Twitter gör sig av med ägget som avatar för användare som inte lagt upp någon egen bild. Kanske innebär det att nyordet äggkontos överlevnadschanser minskar.

Sedan 2010 har alla nya Twitterkonton fått ett ägg som avatar. För Twitter symboliserade ägget en nykläckt användares ankomst. Men många användare ersatte aldrig avataren med en personlig bild. I stället kom ägget att symbolisera anonyma konton där användarna utnyttjade anonymiteten för att sprida näthat.

Ordet äggkonto fanns med i 2016 års nyordslista från Språkrådet och Språktidningen. Där definierades ordet som ’anonymt konto i sociala medier, i synnerhet Twitter’.

Det är inte bara i Sverige som äggkonton förknippats med näthatare. Twitter skriver i ett blogginlägg att ägget ofta används av personer som inte är intresserade av att skapa personliga profiler. I stället är de enbart ute efter att trakassera andra användare.

Den nya avataren är en silhuett. Enligt Twitter är förhoppningen att den ska få användare att ladda upp en egen bild.

Nyord kopplade till företeelser som försvinner får ofta svårt att överleva. Frågan är om äggkonto är så förknippat med just Twitter att ordet försvinner – eller om det kommer att fortsätta användas om anonyma konton på Twitter och andra sociala medier.

Anders

Illustration: Twitter

1 kommentarer

Den som för fram fakta i en diskussion på Twitter kan av nättroll stämplas som shill. Och när väl stämpeln finns i diskussionstråden lockar den användare som främst är ute efter att förolämpa och kränka. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computers in Human Behavior.

Substantivet shill används på engelska om en person som agerar till förmån för en person eller en organisation. Agerandet sker i tysthet. Den som är en shill berättar alltså inte att den har band till den person eller organisation vars intressen den tjänar.

Shill är vanligt på nätet. Inte minst används ordet i sociala medier. Dessutom fungerar det som en signal till nättroll.

Forskare i psykologi vid universitetet i Huddersfield har studerat inlägg på Twitter om Madeleine McCanns försvinnande. Hon försvann våren 2007 under en semesterresa i Portugal. Hennes öde är fortfarande okänt.

På nätet cirkulerar mängder av teorier om vad som egentligen hände. Trots att det gått tio år sedan försvinnandet engagerar fallet många personer. Vissa delar familjen McCanns sorg över den saknade dottern. Andra lägger skulden för försvinnandet på Madeleines föräldrar.

De som försvarade familjen McCann utsattes liksom familjen för mängder av förolämpningar och kränkningar. Trots att inläggen enligt forskarna bröt mot Twitters användarregler var det sällan som de raderades.

Forskarna gav sig själva in i debatten. Som skäl för sina misstankar mot familjen McCann åberopade flera användare att polisen ska ha uppgett att en spårhund ska ha signalerat att ett lik kan ha funnits i den lägenhet de bodde i under semestern. En av forskarna skrev i ett inlägg om en studie som visar att spårhundar oftare begår misstag vid höga temperaturer.

Diskussionen om spårhundars träffsäkerhet uteblev. I stället svarade trollen med förolämpningar och angrepp. Skribenten anklagades för att vara en shill.

Shill fungerade närmast som ett lockrop. Efter att ordet använts om en av forskarna anslöt sig fler och fler användare till diskussionen. Nu var intresset för att diskutera sakfrågan närmast obefintligt. I stället haglade förolämpningarna.

Mot slutet av studien berättade de forskare som twittrat vilka de var och vilket syftet var. Förolämpningarna mot dem fortsatte, men ändrade karaktär. Nu anklagades de bland annat för att inte kunna skriva och för att vara dåliga forskare.

Anklagelserna om dåligt språk var enligt forskarna särskilt anmärkningsvärda. Många av trollen formulerade sig dåligt och stavade ofta fel.

