Knepen som tvärtomskrivare ofta älskar
Att förmedla negativ information med positivt laddade ord är typiskt för tvärtomskrivarna.
Formulera det som är negativt som om det faktiskt skulle vara positivt. Ungefär så lyder ett vanligt råd till skribenter som har i uppdrag att informera om något som mottagarna förväntas ogilla. Tanken är att det omvända budskapet ska göra det lättare att svälja dåliga nyheter.
Bastun är inte tillgänglig på kvällar och helger skulle exempelvis kanske få somliga kontorstidsjobbare att knorra över att det minsann skulle vara skönt att kunna använda bastun på ledig tid och inte bara kunna drömma om den på arbetstid.
Tvärtomskrivaren bannlyser ordet inte i den här typen av sammanhang. Skälet är att negationer kan få mottagaren att fundera på vad som inte är möjligt eller tillåtet.
Bastun är öppen på vardagar mellan 8 och 17 är ett mer positivt sätt att uttrycka samma sak. Och kanske är det en formulering som skulle få färre att tycka att öppettiderna var väl snålt tilltagna.
Det här tvärtomtänkandet är kanske djupast rotat inom pr och marknadsföring. Men det är även utbrett inom bland annat politiken, näringslivet och hos olika aktörer som arbetar med samhällsinformation. Det nyttjas också flitigt av kommunikatörer när syftet är just att sminka över brister och förmedla en mer välputsad bild av ett skeende. Men det är inte riskfritt eftersom det som inte uppfattas som sanningsenligt kan äventyra avsändarens trovärdighet.
Ett annat språkligt misstag – enligt tvärtomsynsättet – är att nämna något eftertraktat i kombination med en negation. Det blir inte någon choklad i dag kan till exempel vara ett ödesdigert budskap för en vuxen som har med sig ett barn i en livsmedelsbutik. Här är det inte bara negationen i sig som antas föra in barnets tankar på sötsakssugna spår. Dessutom är choklad för konkret eftersom det skapar en exakt bild av vad barnet går miste om.
Tvärtomskrivaren undviker alltså både negationer och konkretioner. I dag ska vi handla mat till middagen är därför en formulering som kanske inte knuffar barnets tankar i riktning mot godishyllan.
Men vad som helst går inte att skönmåla. Om tvärtomvridningen blir för uppenbar genom ett för stort gap mellan uppenbar olägenhet och rosaskimrande språkbruk riskerar den att slå tillbaka på avsändaren:
Vi har glädjen att få behålla byggjobbarna i fastigheten i ytterligare tre månader. För att vi snart ska kunna njuta av renoveringen kommer det för vår skull även arbetas kvällar och helger. Arbetet pågår endast vardagar mellan 7 och 22 respektive helger 9 till 19. Vi ser fram emot många härliga sovmorgnar i höst!
Det här är närmast ett parodiskt sätt att uttrycka att den närmaste tiden kommer att ackompanjeras av oljud från morgon till kväll för alla stackars boende. Ett skäl till att det (nästan) inte går att skriva så här är tvärtomskrivarnas ovilja att använda ord som tyvärr och dessvärre. Allt som liknar en ursäkt eller ett beklagande kan ju också föra tankarna i en oönskad riktning. I stället för det verklighetsfrånvända och absurdpeppiga är det klokare att säga åtminstone ungefär som det är och att även uttrycka en gnutta sympati:
Renoveringen av fastigheten drar tyvärr ut på tiden. För att skynda på arbetet kommer byggjobbarna även arbeta kvällar och helger. Slagborr kommer inte användas före 7 och efter 22 på vardagar respektive före 9 och efter 19 på helger.
I tvärtomvärlden går det inte att formulera sig så här. Där finns ett beklagande (tyvärr), en konkretisering (slagborr) och en negation (inte). Men fördelen med att tala klartext är att det faktiskt är ett budskap som förbereder dom boende på hur det kommer att låta det närmaste kvartalet. Dessutom framstår det som medmänskligt att be om ursäkt för något som onekligen kommer att vara störande.
Exemplet med slagborrsfesten på bygget är både påhittat och överdrivet. Riktigt så hårdsminkade brukar inte tvärtomskrivarnas formuleringar vara. Men snudd på parodiskt blir det till exempel på en branschorganisations webbplats: ”Upplever du utmaningar med att beställa lösenord eller anmäla dig till en aktivitet?”
Här finns programenligt inga negationer, det överslätande och mer abstrakta modeordet utmaningar i stället för ett konkretare och rimligare problem samt det vagare upplever – ett annat lika uttjatat som urvattnat modeord – som tydligen är att föredra framför ett kortare och rakare har. Trevligt tycker säkert somliga. Men ett mindre tillkrånglat och ängsligt sätt att uttrycka samma sak är Har du problem med att logga in eller kan du inte anmäla dig till en aktivitet?
