WoW

Ute på nätet blir du någon helt annan: angel, silversmoke, zclonehead| eller varför inte Wittgenstein? Valet är ditt, så länge du håller dig till de regler som spelföretagen eller ägarna till din mötesplats på nätet har bestämt.
Men precis som i verkliga livet kommer ditt namn att påverka hur du blir bemött. Beroende på sammanhang kan du bli respekterad, retad eller rätt och slätt ignorerad. En deltagare i det populära spelet World of warcraft (Wow) har till exempel större chans att tas på allvar om hon ger sin karaktär ett fornnordiskt namn än om hon väljer ett uppenbart Tolkienplagiat. Detta trots att World of warcraft utspelar sig i en fantasyvärld med tydliga kopplingar till Tolkiens färgstarka sagouniversum.
– Väljer du att kalla din alvfigur för Lehgolaz blir du betraktad som ung, fantasilös och nybörjare, säger Charlotte Hagström (lilla bilden) krasst. Hon är etnolog vid Lunds universitet och har forskat om namn och namngivning i flera år. Hennes senaste studieområde är just World of warcraft.
Att ha ett namn är något universellt. Ett samhälle utan namn är knappast möjligt att föreställa sig, och existerar sannolikt inte. Namnen strukturerar världen och skapar ordning.
Vad som är ett passande namn däremot, är en komplicerad historia. Där kommer variabler som kultur och traditioner in. Det handlar om en hårfin balans mellan att passa in och att sticka ut. Detta gäller förstås även på internet.
En Wow-spelare, till exempel, måste smälta in i den fiktiva världen Azeroth, där World of warcraft utspelar sig, och samtidigt markera sin originalitet. Kanske kan man säga att ett bra namn i Azeroth är ett namn som skulle kunna finnas med i Sagan om ringen – men som inte redan finns där. Att välja exakt samma namn som välkända litterära figurer eller andra kändisar är dock förbjudet, om man inte förvränger stavningen (därav det felstavade Legolas ovan). Liknande normer råder i Second life och andra virtuella världar, även om premisserna är annorlunda än i Wow. Att hitta rätt namn på internet kan faktiskt vara ännu viktigare än i verkliga livet, eftersom namnet ofta är det förs­ta du möter när du är uppkopplad.
– Det finns ju helt andra begränsningar för hur du kan se ut i onlinespelen. Du kan, om du har otur, stöta på någon som ser exakt likadan ut som du själv, säger Charlotte Hagström.

Förra året kom hon ut med boken Man är vad man heter – namn och identitet. Den handlar om vilken betydelse namn har, både för den som bär det och för den som hör eller ser det. Om att livet kanske hade blivit annorlunda om man hetat Michelle i stället för Majbritt, Kevin i stället för Karl.
Som hängiven Wow-spelare och dessutom, som alla etnologer, nyfiken på hur männi­skor skapar sin identitet i olika sammanhang, började Charlotte Hagström fundera på namnen i World of warcraft. Det är världens populäraste onlinespel, med över nio miljoner användare. Alla ska de namnge sina avatarer (spelkaraktärer) vare sig dessa är nattalver, dvärgar, troll eller människor. Den som träder in i Azeroth möts av en störtflod av namn som kan te sig mer eller mindre begripliga. En dvärg kan heta Telefon, eller Prozac. En människa Leord, xDarkDrifterx eller Plastdunk. En natt­alv kan heta Fåret eller Braindamage. Ett namn kan innebära att du blir utmanad på duell eller tillfrågad om hjälp. Det kan leda till att du blir tillbedd som erfaren veteran eller stämplad som korkad nybörjare. Som en spelare Charlotte Hagström intervjuat säger: ”En person som har namnet xxxBadAssxxx är troligen en person som inte bryr sig om spelet i sig utan bara spelar det för att alla andra gör det.”
Att välja ett namn som ”sabbar känslan” är ett svårt brott i spelvärlden. Då riskerar man att bli rapporterad för en game master, som har mandat att dela ut varningar eller stänga av spelaren. Men då handlar det om namn som har rasistisk eller på annat sätt kränkande innebörd. Av spelets diskussionsforum att döma är det betydligt vanligare med ilska över medspelare som inte fattar vilka namn som passar på Wow. ”Det är störande att möta någon som heter Aprikossylt”, som en spelare irriterat uttrycker sig.
Charlotte Hagström själv bedriver sitt fältarbete i World of warcraft som jägare.
Hon placerar sig på strategiska platser och antecknar vad folk heter. Hon följer också de heta namndiskussionerna som förs i den generella chatten eller på spelets forum. Dessutom har hon, via olika bloggar och hemsidor, fått kontakt med Wow-spelare som är villiga att berätta om sina avatarers namn.
–?Jag har stött på figurer namngivna efter migränmediciner, medicinalväxter, författare och filosofer. För många tar det ett tag innan de upptäcker om namnet är ”rätt” eller inte. Och det går inte att ändra – har man döpt sin avatar till Snuttefjuttan och ångrar sig så finns ingen annan väg än att trycka på delete.

De flesta väljer därför sitt namn med stor omsorg. En spelare berättar om hur han valt namnet Haemon till sin krigare, eftersom denne gestalt i grekisk mytologi – kung Kreons olycklige son – påminde honom om hans egen relation till sin far. En annan berättar hur han namngav sin kvinnliga magiker efter favoritgitarristen Ritchie Blackmore. Men först översatte han dennes efternamn till svenska och la till ändelsen -ir för att få det att låta mer isländskt. Svartmerir var född.

Trots att spelforskning är ett snabbt växande fält i den akademiska världen har få intresserat sig för namn. I Sverige är Charlotte Hagström den enda som har valt ämnet för sin forskning, åtminstone på högre nivå. Hennes ambition är att starta ett projekt som innefattar all internetnärvaro, även e-post.
I sitt arbete som lärare har hon själv funderat på vad en e-postadress betyder för hur en avsändare bemöts. Har det någon betydelse för den som mottar en hemtenta via mejl om den kommer från någon som kallar sig Sugarbaby snarare än Sara Svensson? För en presumtiv arbetsgivare? Den strategiska namngivningen kan få konsekvenser – som när vuxna män kallar sig för Alexandra när de rör sig i yngre flickors internetmiljöer.
I World of warcraft kan spelarna gå samman i grupper, så kallade guilds, som samarbetar kring olika uppdrag. I Charlotte Hagströms guild finns bara akademiker med intresse för spel och internet: litteraturvetare, sociologer, spelforskare. Nu håller de på att skriva en antologi tillsammans, The World of warcraft reader – digital culture, play and identity, som kommer ut till våren. I den skriver Charlotte Hagström om sin forskning om namngivning.

Allt större del av våra liv levs ute på nätet, och de skepnader vi antar där blir också en del av vår verkliga identitet. Den israeliska forskaren Haya Beshar-Israeli beskriver i en uppsats svårigheterna med att överge ett namn och tvingas ta ett annat. Hennes exempel är signaturen Bonehead som en dag blir uppmärksam på att hans namn kan föra tankarna till nynazism och skinnskallar. Att byta namn blev ett nödvändigt, men samtidigt ångestladdat beslut. Bonehead var ju känd som just Bonehead i hela sin nätbaserade bekantskapskrets. Efter en lång tids funderande bestämde han sig för att låta sig förvandlas till Clonehead – en klonad version av det gamla namnet. Han hade hittat sin nya identitet, och var redo att återfödas i ettornas och nollornas virtuella verklighet.