Nu kommer Svensk ordbok som app. Appen kostar 49 kronor. Inledningsvis finns den enbart till Apples produkter, men en version till Android är på väg.

När Svensk ordbok släpptes 2009 placerade den sig mellan Svenska Akademiens ordlista och Svenska Akademiens ordbok. I två tjocka band med lövtunna blad beskrev den svenskans moderna ordförråd. Där fanns bland annat etymologier, definitioner och exempel som inte rymts i ordlistan, men långt ifrån lika uttömmande information som i ordboken.

Nu släpps alltså Svensk ordbok som app. Den finns att köpa i App Store. Före nyår kommer en version för operativsystemet Android. Priset är 49 kronor.

I ett pressmeddelande berättar Svenska Akademien hur appen fungerar:

I appen kan du söka på ordens grundformer och på ett stort antal böjda former. Tack vare en stavningshjälp hittar du fram till ett uppslagsord även om du är osäker på hur det stavas. Du kan söka på delar av uppslagsord. Det är också möjligt att söka på flerordsuttryck, till exempel kasta in handduken (’ge upp’). Från länkar i ordboksartiklarna kan du också navigera i ordboken och komma från en artikel till en annan. Avslutningsvis kan du höra hur uppslagsorden uttalas, om du är uppkopplad mot internet.

Anders

0 kommentarer

Språkvetaren Lars Melin belönas av Svenska Akademien. Han tilldelas Karin Gierows pris ”för hängiven bildningsverksamhet eller kunskapsförmedlande framställningskonst”. Prissumman är på 80 000 kronor.

Lars Melin är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sedan han gick i pension har han främst ägnat sig åt populärvetenskap. Lars Melin har skrivit flera böcker och medverkar regelbundet i Språktidningen. En av hans mest uppskattade artiklar var en bruksanvisning till den som enligt klassiskt recept ville snickra ihop en egen motivering till Nobelpristagaren i litteratur.

– Jag trodde att jag var bränd efter det, men det verkar som att Akademien har tagit det bra, säger Lars Melin med ett skratt.

Beskedet om priset fick Lars Melin i veckan när ett brev med guldkantat papper dök upp i brevlådan.

– Faktiskt blev jag lite förvånad. Jag har aldrig känt mig som Akademiens gullegris. Men det är kul att någon uppskattar det jag gör.

Tidigare har Lars Melin bland annat tilldelats Erik Wellanders språkvårdspris. Att han nu belönas för sitt populärvetenskapliga skrivande tycker han är särskilt roligt. När han skriver en artikel vill han förmedla både lust och nyfikenhet.

– Jag ska ha roligt av den själv. Jag är nog inte så olik delar av min publik. Om jag tycker att det är kul finns det nog andra som också tycker det. Sedan får man gärna lära sig något på kuppen. Jag vill att läsaren ska få en aha-upplevelse – att dra på munnen och tänka ”är språket så konstigt?” eller ”beter det sig så?”.

Den andra pristagaren är teologen och författaren Jayne Svenungsson. Det skriver Svenska Akademien i ett pressmeddelande.

Här är fler av Lars Melins artiklar i Språktidningen:

I-prickens gåta är löst

Få valuta för strecken

Bananen kostar typ fem kronor

Så föddes vårt vassaste verktyg

Mot alla odds knäcker barnen läskoden

Få nyord fastnar i håven

Därför stavar vi så himla konstigt

Så säger politikerna ingenting

Du-reformen blev en jag-revolution

Är det lugnt? Ingen fara!

Anders

Foto: Leif Hansen/Norstedts

0 kommentarer

90 000 substantiv, 16 000 adjektiv, 9 000 verb, 1 500 adverb och lite annat språkligt smått och gott finns i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. I dag släpptes den nya upplagan i samband med en pressträff i Börshuset i Stockholm.

