Trimma din skrivrutin

Är skrivtiden det första som faller bort när schemat blir för tajt? Extraknäcker skrivbordet som avlastningsyta? Då kan du behöva göra en del omprioriteringar. Som allt annat man vill bli bra på kräver skrivandet träning, och träning kräver tid och utrymme. 

Oavsett förutsättningar kan du göra en hel del för att maximera just dina möjligheter att skriva regelbundet och komma framåt med dina projekt.

Gör en tidsinventering. Se på din vardag ur ett utzoomat perspektiv, gärna med ett veckoschema framför dig. Kategorisera de luckor som finns.

Se sedan till att använda den tid du vigt åt ditt skrivande på ett effektivt sätt. Med den populära pomodoro-metoden jobbar man i 25-minutersperioder med femminuterspauser emellan, och inför varje pomodoro bestämmer du en uppgift som du ska ta dig an. Pomodoro passar den som är i färd med att etablera en ny skrivarvardag – många upplever att de blir både mer stimulerade och mer strukturerade. I dag finns massvis av pomodoro-appar och Youtubevideor som håller tiden och kan motivera med bakgrundsmusik och ljudbilder anpassade efter olika uppgifter. 

Ett fokuserat skrivpass i veckan kan räcka långt. Sällan går en författare direkt från att arbeta 40 timmar i veckan på sitt »vanliga« jobb till att skriva på heltid – de flesta avsätter successivt mer tid för skrivandet. Att ha begränsat med tid kan till och med vara bra för projektets framåtskridande; Jens Lapidus och flera andra författare har berättat i Skriva om att bokprojekten inte går i mål snabbare eller smärtfriare bara för att de har börjat skriva på heltid. Författaren och redaktören Adair Lara, som skrivit om att skapa en skrivarvardag i Naked, drunk, and writing, menar att om man har ändlöst med tid finns alltid ett ”senare” att skjuta upp skrivandet till. En måttlig grad av stress kan trots allt vara motiverande.

Jenny Fagerlund, skrivlärare och författare av såväl feelgoodromaner som fackboken Skriv feelgood!, har två nyckelord: prioritering och regelbundenhet.

– Vi som skriver är snabba med att säga att vi inte hinner, säger Jenny Fagerlund. Men de flesta kan nog ta en halvtimme från sin skärmtid och ge den till skrivandet.

Att skriva lite, ofta, menar Jenny Fagerlund, gör att även passiv tid går till skrivandet. Om texten aldrig riktigt hinner lämna ens tankar befinner man sig alltid i berättelsens värld. Så kan nya idéer och formuleringar komma till en även när man diskar eller rastar hunden.

Ge ditt skrivande en fysisk plats som är tydligt avskärmad från vardagsbestyren och bara associeras till ditt skrivprojekt. Det gynnar både koncentration och motivation.

Se till att ditt skrivrutrymme är lättåtkomligt och inte kräver en massa förberedelser. En konstnär som redan har staffliet uppställt och färgerna redo tar lättare vara på stunder av inspiration än den som måste rota fram alla verktyg ur förrådet. Detsamma gäller författaren. Fundera på vad du vill ha lätt tillgängligt i form av lexikon, hantverksböcker, musik och liknande.

För den som kräver större utrymme och avstånd från hemmalivet kan skrivarvardagen skötas på en hyrd kontorsplats designerad endast åt skrivandet. Än en gång blir det en fråga om prioritering, och att ”dress for the job you want” – vill man ha skrivandet som jobb bör man behandla det som ett. Du kan hyra en enkel plats på ett traditionellt kontorshotell, titta på koncept som Convendum med en högre servicenivå, eller söka dig till en frilansgrupp där alla arbetar med skrivande i någon form.

Akta dig dock för att bli fixerad vid dina drömmars skrivarplats innan du ens kommit igång.

– Vänta inte på den perfekta platsen med havsutsikt, säger Jenny Fagerlund. Se det som något att sträva efter istället!

Skrivutrymmet kan också vara symboliskt. Under arbetet med skräckromanen Människohamn ställde John Ajvide Lindqvist fram en läskig liten träfigur i skrivarkojan när det var dags att skriva skräck. Under kaffepauserna ersatte han träfiguren med ett gosedjur. På ett liknande sätt markerar Jenny Fagerlund att hon kliver in i sin skrivvärld när hon sätter in hörlurar i öronen, familjen vet att det gäller vare sig hon sitter vid skrivbordet eller blir kvar i soffan med barnen omkring sig.

PLANERA DIN TID

Nästan all tid kan vara skrivtid. Bäst går arbetet om du aktivt beslutar när du ska jobba med vad – och vilken plats som är den bästa.

