fixeringstid under sin läsning, vilket tyder på att de sysselsatte sig med mer avancerade kognitiva processer under läsandet. Detta ligger helt i linje med hypotesen att deras automatiserade skrivande på låg nivå frigör resurser för mer kognitivt krävande uppgifter.
Utöver detta visade det sig att skärmtittarna, till skillnad från tangentbordstittarna, ofta läste sin text samtidigt som de skrev vidare.

Ytterligare en intressant skillnad mellan de två grupperna upptäckte vi när vi studerade redigering. Det visade sig att tangentbordstittarna använde sig av fler piltangentstryckningar till höger och vänster än skärmtittarna. Vi tolkar detta som att tangentbordstittarna arbetade mer på detaljnivå i texten. Man kan tänka sig arbetsgången på följande sätt: de slutade skriva, växlade uppmärksamheten från tan­gentbordet till skärmen, läste ett textavsnitt, använde piltangenterna och förflyttade sig till det aktuella felet, utförde redigeringen, och förflyttade sig till sist med piltangenterna tillbaka till utgångspositionen för att fortsätta skriva. Detta kan jämföras med skärmtittarnas arbetsgång: i regel upptäckte de snabbt stavfel och felaktiga tangenttryckningar, och kunde omedelbart rätta felet och sedan skriva vidare.
En sista fråga kvarstod dock: Har skärmtittarnas texter högre kvalitet än tangentbordstittarnas?
Det är tyvärr inte så enkelt att besvara den frågan, eftersom det är svårt att mäta exakt hur bra en text är. Men man kan säga en del om textkvaliteten genom att mäta textlängd relaterat till skrivtiden, variation i ordvalet och hur många så kallade innehållsord (substantiv, adjektiv och verb) som används. Det har i tidigare studier visat sig att dessa mått säger något om en texts kvalitet.
När vi tillämpade dessa ganska grova mått för kvalitetsmätning på texterna i vårt experiment fann vi dock inga skillnader mellan de två grupperna. Svaret på frågan är alltså att det inte tycks spela någon roll för textens kvalitet om du är skärmtittare eller tangentbordstittare.
Men även om vi inte hittar några kvalitetsskillnader kan det vara värt att påpeka att skärmtittarna i genomsnitt ägnar sina texter 6 minuter kortare tid. Det innebär att de producerar lika bra texter ungefär 20 procent snabbare. Kanske är också det en kvalitetsskillnad?

Publicerad i nummer: 
Februari 2008