Så skriver du enklare meningar

Meningar blir gärna långa. Att dela upp och korta kan öka läsbarheten. 

Text: Sara Rösare

Ett vanligt riktmärke för den som skriver är att meningarnas längd ska variera mellan 10 och 25 ord. Syftet är att skapa ett bra läsflyt. Att skriva längre meningar är inte fel, men vi måste vara uppmärksamma så att de inte blir invecklade – och därmed svårlästa. Då kan ju läsaren tappa tråden.

En text med bara korta meningar kan också vara svårläst, eftersom den lätt känns upphackad. Enstaka meningar med färre än tio ord kan däremot bli väldigt effektfulla, och få uppmärksamhet i ett flöde av längre meningar. Använd dem med måtta. Då får de rätt tyngd.

Ibland är meningar onödigt långa för att de innehåller för mycket information. Ett enkelt sätt att lösa det är att hålla utkik efter ord som kan visa var du relativt lätt kan sätta punkt:

  • Och, samt: stryk dem och börja en ny mening där.
  • Som och andra relativa pronomen, till exempel vilken, vilka, vars: stryk och börja en ny mening med ett utpekande pronomen, till exempel den, dessa, deras, eller med ett nyckelord ur meningen före.
  • Så att eller för att mitt i meningar: stryk och börja en ny mening med Syftet är att, eller något annat som förtydligar sambandet.

Det du gör är alltså att du delar upp informationen och ger läsaren en bit i taget. En mening berättar en sak; nästa mening syftar tillbaka och berättar en sak till.

Men det är inte alltid lika lätt att få bukt med långa meningar och krånglig meningsbyggnad. Ibland krävs andra åtgärder. Det gäller bland annat när meningar inleds med ett tungt fundament. Det är ett ganska vanligt problem, så du ska få flera exempel på hur du kan lösa det.

Men först en förklaring: Fundament är det som står före huvudsatsens första verb, och det kan vara nästan vilken satsdel som helst. Ganska ofta är det subjektet, som Mea i det här exemplet:

Mea gillar motorcyklar.

Ibland är fundamentet ett adverbial, det vill säga något som svarar på frågor som när, var, hur, varför. Fundamentet blir då ofta lite längre, till och med en hel bisats:

Eftersom Mea äntligen har köpt den motorcykel hon så länge har velat ha, tänker hon åka på mc-träffen i vår.

En risk med ett långt adverbial i fundamentet är att meningen kan bli tyngre att läsa. Ofta kan du vända på den så att adverbialet hamnar sist:

Mea tänker åka på mc-träffen i vår, eftersom hon äntligen har köpt den motorcykel hon så länge har velat ha.

Men det passar inte alltid att vända på meningen på det viset. Då kan du i stället stryka eftersom i den första meningen, sätta punkt mitt i och börja en ny mening med Därför. Så här:

Mea har äntligen köpt den motorcykel hon så länge har velat ha. Därför tänker hon åka på mc-träffen i vår.

Du kan använda en liknande teknik när fundamentet är en tidsangivelse. Då stryker du till exempel när och inleder mening nummer två med :

När Mea är ute på landsvägarna med sin nya motorcykel kan hon känna suget efter att åka riktigt långt bort.

Ibland är Mea är ute på landsvägarna med sin nya motorcykel. kan hon känna suget efter att åka riktigt långt bort.

Ibland är fundamentet en att-sats. Även den kan du göra om till en huvudsats, sedan sätta punkt och börja en ny mening med ett pronomen eller ett nyckelord:

Att Mea har köpt en motorcykel tycker Mika är väldigt imponerande.

Mea har köpt en motorcykel. Det tycker Mika är väldigt imponerande.

När du bygger om meningar måste du tänka på den röda tråden i texten. Det innebär till exempel att de flesta meningar inleds med något som kan kopplas till meningen före. Det är en utmaning att åstadkomma både en stark röd tråd och enkel meningsbyggnad. Var kreativ och använd hela din stora grammatiska verktygslåda – då hittar du för det mesta en lösning!