Låt inte AI skapa rädsla för tankstreck
Somliga påstår att tankstreck är ett fingeravtryck från AI. Men det är inget skäl att undvika tecknet.
Tankstrecket har på sina håll beskrivits som ett tydligt tecken på att en text har skrivits med hjälp av AI. I sociala medier har det fått somliga att plocka fram förståsigpåarhatten och kategoriskt råda skribenter att undvika tankstreck för att signalera att texten har en mänsklig avsändare. På nätet cirkulerar också mer eller mindre fantasifulla teorier om att bruket av tankstreck i sig skulle förmedla ett slags amerikansk känsla eftersom det påstås vara vanligare i amerikansk engelska – som AI till stor del tränas på – än i svenska.
Den här typen av onyanserade rekommendationer bör snarare förmedlas med dumstrut än förståsigpåarhatt. På nätet kan råden visserligen få både applåder och uppmärksamhet. Men det är synd om osäkra skribenter skulle låta sig invaggas i tron att det är säkrast att avstå tankstreck.
Oavsett förkärleken för tankstreck hos AI-verktyg och amerikaner kvarstår faktum att tankstreck sedan århundraden är ett utmärkt verktyg för den som skriver på svenska. Det enda från förståsigpåarhattarnas skrämselpropaganda som egentligen har någon substans är att inte använda —, det längre tankstrecket som på engelska kallas em dash. Det används inte längre i standardsvenska. I övrigt är det med tankstrecket som med det mesta. Så länge bruket är måttligt finns ingen anledning att avstå.
Det råder alltså en viss osäkerhet kring tankstreck. En förklaring är sannolikt att det är ett skiljetecken som i viss mån kan användas efter tycke och smak.
Huvudprincipen för tankstreck har egentligen inte förändrats genom åren. I Skiljeteckenslära från 1914 förklarade August Stefanus Gustafsson att det brukades ”då ett yttrande avbrytes eller något oväntat följer” och exemplifierade bland annat med ”Han fick sin avlöning för dagen och — sitt avsked”. Han valde alltså det långa tankstrecket som då var utbrett men som så småningom ersattes av det kortare som vi är vana vid i dag.
I 2025 års upplaga av Skiljeteckensboken formulerar Siv Strömquist ungefär samma syn och skriver att ”tankstreck i löpande text signalerar avbrott eller en längre paus” där det ”som följer ofta är oväntat eller överraskande” och väljer ett exempel i samma stil: ”Hon letade efter den bortsprungna kattungen och hittade – en rävunge.” En tänkbar översättning av tankstrecket är enligt Siv Strömquist ”håll i dig nu!” eftersom det förmedlar att något uppseendeväckande är på väg.
”Det skvallrar om att något anmärkningsvärt är på gång”
Det här är den typiska användningen av tankstreck. Det skvallrar om att något anmärkningsvärt är på gång – något som också gör det till en stapelvara för rubriksättare. När jag under några dagar stickprovsräknar på Expressens löpsedel på nätet innehåller i snitt 28 procent av rubrikerna tankstreck: ”31-åring död – blev biten av en broms”, ”Hotellföretagets svar – efter misstänkta sexköpen” och ”Hon sköts av sexåring – kräver gigantisk summa” är bara några av alla exempel.
I just rubriker har tankstreck – som i det tredje exemplet – ofta funktionen av uppdelare och förkortare. Det avgränsar två påståenden men binder ändå ihop dessa på ett sätt som gör att rubriksättaren inte behöver ett subjekt i det andra påståendet eftersom hon är underförstått från det första.
Men tankstrecket är något av skiljetecknens motsvarighet till en schweizisk armékniv. En av alla funktioner är att ersätta kommatecken vid inskott: ”På lördag ska jag laga paella – min favoriträtt sedan åren i Spanien – och bjuda mina vänner.” En annan är att markera efterställda bestämningar: ”Genuin spansk paella – en rätt som snart även är din favorit.” Ytterligare en funktion är att ersätta komma vid olika slags tillägg: ”En traditionell paella tar sin tid att laga – och snåla inte med saffran.” Här blir det som skjuts in med tankstreck enligt Siv Strömquist en skarpare markör än komma eftersom ”det skiljer tydligare ut det från den omgivande meningen”.
Ett annat användningsområde är det August Stefanus Gustafsson beskrev som att brukas ”mellan ord och siffror, som angiva början och slut”. Här har tankstrecket betydelsen ’från … till’ (som i ”klockan 9–13”) eller ’mellan … och’ (som i ”färjan Nynäshamn–Visby”). Ännu en funktion är att uttrycka riktningar (som i ”nord–sydlig”) och relationer (som i ”lärare–elev”). Dessutom fungerar tankstreck ofta som anföringstecken:
– Det är jag som bestämmer hur mycket saffran det ska vara i paellan! fräste han åt gästerna.