Aldrig tidigare har så mycket information om en ny upplaga av SAOL släppts i förtid. Den språkintresserade har – bland annat genom en artikel i Språktidningen – fått veta att några av de stora nyheterna är fullständiga böjningsuppgifter, fler definitioner och plats för runt 2 000 löst sammansatta partikelverb. Den fjortonde upplagan innehåller 126 000 ord, varav 13 000 är nya.

Bland nykomlingarna räknade Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för SAOL, upp exempel som app, kundpinne, barista, frisparkssprej, livspussel och sockerchock. Bland de ord som rensats bort nämndes modernitetsjakt, tingsfrid, intelefonering, nykterhetspolitiker och gascognarhumör.

Peter Englund, Svenska Akademiens ständige sekreterare, kallade den fjortonde upplagan för den hittills ”största och bästa”. Han poängterade att ord inte dött bara för att de inte längre ryms i SAOL. Ordlistan speglar rörelser i språket. Det är fritt fram att använda såväl gamla som nya ord – och det är fullt möjligt att ord som en gång strukits kommer i bruk på nytt och då åter får plats i listan.

Ett övergripande mål med ordlistan är enligt Sven-Göran Malmgren att anpassa lånord från engelska och andra språk. Steg på vägen dit är svenska pluralformer (säg hellre flera partner än flera partners) och försvenskad stavning (skriv hellre spagetti än spaghetti).

Sture Berg, redaktör för SAOL, ansåg att den nya upplagan blivit tydligare genom fler uttalade rekommendationer – pr i stället för PR, numera i stället för numer, fajt i stället för fight, sprej i stället för spray och räd i stället för raid. I sammasättningar finns bara den rekommenderade formen, till exempel bombräd.

Listan består alltså av omkring 90 000 substantiv, 16 000 adjektiv, 9 000 verb och 1 500 adverb. Louise Holmer, redaktör för SAOL, berättade vidare att runt 90 000 av de totalt 126 000 orden är sammansatta. Sammansättningarna har valts ut från en korpus bestående av 350 miljoner ord. Som exempel gav hon vatten. Av de totalt 1 388 sammansättningarna med vatten- fick omkring 200 plats i ordlistan.

Sture Allén, ledamot av Svenska Akademien, höll inte med om att ordlistan genom alla nya inslag tagit ett rejält kliv mot att bli en ordbok. Den saknar alltjämt etymologier, detaljerade definitioner med mera.

Ännu finns inget besked om när den fjortonde upplagan släpps digitalt. En app är på gång men ligger åtminstone något år bort i tiden. Om det blir en betalapp är inte bestämt. Det är heller inte klart om ordlistan – i likhet med den trettonde upplagan – kommer att publiceras gratis på Svenska Akademiens webbplats. Inom den närmaste tiden kommer enda sättet att använda den fjortonde upplagan vara att läsa den tryckta boken. Tidigare upplagor finns dock på SAOL hist.

Däremot släpps Svensk ordbok som app i sommar. Priset blir 49 kronor. Den som hellre väntar på nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista kan räkna med att få vänta i ungefär tio år.

Anders

0 kommentarer

Ett samnordiskt tangentbord med 39 bokstäver. Det blir kulturminister Alice Bah Kuhnkes första språkpolitiska reform. Tangentbordet blir från hösten 2016 obligatoriskt i grundskolan och gymnasiet över hela Norden. Satsningen kostar 1,4 miljarder kronor.

Länge har det från lärarhåll klagats på det svaga intresset för de nordiska grannspråken i svensk skola. Inte sällan blir det inte mycket mer än några norska och danska glosor, lite prat om finskans böjningssystem och en klassrumsvisning av den isländska filmen Korpen flyger där eleverna i bästa fall lär sig att säga þungur hnífur.

– Nu genomför vi en stor satsning som ska leda till en attitydförändring. Jag är mycket stolt över det samnordiska tangentbordet, säger Alice Bah Kuhnke till Språktidningen.

Förslaget började närmast som ett skämt under en av Nordiska rådets sessioner. Parlamentariker från samtliga fem nordiska länder fastnade dock snabbt för idén. Tangentbordet har utvecklats av Vinnova. Prislappen är 1,4 miljarder kronor.

