Så kryddar du med nya ord

Nyord är en effektiv metod för att skapa uppmärksamhet och intresse. Men det gäller att använda dem på rätt sätt.

Text: Anders Svensson

När nya ord dyker upp i en text är det bra att från början ge läsaren lite hjälp på vägen. Annars finns det risk att läsaren inte förstår orden och ger upp. Men det finns flera olika metoder att på ett smidigt sätt föra in nyord i en text.

Det finns ingen anledning att undvika nyord. Rätt använda är de ofta ett sätt att skapa uppmärksamhet. Ett nyord kan i sig signalera att här finns en nyhet. Företag kan ta hjälp av nyord för att marknadsföra sina produkter och politiska idéer kan benämnas på nya sätt och därigenom synas bättre i bruset.

Ett nyord som på sistone har börjat användas i svenskan är Overton-fönster. För den som inte känner till den amerikanske högerdebattören Joseph P. Overton säger Overton-fönster förmodligen inte särskilt mycket. Utan att känna till hans politiska åsikter och att fönster här används i bildlig bemärkelse går det inte att lista ut ordets betydelse. Därför fungerar Overton-fönster bra som exempel på hur nyord kan hanteras i en text.

Overton-fönstret är de åsikter och politiska förslag som är möjliga att presentera inom ramarna för vad som anses vara acceptabelt i samhällsdebattens mittfåra. Joseph P. Overtons teori är att politiker snarare styrs av vad som bedöms vara oproblematiskt att säga snarare än av ideologiska motiv. Det är alltså ett begrepp som har en hel del gemensamt med åsiktskorridor.

Ordet har lånats in i svenskan från engelskan, där det talas om Overton window. En stor del av de nyord som kommer in i svenskan i dag har sitt ursprung just i engelskan. Ofta är de enkla att försvenska enligt samma mönster som Overton-fönster. Det sker genom översättningslån där ordet översätts led för led till svenska: pod taxi blir poddtaxi, click farm blir klickfarm och block chain blir blockkedja.

Översättningslån är att föredra framför de engelska orden, eftersom de är anpassade till svenskans böjningsmönster. Det går därför utmärkt att tala om Overton-fönstret, men det är däremot svårt att i svenska böja Overton window i bestämd form: Overton windowet?

Det finns flera sätt att i texten signalera att det rör sig om ett nytt ord och därmed underlätta läsningen. Ett sätt är att använda kursiveringar. Syftet är att markera att läsaren bör fästa uppmärksamhet vid ett visst ord:

Politiker håller sig ofta inom Overton-fönstret. Det är ett sätt att minimera risken för idéer som kan stöta bort väljare.

Kursivering används bara första gången ett nytt ord förekommer i en text. Den ska alltså inte upprepas om ordet återkommer:

Statsministern tyckte att Overton-fönstret begränsade den ideologiska diskussionen. Men oppositionsledaren ansåg att Overton-fönstret fungerade som ett vaccin mot populistiska utspel.

Citattecken kan användas på samma sätt som kursivering för att markera att ordet är nytt. Och dessa ska också bara skrivas ut första gången nyordet dyker upp:

Budgetpropositionen höll sig inom ”Overton-fönstret” eftersom regeringen inte presenterade några radikala förslag. Men det var knappast någon som väntat sig något som inte rymdes inom Overton-fönstret.

Ett annat alternativ är att välja uttryck som så kallad, som heter och som kallas. Dessa uttryck har samma funktion som kursivering och citattecken och kan ersätta bägge. Eftersom uttrycken i sig anger att det är ett visst ord som avses blir citattecken och kursivering överflödiga:

Hela meningsutbytet höll sig inom det så kallade Overton-fönstret.

En kritiker påstår att ministrarna är fega när de inte lanserar reformer som går utanför den norm som heter Overton-fönstret.

Presidenten såg det som sin skyldighet att hålla sig inom det ramverk som kallas Overton-fönstret för att inte orsaka fler konflikter.

Kursivering, citattecken och uttryck som så kallad ska bara användas när det rör sig om nyord som läsaren troligtvis inte känner till. Om betydelsen inte framgår av sammanhanget är det också lämpligt att förklara ordet första gången det förekommer i texten.

Men om ett främmande ord eller uttryck etablerar sig i allmänspråket finns inte längre någon anledning att framhäva det. I dag är till exempel ordet åsiktskorridor troligen så pass känt att det inte finns skäl att använda någon särskild markering.

Ibland kan det vara bra att gå utanför ramarna. Men när det gäller hanteringen av nya ord och uttryck är det klokt att hålla sig inom de vedertagna skrivreglernas gränser.