Förståsigpåarhattarna i sociala medier bör alltså tas med minst en nypa salt. Det är inte tankstreck i sig som avslöjar AI-genererade texter. Det gör träiga, vaga och klyschiga formuleringar – sådant som också är knepigare att åtgärda och därför inte lika tacksamt för självutnämnda experter. Med tankstreck är det som med mängden saffran i den där paellan. Vissa vill ha mer – andra mindre. Det ena eller andra behöver inte vara fel. Utan är just en smaksak.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Tankstrecket har på sina håll beskrivits som ett tydligt tecken på att en text har skrivits med hjälp av AI. I sociala medier har det fått somliga att plocka fram förståsigpåarhatten och kategoriskt råda skribenter att undvika tankstreck för att signalera att texten har en mänsklig avsändare. På nätet cirkulerar också mer eller mindre fantasifulla teorier om att bruket av tankstreck i sig skulle förmedla ett slags amerikansk känsla eftersom det påstås vara vanligare i amerikansk engelska – som AI till stor del tränas på – än i svenska.
Den här typen av onyanserade rekommendationer bör snarare förmedlas med dumstrut än förståsigpåarhatt. På nätet kan råden visserligen få både applåder och uppmärksamhet. Men det är synd om osäkra skribenter skulle låta sig invaggas i tron att det är säkrast att avstå tankstreck.
Oavsett förkärleken för tankstreck hos AI-verktyg och amerikaner kvarstår faktum att tankstreck sedan århundraden är ett utmärkt verktyg för den som skriver på svenska. Det enda från förståsigpåarhattarnas skrämselpropaganda som egentligen har någon substans är att inte använda —, det längre tankstrecket som på engelska kallas em dash. Det används inte längre i standardsvenska. I övrigt är det med tankstrecket som med det mesta. Så länge bruket är måttligt finns ingen anledning att avstå.
Det råder alltså en viss osäkerhet kring tankstreck. En förklaring är sannolikt att det är ett skiljetecken som i viss mån kan användas efter tycke och smak.
Huvudprincipen för tankstreck har egentligen inte förändrats genom åren. I Skiljeteckenslära från 1914 förklarade August Stefanus Gustafsson att det brukades ”då ett yttrande avbrytes eller något oväntat följer” och exemplifierade bland annat med ”Han fick sin avlöning för dagen och — sitt avsked”. Han valde alltså det långa tankstrecket som då var utbrett men som så småningom ersattes av det kortare som vi är vana vid i dag.
I 2025 års upplaga av Skiljeteckensboken formulerar Siv Strömquist ungefär samma syn och skriver att ”tankstreck i löpande text signalerar avbrott eller en längre paus” där det ”som följer ofta är oväntat eller överraskande” och väljer ett exempel i samma stil: ”Hon letade efter den bortsprungna kattungen och hittade – en rävunge.” En tänkbar översättning av tankstrecket är enligt Siv Strömquist ”håll i dig nu!” eftersom det förmedlar att något uppseendeväckande är på väg.
”Det skvallrar om att något anmärkningsvärt är på gång”
Det här är den typiska användningen av tankstreck. Det skvallrar om att något anmärkningsvärt är på gång – något som också gör det till en stapelvara för rubriksättare. När jag under några dagar stickprovsräknar på Expressens löpsedel på nätet innehåller i snitt 28 procent av rubrikerna tankstreck: ”31-åring död – blev biten av en broms”, ”Hotellföretagets svar – efter misstänkta sexköpen” och ”Hon sköts av sexåring – kräver gigantisk summa” är bara några av alla exempel.
I just rubriker har tankstreck – som i det tredje exemplet – ofta funktionen av uppdelare och förkortare. Det avgränsar två påståenden men binder ändå ihop dessa på ett sätt som gör att rubriksättaren inte behöver ett subjekt i det andra påståendet eftersom hon är underförstått från det första.
Men tankstrecket är något av skiljetecknens motsvarighet till en schweizisk armékniv. En av alla funktioner är att ersätta kommatecken vid inskott: ”På lördag ska jag laga paella – min favoriträtt sedan åren i Spanien – och bjuda mina vänner.” En annan är att markera efterställda bestämningar: ”Genuin spansk paella – en rätt som snart även är din favorit.” Ytterligare en funktion är att ersätta komma vid olika slags tillägg: ”En traditionell paella tar sin tid att laga – och snåla inte med saffran.” Här blir det som skjuts in med tankstreck enligt Siv Strömquist en skarpare markör än komma eftersom ”det skiljer tydligare ut det från den omgivande meningen”.
Ett annat användningsområde är det August Stefanus Gustafsson beskrev som att brukas ”mellan ord och siffror, som angiva början och slut”. Här har tankstrecket betydelsen ’från … till’ (som i ”klockan 9–13”) eller ’mellan … och’ (som i ”färjan Nynäshamn–Visby”). Ännu en funktion är att uttrycka riktningar (som i ”nord–sydlig”) och relationer (som i ”lärare–elev”). Dessutom fungerar tankstreck ofta som anföringstecken:
– Det är jag som bestämmer hur mycket saffran det ska vara i paellan! fräste han åt gästerna.
Förståsigpåarhattarna i sociala medier bör alltså tas med minst en nypa salt. Det är inte tankstreck i sig som avslöjar AI-genererade texter. Det gör träiga, vaga och klyschiga formuleringar – sådant som också är knepigare att åtgärda och därför inte lika tacksamt för självutnämnda experter. Med tankstreck är det som med mängden saffran i den där paellan. Vissa vill ha mer – andra mindre. Det ena eller andra behöver inte vara fel. Utan är just en smaksak.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
