Hjälp till genom att skriva snippa

När Hovrätten för västra Sverige friade en 50-årig man från våldtäkt mot barn var ordet snippa avgörande för fyra av fem domare. Den 10-åriga flickan talade om att mannen hade sitt finger ”långt inne” och att han ”kom in i snippan”. Domarna slog upp snippa i Svensk ordbok, SO, och hittade betydelsen ’det yttre kvinnliga könsorganet’. Det var tillräckligt för att fria – trots att hovrätten ansåg att flickans berättelse om att han ”haft ett finger inne i snippan är styrkt”.

Snippadomen är årets kanske hittills mest uppmärksammade rättsfall. Under några intensiva debattveckor användes snippa tio gånger mer i svenska medier än under hela förra året.

Domarna beklagade att flickan inte använde vagina eller slida som tydligt hade signalerat att det rört sig om penetration. Definitionen av snippa som ’det yttre kvinnliga könsorganet’ skapade enligt domarna osäkerhet om vad mannen faktiskt gjort.

Ord för kvinnans könsorgan har aldrig varit en bristvara. Men på 1990-talet var det många som efterlyste ett ord som kändes neutralt, vardagligt och avsexualiserat. Där till exempel underliv, kissen, framstjärt och där nere ofta dömdes ut som vaga eller stela sågs fitta, mutta och muffen av många som för laddade. Louise Boije af Gennäs fångade den här känslan i romanen Stjärnor utan svindel från 1996: ”Vad ska man säga till sin dotter om man får någon? Det här är din … vadå? Endera låter man som en porrskribent. Eller som en gynekolog.”

Språkforskaren Karin Milles skildrade i Kung Karl och kärleksgrottan från 2010 hur diskussionen utvecklades. Ett viktigt steg togs 2002 när RFSU började förorda snippa för flickors könsorgan. Fyra år senare infördes snippa i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Ordet tog över i barnböcker och på ungdomsmottagningar, användes av skolsköterskor och lärare samt blev det självklara ordsyskonet till snopp – ett ord som började etableras på 1960-talet. Gunilla Woldes klassiska barnbok Totte och Malin från 1973 illustrerade det förändrade språkbruket. I första upplagan hade han en ”penis” och hon en ”springa med ett litet hål”. I 2016 års utgåva moderniserades detta till snopp och snippa.

Det utbredda bruket var nytt – men ordet i sig var allt annat än nytt. Karin Milles spårade ursprunget till södra Sverige och hamnade i dialektarkiv som från 1930-talet och framåt listade snippa som benämning för könsdelar på kor och grisar. Ordet kan förstås ha använts om människor redan då. Några årtionden senare verkar det ha varit vedertaget åtminstone i Skåne. I en insändare från 1979 kritiserade skribenten en konstutställning på temat sex och kön: ”Tänk om alla skulle få visa upp sina ’snoppar och snippor’ så där offentligt. Hur skulle det då se ut?”

Men i allmänspråket är snippa alltså förhållandevis nytt. Det gör också bruket till något av en generationsfråga. En undersökning utförd av Novus 2020 visade att snippa främst användes av kvinnor i åldern 18 till 49 år. Bland kvinnor som fyllt 50 år talade majoriteten om underliv.

Männen som dömde i målet var 75, 68, 62 och 60 år. Den enda kvinnliga domaren – som inte behövde slå upp snippa och dessutom ville fälla mannen för våldtäkt – var 30 år. Det kan vara en förklaring till att domarkvartetten inte kände till ordet. Däremot kan det inte vara en ursäkt för att använda en bristfällig och vilseledande ordboksdefinition som facit och att inte ta hänsyn till vad en 10-åring faktiskt menar med snippa. Där hade skolsköterskan, ungdomsmottagningen eller läroboken varit bättre källor.

I SAOL anges betydelsen ’kvinnans könsorgan’. I Nationalencyklopedin finns förklaringen ”vardagligt namn på kvinnans könsorgan”. Webbplatsen umo.se – som drivs av Sveriges regioner och vänder sig till barn och ungdomar – skriver att snippa både har ”yttre och inre delar”: ”Snippan gör det möjligt för kroppen att kissa, ha samlag, bli gravid och föda barn.”

Redaktionen för SAOL och SO har redan meddelat att definitionen av snippa ska ses över. Men det blir ingen uppdatering förrän i kommande upplagor – och när dom kommer är inte klart.

Definitioner utgår traditionellt från tidningstext. Även om snippa är etablerat är det – när det inte stormar kring ordet – inte särskilt vanligt i medierna. Det tillhör nog främst den privata sfären och rör för många något som är tabu. I just sådana sammanhang drar mediespråket ofta åt det formella och fackspråkliga. Då blir det gärna slida eller vagina oavsett om det gäller vårdsituationer eller rättsfall – två bevakningsområden där ord för könsorgan ofta förekommer.

I väntan på uppdateringen kan redaktionen få hjälp att hitta rätt med definitionen så att den speglar hela betydelsen. Använd därför gärna snippa när sammanhanget inte kräver något mer preciserat eller formellt.

Domare ska förstås inte förlita sig på en ordbok i valet mellan att fria och fälla. Men genom att skriva snippa i olika situationer kommer både domare och ordböcker få det lättare att ringa in hur ordet verkligen används.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.