Så knäcker du streckkoden

Jag har sparat några skrivhäften från grundskolan. Omslagen är fulla av vita bubblor på gul eller blå botten. I mina texter från trean, som är skrivna med tunn blyerts, kryllar det av bindestreck. Jag började skolan 1975, samma år som Skolöverstyrelsen hade beslutat att alla barn skulle lära sig en ny typ av skrivstil, ibland kallad SÖ-stilen. Till min sorg var den inte rund och mjuk som mammas, utan rak och fri från krusiduller. Bara vissa bokstäver fick bindas samman.

Eftersom pennan oftast skulle lyftas från pappret efter en bokstavsform, var det också lätt att det blev ett mellanrum när två ord skulle sättas samman till ett. Därför fick vi till en början sätta bindestreck mellan orden i sammansättningar: bad-boll, pil-båge, träd-gården …

Bindestreck kallas ibland divis och är ett kortare streck än både tankstreck och minustecken. Och enligt skrivreglerna bör bindestreck inte förekomma i vanliga sammansättningar. Man ska alltså skriva badboll, skruvmejsel, pilbåge, jobbmöte och fågelskådarkurs, utan vare sig bindestreck eller mellanrum. Inte heller i sammansättningar med egennamn rekommenderar språkvården något bindestreck: Västsverige, Storstockholm, Volvoanställd. 

Men i vissa fall får man ändå peta in ett litet streck – för att öka läsbarheten och tydligheten. Om två vokaler möts i skarven kan det till exempel vara bra ibland: ja-anhängare, euro-området.

Läsbarhet och tydlighet är de motiv som återkommer oftast i språkvårdens rekommendationer om bindestreck, till exempel när ett led i sammansättningen innehåller en siffra, ett tecken eller en förkortning, som i 10-åring, 1970-talet, €-valuta, e-sport, it-branschen, tjock-tv – och SÖ-stilen. 

I sammansättningar som är tillfälliga, eller där du behöver förtydliga de ordled som ingår, kan ett bindestreck också vara på sin plats: surdegs-kollektiv, Linné-elev, glass-skål eller glas-skål. Likadant i sammansättningar med ett namn som efterled: fejk-Chanel. 

Ett bindestreck kan dessutom sättas ut för att visa att de olika leden i en sammansättning är samordnade. Strecket blir då ett slags ställföreträdande och: röd-gul, Österrike-Ungern, svensk-finsk ordbok. Men om en sådan samordnad sammansättning är ett fast uttryck, som sötsur och blågul, behövs inget bindestreck. 

Om förledet i en sammansättning är ett uttryck som består av flera ord ska du också sätta ut bindestreck, i synnerhet om det inte går att skriva sammansättningen i ett enda ord: tio-i-topp-lista, Elsa Beskow-teckning, Kalle Anka-tidning, New York-
resa, ad hoc-lösning. Men när en sådan sammansättning blir etablerad kan den ibland skrivas ihop utan bindestreck, ibland inte: åretruntbostad/året runt-
bostad, offpiståkning/off pist-åkning, bergochdalbana/berg-och-dalbana. 

Utöver detta kan ett bindestreck markera en underförstådd del av ett ord. Då ska det vara mellanslag efter bindestrecket: höj- och sänkbar, sön- och helgdagar, fri- och rättigheter, bok-, musik- och pappershandel. 

Många dubbelnamn innehåller ju också bindestreck: Anna-Maria, Sven-Ingvars, Knut-Holger. 

En annan, kanske mer självskriven, bindestrecksfunktion är vid avstavningar – alltså när hela ordet inte får plats på raden. Då ska bindestreck alltid användas. Och för avstavning finns ett antal regler som också är avsedda att öka läsbarheten.

Om du ska avstava ett enkelt, icke-sammansatt ord finns två modeller: ordledsprincipen och enkonsonantsprincipen. Enligt ordledsprincipen delas ordet upp i ordstam och ändelser, som i bil-en, bord-et, katt-erna. 

Enkonsonantsprincipen innebär i stället att en konsonant förs till den senare stavelsen: bi-len, bor-det, kat-terna. Undantag från den regeln är ord med en grupp av bokstäver som betecknar sj- eller ng-ljud: männi-ska, eng-elsk. Ett x förs alltid till den första stavelsen: tax-ar.

Om du ska avstava ett sammansatt ord, gäller att dela upp det i sina beståndsdelar, alltså de enkla ord som ingår i sammansättningen: bad-boll, jobb-möte, pil-båge, ank-ungar, atmo-sfär. Är du osäker på var ordgränsen går, kolla gärna i Svenska Akademiens ordlista. Den finns fritt på svenska.se.

I ett skrivhäfte från sexan har jag gjort vissa avsteg från SÖ-stilen: lutat bokstäverna långt åt höger och gjort rebelliska slängar på b, d och g. Ett fåtal mellanrum mellan leden i sammansättningarna är kvar i bindestreckens kölvatten , vilket resulterar i särskrivningar som tolv års dag oc sh dykar dräkt. Men i högre årskurser – och med datorns intåg – har jag rättat in mig i hopskrivningsledet. Med åren har också antalet bindestreck decimerats kraftigt.

Maria Arnstad är redaktör på Språktidningen.