Det nya tangentbordet får 39 bokstäver och innefattar alltså samtliga bokstäver som används i svenska, finska, danska, norska, isländska, grönländska och färöiska. En sak som inledningsvis kan ställa till det för svenska elever är att bokstäverna inte längre sorteras på samma sätt. Eftersom , och æ har a som ”moderbokstav” står de efter a och á i alfabetet. På samma sätt hamnar och ø efter o och ó. Sist i alfabetet blir þ. Det oväntade initiativet lanserades av Färöarna och Island.

– Vi är medvetna om att det kommer att bli en omställningsperiod för svenska elever. Därför kommer vi att se till så att tangentbordet kommer allra först till de skolor som ska börja ge betyg redan från fjärde klass så att de hinner att lära sig i god tid före nästa Pisa-undersökning. Vi vill inte att resultaten ska luta mer mot avgrunden än vad de redan gör, säger Alice Bah Kuhnke.

Enligt uppgifter till Språktidningen stred regeringen hårt för att få behålla dagens sortering av det svenska alfabetet. Alice Bah Kuhnke ska dock ha valt att backa när de isländska och färöiska delegationerna hotade med att öppna konserver med surhaj och jäst rocka för att driva igenom sin linje.

Kulturministern försökte enligt källor kontra med en fotbollsrund surströmmingsburk, men insåg att spelet var förlorat när islänningarna hotade med att göra syrade fårtestiklar till ett stående inslag på menyerna vid ministerrådets sammankomster i Reykjavík.

– Det kan jag inte kommentera. Arbetet har skett i bästa nordiska samförstånd, säger Alice Bah Kuhnke.

Syftet är alltså att förbättra elevernas kunskaper om de nordiska grannspråken. Eftersom så många tangenter tillkommer måste också några försvinna. Siffran 0 ska fortsättningsvis skrivas Ø. Semikolon tas bort eftersom inga svenskar ändå kan använda tecknet. Komma försvinner så att danskarna för en gångs skull kan sluta gräla om det. Islänningarna får sänka ambitionsnivån när det gäller citationstecken från dagens „…“ till ”...”. Norrmännen ser till så att EU-motståndet tar klivet över till tangentbordet när eurotecknet, , plockas bort. Finländarnas svar ryktas bli slopade planer på att ge russenorsk status som minoritetsspråk.

Så här ser alltså det nya samnordiska alfabetet ut: a, á, å, ä, æ, b, c, d, ð, e, é, f, g, h, i, í, j, k, l, m, n, o, ó, ö, ø, p, q, r, s, t, u, ú, v, w, x, y, ý, z och þ.

Om Svenska Akademien så småningom väljer att följa efter återstår att se. Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, säger till Språktidningen att regeringens beslut blev känt redan när den kommande upplagan skickats till tryckeriet. De digitala utgåvorna kommer dock att sorteras om efter samnordisk modell:

– Vi vill absolut inte framstå som bakåtsträvare när regeringen lanserar ett så framsynt förslag, säger Sven-Göran Malmgren.

Sara Fötpril

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

PS. Om du läser artikeln efter den 1 april 2015 kan det vara klokt att fundera just på publiceringsdatumet ...

0 kommentarer

Den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista är planerade till 2015. Men innan dess behöver Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg din hjälp. Arkivet ansvarar för de ord i ordlistan som betraktas som provinsiella, alltså ord som förekommer i en eller flera dialekter men inte används i hela landet.

Tjöta, fälad och rabbis är några ord som i dag klassas som provinsiella i Svenska Akademiens ordlista. Genom att svara på enkäter om dialektord kan du vara med och påverka vilka ord som tas med i den kommande upplagan.

Det finns tio enkäter med omkring 50 ord i varje. Du kan klassa orden som dialektala, slang, ålderdomliga eller riksspråkliga. Du väljer också om du känner till dem, om du känner till men inte använder dem eller om du själv använder dem. För att kunna pricka in dig som användare på dialektkartan behöver du också uppge hur gammal du är och var du är uppväxt.