Men problem och har antyder i det här sammanhanget att det finns ett ansvar någonstans. Och inte sällan är det just detta som tvärtomskrivarna inte vill att mottagarna ska börja fundera på.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Formulera det som är negativt som om det faktiskt skulle vara positivt. Ungefär så lyder ett vanligt råd till skribenter som har i uppdrag att informera om något som mottagarna förväntas ogilla. Tanken är att det omvända budskapet ska göra det lättare att svälja dåliga nyheter.
Bastun är inte tillgänglig på kvällar och helger skulle exempelvis kanske få somliga kontorstidsjobbare att knorra över att det minsann skulle vara skönt att kunna använda bastun på ledig tid och inte bara kunna drömma om den på arbetstid.
Tvärtomskrivaren bannlyser ordet inte i den här typen av sammanhang. Skälet är att negationer kan få mottagaren att fundera på vad som inte är möjligt eller tillåtet.
Bastun är öppen på vardagar mellan 8 och 17 är ett mer positivt sätt att uttrycka samma sak. Och kanske är det en formulering som skulle få färre att tycka att öppettiderna var väl snålt tilltagna.
Det här tvärtomtänkandet är kanske djupast rotat inom pr och marknadsföring. Men det är även utbrett inom bland annat politiken, näringslivet och hos olika aktörer som arbetar med samhällsinformation. Det nyttjas också flitigt av kommunikatörer när syftet är just att sminka över brister och förmedla en mer välputsad bild av ett skeende. Men det är inte riskfritt eftersom det som inte uppfattas som sanningsenligt kan äventyra avsändarens trovärdighet.
Ett annat språkligt misstag – enligt tvärtomsynsättet – är att nämna något eftertraktat i kombination med en negation. Det blir inte någon choklad i dag kan till exempel vara ett ödesdigert budskap för en vuxen som har med sig ett barn i en livsmedelsbutik. Här är det inte bara negationen i sig som antas föra in barnets tankar på sötsakssugna spår. Dessutom är choklad för konkret eftersom det skapar en exakt bild av vad barnet går miste om.
Tvärtomskrivaren undviker alltså både negationer och konkretioner. I dag ska vi handla mat till middagen är därför en formulering som kanske inte knuffar barnets tankar i riktning mot godishyllan.
Men vad som helst går inte att skönmåla. Om tvärtomvridningen blir för uppenbar genom ett för stort gap mellan uppenbar olägenhet och rosaskimrande språkbruk riskerar den att slå tillbaka på avsändaren:
Vi har glädjen att få behålla byggjobbarna i fastigheten i ytterligare tre månader. För att vi snart ska kunna njuta av renoveringen kommer det för vår skull även arbetas kvällar och helger. Arbetet pågår endast vardagar mellan 7 och 22 respektive helger 9 till 19. Vi ser fram emot många härliga sovmorgnar i höst!
Det här är närmast ett parodiskt sätt att uttrycka att den närmaste tiden kommer att ackompanjeras av oljud från morgon till kväll för alla stackars boende. Ett skäl till att det (nästan) inte går att skriva så här är tvärtomskrivarnas ovilja att använda ord som tyvärr och dessvärre. Allt som liknar en ursäkt eller ett beklagande kan ju också föra tankarna i en oönskad riktning. I stället för det verklighetsfrånvända och absurdpeppiga är det klokare att säga åtminstone ungefär som det är och att även uttrycka en gnutta sympati:
Renoveringen av fastigheten drar tyvärr ut på tiden. För att skynda på arbetet kommer byggjobbarna även arbeta kvällar och helger. Slagborr kommer inte användas före 7 och efter 22 på vardagar respektive före 9 och efter 19 på helger.
I tvärtomvärlden går det inte att formulera sig så här. Där finns ett beklagande (tyvärr), en konkretisering (slagborr) och en negation (inte). Men fördelen med att tala klartext är att det faktiskt är ett budskap som förbereder dom boende på hur det kommer att låta det närmaste kvartalet. Dessutom framstår det som medmänskligt att be om ursäkt för något som onekligen kommer att vara störande.
Exemplet med slagborrsfesten på bygget är både påhittat och överdrivet. Riktigt så hårdsminkade brukar inte tvärtomskrivarnas formuleringar vara. Men snudd på parodiskt blir det till exempel på en branschorganisations webbplats: ”Upplever du utmaningar med att beställa lösenord eller anmäla dig till en aktivitet?”
Här finns programenligt inga negationer, det överslätande och mer abstrakta modeordet utmaningar i stället för ett konkretare och rimligare problem samt det vagare upplever – ett annat lika uttjatat som urvattnat modeord – som tydligen är att föredra framför ett kortare och rakare har. Trevligt tycker säkert somliga. Men ett mindre tillkrånglat och ängsligt sätt att uttrycka samma sak är Har du problem med att logga in eller kan du inte anmäla dig till en aktivitet?
Men problem och har antyder i det här sammanhanget att det finns ett ansvar någonstans. Och inte sällan är det just detta som tvärtomskrivarna inte vill att mottagarna ska börja fundera på.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