Forskarna går också in på vad som de anser är nödvändigt för att förbättra tonen på Twitter. Ett sådant steg är att inte tillåta anonyma konton. Personer som är öppna med sin identitet ägnar sig inte alls åt näthat i samma utsträckning som användare med anonyma konton.

Vidare skriver forskarna att troll inte bör få uppmärksamhet i etablerade medier. Eftersom uppmärksamhet är vad trollen vill ha fungerar den snarare som bränsle än ett sätt att försöka nyansera debatten.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Valet av ord på mikrobloggen Twitter avslöjar ofta användaren. Läsare kan med ganska god träffsäkerhet avgöra skribentens kön, utbildning och politiska sympatier. Men läsarna generaliserar i överkant.

Cute, love, wonderful och feelings är ord som får läsare att tro att en kvinna sitter vid tangentbordet. Samma sak gäller flitig användning av utropstecken. Män tros däremot vara mer förtjusta i kolon. Och de förutsätts skriva mer om företeelser som state, news, history och ebola.

Bakom dessa slutsatser står forskare i psykologi vid universitet i USA, Australien och Tyskland. Studien är publicerad i tidskriften Social Psychological & Personality Science.

Deltagarna fick läsa anonymiserade inlägg från mikrobloggen Twitter. Med ordvalet som utgångspunkt fick de gissa skribentens kön, utbildning och politiska hemvist.

Träffsäkerheten var hög. Men deltagarna tenderade att övergeneralisera. De stereotyper som de föll tillbaka på stämde ofta. Däremot missade de många gånger att upptäcka när stereotypen var osann.

Deltagarna räknade med att högutbildade nästan aldrig skulle svära, vilket bara var en halv sanning. Visserligen svor personer som inte gått college något mer, men även personer som disputerat använde svordomar.

Ord som förknippades med känslor och närhet – som you, your, friends och beautiful – bedömdes i regel vara skrivna av kvinnor. Dessa troddes i sin tur vara liberaler på grund av detta ordval. Inlägg om teknik, nyhetshändelser och sport – innehållande typiska ord som research, mobile, media och tech – troddes för det mesta ha män som avsändare. Dessa tillskrevs konservativa värderingar.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När ord som fuck, damn och piss används på Twitter är det inte sällan en liberal som sitter vid tangentbordet. Konservativa twittrare talar mer om religion – men använder också oftare negativt laddade ord som ugly och nasty. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Tydliga kopplingar finns mellan språkbruk och politisk hemvist. Det fastslår brittiska forskare i en studie av följare av Twitterkonton tillhörande Republikanerna och Demokraterna i USA. Totalt analyserades inlägg från 10 759 twittrare.

Forskarna konstaterar att den politiska ideologin återspeglar sig i ordvalet. Demokrater, som ofta beskrivs som personer med en liberal grundsyn, använder ord som återspeglar egna värderingar. Samma sak gör också republikaner, väljare som i regel kallas konservativa.

Liberaler tar oftare till kraftuttryck som fuck, damn och piss. Detta förklarar forskarna med att republikaner förknippas med artighet. Men liberaler använder också ord som sweet, love och nice, något som uppges bero på att de i större utsträckning än konservativa uttrycker glädje. Dessutom är liberaler mer känslosamma, vilket visar sig i flitig användning av ord som touch och feel.

Konservativa har ett större intresse för religion. Därför dyker enligt forskarna ord som church, altar och mosque oftare upp i inläggen. Konservativa sägs även i hög grad förespråka en livsstil med fokus på framgång och bedrifter. Tecken på detta är ord som hero, win och earn.

Fler förekomster av worried, fearful och nervous gör att liberaler kan betraktas som neurotiska. En negativ tolkning av världen resulterar hos konservativa i ökad användning av hurt, ugly och nasty.