Att ta skrivarhantverket eller författardrömmen på allvar innebär att sätta gränser, för din omgivning och inte minst för dig själv. Och viktigast av allt: begränsa distraktioner. Skärmtid och mobilscroll kommer snabbt på tal när man pratar om skrivro, inte utan anledning. Under perioder av fokusskrivning bör du lägga bort mobilen och gärna stänga av wifi på datorn.

I psykologen Pär Säthils bok Det lyckliga geniet, som handlar om hur skapande människor kan få mer resultat och mindre blockerande ångest, skriver han att vår längtan efter att distrahera oss själva, till och med från sådant som vi älskar,  kommer från att distraktionen ger oss en positiv förstärkning: ”Att kolla vad klockan är, se om du fått ett sms eller slänga ett öga på mejlen kan både vara ett sätt att komma undan de känslor av obehag eller osäkerhet som är en del av skapandet, och ge en liten kick mitt i ett tråkigt arbetspass.” I längden leder det dock till att vi hindrar oss själva från att sugas upp av, och fullt ut uppleva glädjen i, skapandet. Pär Säthil tipsar av egen erfarenhet om appen Focusme, som helt skär av tillgängligheten till de appar som frestar. ”Det måste vara omöjligt att fuska.”

Sätt även gränser för människor omkring dig – de kan omöjligt veta hur viktigt skrivandet är för dig om du inte talar om det för dem. Att be om att inte bli störd eller om att avlastas från hushållssysslor som kommer i vägen för skrivtid kan krävas för att din skrivarvardag över huvud taget ska bli möjlig. Har du en familj som du planerar veckorna med – låt din skrivtid ingå i det gemensamma schemat på samma sätt som träningar och annat.

Och apropå träning: en löpare tränar sällan till ett maraton i smyg. Kanske tränar hen till och med tillsammans med andra. På samma sätt kräver skrivandet träning – och varför hålla det hemligt? Att dela med sig av sin process gör den synlig och påtaglig. Vänner och familj kan dessutom hålla en ansvarig, då de märker huruvida man sprungit dagens åtta kilometer eller skrivit dagens 2 000 ord.

Om du upplever att du saknar utrymme att skriva kan valet av verktyg vara problemet. Kanske har du bara inte tid att sitta hemma vid den stationära datorn. Då passar det bättre att skriva med någonting bärbart, som ett block eller en surfplatta. Och de allra flesta har en utmärkt skrivmaskin med sig vart de än går: mobiltelefonen. Massvis av appar finns för skrivande. Två populära gratisverktyg är Simplenote, som gör det lätt att samla och sortera anteckningar, och Onenote, som är mer avancerat: utöver text kan du samla bilder och webbadresser, och scanna in handskrivna anteckningar.

En skrivrutins huvudfunktion bör vara att hålla igång skrivandet, och inte nödvändigtvis att pumpa ut färdiga manus. Men deadlines kan vara motiverande.

Jenny Fagerlund jobbar mycket med delmål när hon skriver. Hon menar att det kan kännas överväldigande att stå inför att skriva ett råmanus på 80 000 ord, men bryter man ned arbetet till flera små deadlines, och till x antal ord om dagen, framstår projektet plötsligt som genomförbart. Skriv upp dina delmål i en kalender för att visualisera arbetet du har framför dig. Att kryssa av uppnådda mål är belönande och gör det tydligt var du ligger i processen.

Ett sätt att ge sig själv deadlines är att delta i novelltävlingar. Skriva har tävlingar i varje nummer och Eva Ulleruds webbplats Skrivarlyan har en flitigt uppdaterad lista med aktuella novelltävlingar av alla möjliga olika slag.

Har man inte disciplinen själv kan man sätta upp deadlines och delmål tillsammans. Skrivarvänner kan ge dig uppmuntran – men du kan också be dem om bannor om du inte gör det du har föresatt dig. På sociala medier, som i Facebookgruppen Författare på Facebook, efterlyses regelbundet skrivarsällskap. Schemalagda fysiska träffar för till exempel läsning av varandras texter har fördelarna att du ”tvingas” förverkliga planer, då någon annan har förväntningar på dig. Ni kan naturligtvis också träffas och textarbeta tillsammans på distans via till exempel Zoom, Facetime eller Discord.

Ge din nya skrivarvardag två månader eller tre. Sedan är det dags att se över den. Ställ dig frågorna:

Genom att analysera din skrivprocess i backspegeln kan du också lägga märke till var livet kommit emellan på oförutsägbara sätt. Om tid gått åt till sjukdom eller utrymme till husrenoveringar handlar det inte om brister i ditt skrivschema – då ska du inte skuldbelägga dig själv.

Efter ytterligare att par månader kan du granska din skrivarvardag på nytt och se om den fungerar bättre. Fortsätt uppdatera både rutiner och mål allt eftersom livet förändras.

Denna text publicerades först i Skriva, Sveriges enda pappersmagasin och heltäckande sajt om skrivande. Vill du testa Skriva hittar du ett bra erbjudande här.

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.