Det korta kan kräva en förklaring

Förkortningar i en text kan ställa till det för läsarna, eftersom de får lägga extra energi på att förstå. Mitt råd är därför att undvika förkortningar. Men när du använder dem, så gör det alltid med läsarnas bästa för ögonen.

Det finns olika sorters förkortningar: initialförkortningar, som SFI och FN, avbrytningar, som dyl. (dylikt) och kand. (kandidat), och sammandragningar, som ca (cirka) och dr (doktor).

Avbrytningar och sammandragningar behövs i stort sett bara när det är ont om plats, till exempel i en tabell. I de flesta andra fall är det lättare för läsarna om du skriver ut hela orden.

Initialförkortningar kan ibland vara ett bra val i stället för att upprepa ett långt namn flera gånger. Det kan gynna läsaren. Men då måste du skriva ut förkortningen första gången du använder den i texten. I regel står de utskrivna orden först och därefter förkortningen, men det går även att göra tvärtom. Du kan dela upp med kommatecken eller parentes:

Verksamheten på ett äldreboende styrs främst av socialtjänstlagen (SoL). I SoL framgår bland annat att kommunen har det yttersta ansvaret.

Ett viktigt skäl att skriva ut förkortningar är att de kan betyda olika saker för olika läsare. Till exempel betyder SFI för vissa främst svenska för invandrare, medan andra i första hand tänker på Svenska filminstitutet. Några ser DI som Dramatiska institutet, medan andra tolkar det som tidningen Dagens industri.

Alltför många initialförkortningar i en text gör den svårläst. Tänk därför på att inte presentera en förkortning som sedan inte gör någon nytta i texten. Ibland kan en kort och tydlig syftning fungera bättre:

Verksamheten på ett äldreboende styrs främst av socialtjänstlagen. I lagen framgår bland annat att kommunen har det yttersta ansvaret.

Det är väldigt sällan fel att skriva ut initialförkortningar. Men att avslöja vad de enskilda bokstäverna står för är inte alltid en hjälp för läsarna. Då kan du underlätta mer med ett så kallat epitet, till exempel den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, i stället för att bara skriva Organisation for Economic Co-operation and Development inom en parentes. Det här gäller särskilt om du har ett engelskt namn i en svensk text, eller när förkortningen numera är det officiella namnet på ett företag eller en organisation, eftersom det då inte finns några ord att skriva ut: banken SEB, fackförbundet ST. Både nyhetsbyrån TT och flera av de stora dagstidningarna är flitiga brukare av epitet. Kolla hur de gör, det är lärorikt!

När du redigerar texten, så kom ihåg att vid behov flytta på epitet och förklaringar. De ska stå på det första stället där du nämner förkortningen. Det är tyvärr vanligt att skribenter glömmer det.

Om du bedömer att du behöver använda förkortningar, så se till att följa reglerna i Svenska skrivregler. Några axplock: I de flesta avbrytningar ska du sätta ut punkt där ordet är avbrutet, men i andra förkortningar behövs inga punkter. När du böjer initialförkortningar, så ska det vara kolon före ändelsen: dvd:ns, FN:s. Men om förkortningen inte läses ut bokstav för bokstav, utan som ett ord, så böjer du det som ett vanligt ord, alltså utan kolon: Ikeas, Unescos. När du behöver sätta ihop en förkortning med ett annat ord ska du ha bindestreck emellan: cd-spelare, vd-sekreterare.

Slutligen ett tips till dig som spelar Alfapet, Wordfeud och liknande. Där kan du nämligen ha nytta av förkortningar, åtminstone vissa. Det beror på att dessa spel har Svenska Akademiens ordlista som facit, och en del förkortningar är faktiskt så vanliga att de har blivit egna ord i ordlistan. Ett kännetecken är att vi läser ut dem som just förkortningar, inte som de ursprungliga orden. Testa initialförkortningarna dvd, pc och vd, eller avbrytningar som labb och korr. (När vi läser kg, MB och t.ex., uttalar vi ju i stället hela orden, eller hur?) Så, nu kan du få bra poäng även för till synes omöjliga bokstavskombinationer!