Bokstäverna c, q, w, x och z kan vara på väg in i det färöiska alfabetet. Bakom förslaget står lagtingsledamoten Henrik Old. Men den föreslagna förändringen betraktas inte från alla håll som en välkommen internationalisering.

Det färöiska alfabetet har i dag 29 bokstäver. Genom att ta med c, q, w, x och z skulle antalet bli 34. Hur alfabetet ska se ut är ett politiskt beslut.

Henrik Old är en av veteranerna i lagtinget, det färöiska parlamentet, och har varit parlamentariker i snart 30 år. Han har nu lagt ett förslag som innebär en radikal förändring av alfabetet. Syftet med de fem nya bokstäverna är att göra färöiskan mer internationell.

I dag förekommer bokstäverna c, q, w, x och z i lånord och i personnamn. Det gör, enligt Henrik Old, att det i dag finns något som kan liknas vid två parallella alfabeten. Ett officiellt utan c, q, w, x och z och ett inofficiellt med dessa bokstäver.

Henrik Old anser att det inte går att bortse från att de fem bokstäverna redan i dag används i färöiskan. Att de inte finns i det officiella alfabetet ställer exempelvis till bekymmer för personer som bär namn där någon av dessa bokstäver ingår. De bokstäver han vill inkludera i alfabetet kan heller inte ersättas av befintliga bokstäver i det färöiska alfabetet.

Inom Føroyska málnevndin, Färöarnas motsvarighet till Språkrådet, anser dock att en majoritet att c, q, w, x och z ska hållas utanför alfabetet. Men nämnden säger samtidigt att det är uppenbart att de fem bokstäverna ofta förekommer i färöiskan.

Det blir nu upp till lagtinget att avgöra hur det färöiska alfabetet ska se ut i framtiden. I dag består det av följande bokstäver: a, á, b, d, ð, e, f, g, h, i, í, j, k, l, m, n, o, ó, p, r, s, t, u, ú, v, y, ý, æ och ø.

Anders

2 kommentarer

Norsk lax borde stavas laks även i Sverige. Det handlar inte om en pr-kupp utan är ett sätt att visa varifrån laxen kommer. Det hävdar Line Kjelstrup, talesperson för Norges sjömatsråd, i Aftonbladet.

Svenskarna äter allt mer lax. Under förra året ökade importen från Norge med 34 procent. Totalt exporterade Norge under 2012 över 75 000 ton fisk och skaldjur till Sverige, uppger Aftonbladet.

Den norska laxen dominerar på de svenska fiskdiskarna. Hela 98 procent av den importerade lax som säljs i Sverige har norskt ursprung. Att sälja den som laks är enligt Line Kjelstrup därför ett smidigt sätt för konsumenterna att få koll på var den fångats:

Norsk lax har en stark ställning i Sverige och det här är ett enkelt sätt att visa varifrån fisken kommer.

Stavningen lax är belagd i svenskan sedan år 1520. Frågan är dock hur särskiljande laks skulle bli. Av de återstående 2 importprocenten svarar nämligen Färöarna och Danmark för en stor del, och både på färöiska och danska heter fisken just laks. Den "norska" stavningen återfinns även i huvudkonkurrenternas språk. I framtiden skulle det därmed kunna bli riktigt trångt i laksasken.

Anders

1 kommentarer
Prenumerera på RSS - färöiska