Orden som ska skrivas ihop

Uttrycket extra val hade få hört innan Stefan Löfven uttalade det på en presskonferens. Och efter decemberöverenskommelsen föll det åter i glömska. Det val som skulle ha hållits om en månad var något extra, något utöver det val som gjordes i september 2014.

Men skrivs det extra val – i två ord – eller extraval – som en sammansättning? Denna språkfråga dryftades nästan lika intensivt som själva valet.

Och den som sökte svaret på riksdagens webbplats blev förvirrad: där förekommer båda varianterna. Men i författningen skrivs det i två ord: extra val.

Det fina med just extra val och extraval att det faktiskt inte spelar någon som helst roll vad vi väljer. Den valmöjligheten finns i till exempel inte i decemberöverenskommelsen. Den ska skrivas i ett enda ord. December överenskommelsen är en felaktig särskrivning, och sådana får språkpoliser att snabbt rycka ut med skämsbatongen.

Att felaktiga särskrivningar generellt blir så uppmärksammade, beror nog främst på att de ofta är ofrivilligt roliga. Och dessutom på det utpekande och skämmiga sättet. Det går fint att mobbas med knasiga särskrivningar. Särskilt trevligt är det inte, men det fungerar: Greve Ost! Vilket grevskap har han? Ostpreussen kanske. Eller Ost Preussen?

Oavsett hur roligt det är bör du undvika att skriva isär sammansättningar. Det finns alltför många läsare som reagerar negativt på felaktiga särskrivningar för att det inte ska vara värt att lägga energi på att skriva ihop orden rätt.

Och om ord ska skrivas ihop eller isär är i de flesta fall inget problem att avgöra. Den enkla regeln är att om något låter som om det vore ett ord – alltså hur stavelserna i ordet betonas – då skrivs det också som ett ord. Prova att uttala klassiskt roliga särskrivningar, som skum banan i stället för skumbanan. En skumbanan både låter och smakar annorlunda än en skum banan.

Principen är alltså att sammansättningar som uttalas som ett ord också skrivs som ett ord: ansvarsfrihet, jätteödla, polispatrull. Ibland kan man dock använda ett bindestreck för att förtydliga om sammansättningen är tvetydig: kolugn kan ju betyda både ko-lugn och kol-ugn.

Några ord är klurigare att bestämma. Som till exempel uttryck med prepositionen i. Ska de skrivas ihop eller isär? Skriver man idag eller i dag, iväg eller i väg? Språkrådet rekommenderar särskrivning för i dag och i väg, men reglerna för uttryck som dessa är inte särskilt fasta, och båda skrivsätten anses korrekta. Språkrådet ger ändå några tumregler:

Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det första ordet: alltför, återigen. Skriv isär i övriga fall: allt fler, allt färre, allt mindre, framför allt, för all del, för den skull, för sent, god afton, i alla fall, i gång, i ordning, i stället, i så fall, något så när, till godo, till rätta, till slut, till synes, till väga, tills vidare, under tiden, över lag.

Sedan finns det – dessvärre – ord som inte följer tumreglerna, utan skrivs isär eller ihop ”av hävd”. Särskrivning har hävd i bland annat följande fall: allt som oftast, före detta, rent ut, så pass. Hopskrivning har hävd i bland annat följande fall: alltfort, alltigenom, alltihop, alltmer, alltnog, alltsedan, dessförinnan, dessvärre, förutom, härförleden, häromdagen, häromkvällen, häromsistens, häromåret, ibland, ifall, ihjäl, ihop, ihåg, isär, itu, likväl, någonstans, såväl, tillbaka, tvärtom, varstans, ånyo, överallt, överens.

Ytterligare ett knivigt fall är när en del av sammansättningen är en så kallad fast fras, till exempel första maj. Den ska ju skrivas isär, men när ytterligare ett led fogas till den, skrivs den vanligen ihop: förstamajblomma. Om det känns långt och otympligt kan man använda ett bindestreck och skriva isär förledet: första maj-blomma. När förledet består av fler ord, som tio i topp, är det oftast bäst att lägga in ett bindestreck och skriva isär: tio i topp-lista. Det går också att lägga in bindestreck mellan alla ord: gör-det-själv-verkstad. Och det är ett särskilt lämpligt skrivsätt om det är riktigt många ord som ska förenas: vad-var-det-jag-sa-minen.

Det går fint att använda särskrivning och hopskrivning som stilistiska medel, och då särskilt i fraser där man vill betona något. Det är lika korrekt att skriva splitter ny bil och splitterny bil. Men i det första fallet betonas splitter tydligare och bilen känns kanske ännu nyare. Detsamma gäller fraser som pin färsk, knäpp tyst och spik nykter.

Och därmed är vi tillbaka vid extra valet. Om man vill betona att det som diskuterades före jul var något extra, då är alltså extra val inte så dumt. Men om du tycker att det hade blivit ett nyval som vilket som helst, ja då kan man säga just extraval.

Patrik Hadenius är chefredaktör på Språktidningen.