Här hittar du enkäterna.

Anders

0 kommentarer

Hallsberg är platsen för den som vill delta i den första SM-turneringen i Wordfeud. Mästerskapet pågår under lördagen och söndagen. Den som åkt långväga men inte prickat in formen behöver inte sörja tidiga förluster, utan kan trösta sig med att alla deltagare får spela lika många matcher. Samma arrangörer ordnar också seriespel i Wordfeud över nätet.

Den som inte har vägarna förbi Hallsberg kan i stället parkera i tv-soffan en stund. Redan på torsdag kan det vara dags för Peter Englund att meddela vem som tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Han skrev i ett blogginlägg i februari i år att 195 författare föreslagits, varav 48 inte förekommit i diskussionerna tidigare.

I kväll får tv-tittarna chansen att följa med bakom kulisserna hos Svenska Akademien. SVT2 sänder klockan 20 dokumentären Snille och smak – en film om Svenska Akademien. Den går i repris i samma kanal klockan 15.10 på lördagen och klockan 23.15 onsdagen den 9 oktober.

Anders

0 kommentarer

Starkt nedsättande står det i Svenska Akademiens ordlista. Andra ord som också anses vara starkt nedsättande är exempelvis hora och nigger. Kan uppfattas som nedsättande förefaller något mildare – i denna kategori återfinns ord som neger, blatte och bög. Luder är ett ord som kan väcka anstöt medan pucko klassas som nedsättande.

Det är inte första gången som ordet svarting väcker reaktioner. År 1994 hävdade finansmannen Peter Wallenberg i en uppmärksammad tv-intervju att svartingarna i Sydafrika saknade förmåga att leda landet och att apartheidsystemet hade vissa fördelar. Han pudlade snart och medgav att svartingar kunde uppfattas som nedlåtande och därför var olämpligt.

I den trettonde och senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista finns ett knippe ord klassade som starkt nedsättande. Svarting är ett av dem. I föregående upplaga åtföljs ordet i stället av anmärkningen nedsättande; kan väcka anstöt. Det förefaller alltså som att Akademien gjort bedömningen att ordets potential att kränka och såra har växt mellan 1998 års och 2006 års upplagor.

Svarting är belagt i svenskan sedan 1866. Det har gått från att vara neutralt – vilket även neger ansågs vara på den tiden – till nedsättande.

Gårdagens debatt i SVT:s Aktuellt, mellan sportjournalisterna Tommy Engstrand och Erik Niva, handlade också mycket om nu och då. Tommy Engstrand försvarade sin kollega Bosse Hansson, som i helgen välvilligt släpptes in i Radiosportens kommentatorsbås på Råsunda och där beklagade sig över svartingarna på plan. Detta gick också ut i direktsändningen över nätet.

Tommy Engstrand menade att Bosse Hansson hade växt upp under en tid när ett ord som svarting inte ansågs vara nedsättande. Därför låg heller ingen värdering bakom ordvalet.

Erik Niva hävdade att en journalist har en skyldighet att följa sin samtid, och att det inte kunde vara upp till Bosse Hansson eller Tommy Engstrand att avgöra om någon blev kränkt av ett ord som svarting. Även om Erik Niva sade sig ha viss förståelse för Tommy Engstrands förklaring ansåg han att ordvalet var oacceptabelt.

När Bosse Hansson gavs chansen att förklara sitt ordval sade han att han inte hade något emot de svarta spelarna i favoritklubben AIK. Däremot ansåg han att de – fotbollsfostrade i såväl Stockholms förorter som i Ghana och Sierra Leone – representerade samma spelstil, och att det var därför han beklagade sig över att ytterligare en svarting skulle bytas in.

Diskussionen påminner om den som då och då uppstår kring negerboll. De som gärna använder ordet åberopar ofta traditionen, att det var så bakverket kallades när vederbörande växte upp och att det inte fanns några rasistiska värderingar bakom detta.