Språkbruket ger alltså ledtrådar om en twittrares politiska hemvist. Värt att notera är dock att twittrarna för forskarna inte avslöjat några politiska sympatier. Därför är gränsdragningen mellan liberaler och konservativa inte självklar. Politiskt intresserade personer kan till exempel tänkas följa Twitterkonton tillhörande även meningsmotståndare.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Det handlar inte bara om vad du skriver, utan om hur du skriver det. Forskare vid Cornell university, USA, har studerat vilka inlägg som får störst spridning på mikrobloggen Twitter. Det visar sig att formuleringarna är avgörande för spridningen.

Med hjälp av ett datorprogram har amerikanska forskare identifierat faktorer som bidrar till att inlägg på Twitter får stor spridning. De har också utvecklat ett program som jämför spridningspotentialen hos två olika inlägg.

Här är några av de faktorer som enligt forskarna bäddar för framgång:

  • Den som länkar till andra webbplatser bör skriva något om dem för att få följare att klicka på länkarna.
  • Var inte blyg utan be följare att sprida meddelandet – ord som pls, plz, please och retweet förekommer ofta i inlägg med stor spridning. Andra ord som kännetecknar populära inlägg är bland annat breaking, official, world, god och new. Funkar fint gör även bieber, butt, teen, fans och sale. Mindre spridning får inlägg som innehåller ord som debate, last, update och sorry.
  • Använd en stil som du känner dig trygg med och som matchar läsarnas sätt att skriva. Det är viktigt att använda rätt tonläge.
  • Informativa inlägg får ofta större spridning eftersom följare ser ett socialt värde i att sprida dem vidare.
  • Formulera inläggen som om de vore tidningsrubriker.
  • Använd ord som i ögonblicket förekommer i andra inlägg med stor spridning. Då ökar sannolikheten för att ditt inlägg kan haka på ett hett ämne.
  • Välj ord som beskriver positiva eller negativa känslor. Känslofyllda inlägg når i regel längre än texter i neutral ton.
  • Hänvisa till andra personer än dig själv. Det bidrar till att skapa en känsla av att det du säger är allmängiltigt.
  • Använd gärna tredjepersonspronomen (han, hon, hen och så vidare). Andra person (du, ni, dig, er) fungerar aningen bättre än första person (jag, vi, mig, oss).
  • Använd generaliseringar.
  • Krångla inte till språket.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Association for Computational Linguistics.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Justin Biebers fans skriver pleasee. Lärare använder däremot många långa ord. Det avslöjar en studie av språket på Twitter utförd av forskare vid amerikanska och brittiska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften EPJ Data Science.

Forskarna började med att sortera ut ovanliga ord på Twitter. De upptäckte snart att många av dessa ord kunde kopplas till specifika grupper av mikrobloggens användare. Träffsäkerheten för att placera en användare i rätt grupp var i studien upp till 80 procent.

Olika intressen borgar nämligen för vissa språkliga särdrag. Justin Biebers fans avslutar ofta ord genom att dubbelteckna vokalen e, som i pleasee. Lärare kunde identifieras genom att de använder ord som är betydligt längre än genomsnittet.

Genom att undersöka mängder av inlägg kunde forskarna genom algoritmer se mönster hos många användare. Vanliga egenskaper som gör att personer ingår i samma grupp på mikrobloggen är yrke, politik, etnicitet och fritidssysselsättning.

Anders

0 kommentarer

Här på bloggen finns en liten knapp så att det ska vara lätt att twittra om varje inlägg. Den på svenska vanligaste benämningen på att skriva ett inlägg på Twitter är just att twittra, ett ord som också fanns med i Språkrådets nyordslista för 2009. Men på knappen står det tweeta, som i sin tur ersatte det tidigare tweet.

När Twitter nu översätts till svenska är det användarna själva som står för översättningen. Det är därför, skriver PR-konsulten Hans Kullin i ett blogginlägg, som valet har fallit på tweeta i stället för det mer etablerade twittra. Hoppet är dock inte ute för den som anser att twittra är en bättre benämning. Här kan du gå in och rösta på det alternativ du själv föredrar. Ett Twitterkonto krävs för att kunna delta i omröstningen.

Anders

2 kommentarer
Prenumerera på RSS - Twitter