Håll ordning på de och dem

Dom blir allt fler som tycker att det är svårt att skilja på de och dem. Språkforskarna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki frågade för tre år sedan svensklärare vilka språkriktighetsfrågor som ställde till mest bekymmer för eleverna. Hela 63 procent svarade att valet mellan de och dem var ett problem. Undersökningen visade också att acceptansen för stavningen dom har ökat. Men särskilt på gymnasiet är det fortfarande många lärare som anser att dom inte hör hemma i elevernas texter.

I talspråket är det däremot dom, med uttalet ”dåmm”, som dominerar. Dom används där både för subjektsformen de och objektsformen dem. Visst kan dom brukas även i skrift, men den som väljer denna form bör vara medveten om att ordet kan uppfattas som informellt och talspråkligt. I synnerhet i formella texter kan det därför vara klokt att använda de eller dem.

Det finns ett utmärkt knep för att välja rätt mellan de och dem. Den som tvekar kan pröva att ersätta de/dem med jag/mig, du/ni, vi/oss eller ni/er. Om valet faller på jag, du, vi eller ni är det subjektsformen de som är korrekt:

Jag hittade vägen hem. De hittade vägen hem.

(INTE: Dem hittade vägen hem.)

Om det är mig, dig, oss eller er som känns rätt ska objektsformen dem användas:

Det var ingen som jagade mig. Det var ingen som jagade dem.

(INTE: Det var ingen som jagade de.)

Samma knep kan användas även med han/honom och hon/henne. Men det kan vara vanskligare att förlita sig på dessa pronomen, eftersom han och hon är vanliga objektsformer i talspråk. Men dessa objektsformer är inte accepterade i vårdat skriftspråk:

INTE: Hon såg han.

Skälet till att valet mellan subjektsformen de och objektsformen dem orsakar svårigheter är att det i talspråk inte görs någon skillnad mellan varianterna. Talspråksnormen är att säga dom. Ett undantag är vissa finlandssvenska dialekter där subjektsformen är di och objektsformen är dem. Utvecklingen går dock i samma riktning som i sverigesvenskan. Dom är på väg att ta över även i det finlandssvenska talspråket. Den skillnad som alltjämt finns kvar i vissa finlandssvenska dialekter hittas också i engelskan. Där motsvaras svenskans ’de’ av they och ’dem’ av them. Ett annat knep för att välja rätt form i svenskan är därför att översätta satsen till engelska:

De behöver äta mer grönsaker. -> They need to eat more vegetables.

Jag sa åt dem att gå hem. -> I told them to go home.

Men dessa knep rätar inte ut alla frågetecken kring de och dem. När de/dem följs av en bisats som inleds med som blir det lurigare. Om pronomenet är subjekt används bara subjektsformen de före som:

De som fick sparken hade stulit kontorsutrustning ur förrådet.

(INTE: Dem som fick sparken hade stulit kontorsutrustning ur förrådet.)

När pronomenet står efter en preposition – till exempel av, för, om, i och på – däremot, går det bra att använda antingen de eller dem före som:

Vi fick hjälp av de som kom först.

(INTE: Vi fick hjälp av dem som kom först.)

Det är inte alls underligt om din språkkänsla säger att det i exemplet ovan bara är dem som är riktigt. Att det i detta fall förekommer variation mellan de och dem är inget nytt, men det är först på senare år som språkvårdens rekommendationer har ändrats. Efter en preposition ska ett pronomen normalt stå i objektsform:

Vi fick hjälp av dem som kom först.

Men numera kan den här typen av meningar analyseras på ett annat sätt. I exemplet kan frasen de som kom först betraktas som en enhet. Då är de som subjekt i denna enhet – och följaktligen accepteras subjektsformen de:

Vi fick hjälp av de som kom först.

Motsvarande regler gäller när pronomenet är objekt. Då anses både de som och dem som vara korrekt:

Vi hjälpte de som kom först

Vi hjälpte dem som kom först.

Eftersom så många tycker att det är besvärligt att hålla reda på de och dem har flera språkvetare föreslagit enhetsformer. Vissa argumenterar för enhets-de medan andra förespråkar enhets-dom. Än så länge är det inte någon kamp som vunnit gehör på bred front. Den som är mån om att skriva korrekt bör alltså lära sig reglerna.

Den som ändå ser sig tvungen att chansa bör satsa på de. De är inte bara betydligt vanligare – ett felaktigt de skaver inte lika mycket som ett felaktigt dem.