Många äldre kolleger har slutit upp bakom Bosse Hansson. Tommy Engstrand sade dock att debatten kunde bli en väckarklocka, att det kunde vara dags att resonera på ett annat sätt om ord som kan kränka.

Kanske var detta det viktigaste som sades under diskussionen. Debatten handlar inte om att beröva någon barndomens bakverk eller skolgårdens lekar (Tommy Engstrand berättade att han bland annat lekte nigger). Inte heller om att radera ord eller oönskvärda avsnitt av historien.

Men den som väljer att använda ett ord som svarting bör vara medveten om att valet i dag är långt ifrån neutralt. Det är fritt fram att använda ord som av Svenska Akademien klassas som starkt nedsättande och det är fritt fram att använda ord som kränker. Men är möjligheten att kränka så viktig att den måste utnyttjas? Väger den tyngre än respekt?

Den person som säger svarting behöver inte vara rasist. Men den bör ha i åtanke att ordvalet säger mer om den som använder det än den som utsätts för det.

Här kan du se gårdagens diskussion i Aktuellt. Inslaget börjar 8.30 in i programmet.

Anders

1 kommentarer

Den 3 mars är en historisk dag för bokstaven w:s självständighet. På denna dag är det nämligen sju år sedan Svenska Akademien tog sitt beslut att sära på w och v till följd av ”webbens” intåg. Och för att undvika språkliga misstag: orden tvist och twist betyder ju olika saker.

I samband med tryckningen av 2006 års upplaga av ordboken SAOL, blev därför w den 29:e medlemmen i det svenska alfabetet.

Att bokstäver läggs till i vårt alfabet är ytterst ovanligt och förtjänar att firas. Det anser i alla fall Stockholms typografiska gille som välkomnar alla bokstavstrogna till födelsedagsfest på Rönnells Antikvariat i Stockholm i morgon. Språkvetare, poeter, skribenter och typografer kommer att medverka under en eftermiddag i w:s tecken.

Bokstaven w är ursprungligen en ligatur, det vill säga två sammanskrivna tecken, av två v:n. Den började först användas av anglosaxiska skribenter på 600-talet, för att beteckna halvvokalen /w/, och upptogs senare i tyskan, där den på den tiden uttalades på samma sätt. U och v var fram till 1500-talet bara skilda stilar för att skriva samma bokstav, vilket är anledningen till att man på engelska kallar w för double u.

Helén

0 kommentarer

På tisdag tar professor Tomas Riad plats i Svenska Akademien. I samband med att han formellt väljs in under den årliga högtidssammankomsten håller han sitt inträdestal om sin företrädare på stol nummer sex, författaren Birgitta Trotzig.

För första gången direktsänds sammankomsten i tv. Sändningen från Börshuset i Stockholm börjar klockan 16.45 på tisdagen i SVT:s Kunskapskanalen.

Den som har svårt att hålla sig kan under tiden förbereda sig genom att läsa Tomas Riads artikel Börk börk börk. Ehula hule de chokolad muus publicerad i Språktidningen 2/2008 eller färska intervjuer med honom i Expressen, Svenska Dagbladet och – återigen – Expressen.

Anders

0 kommentarer

"Ursäkterna för att stava fel blir allt färre", skriver Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund i ett blogginlägg. Anledningen: Svenska Akademiens ordlista finns äntligen som app för både Iphone- och Android-mobiler. Appen är gratis och fungerar dessutom utan att vara uppkopplad.

Appen innehåller den senaste versionen av Svenska Akademiens ordlista, den trettonde upplagan som gavs ut år 2006. För den som ägnar sig åt bokstavsspel (och inte har något emot att skaffa sig en smula hjälp på traven ...) finns också en funktion som visar vilka ord som går att bilda av en viss bokstavskombination.

Här kan du ladda ned appen till Iphone och här till operativsystemet Android.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Svenska Akademien