Vågar du också visa alla dina felslag?
Innan jag började arbeta som journalist var jag pausforskare. Jag arbetade i en tvärvetenskaplig forskargrupp på Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm och studerade skribenter som inte skrev. Jag analyserade de korta, och ofta omedvetna, pauser som vi tar när vi skriver. Hur långa var de? Fanns det några mönster? Skilde sig pausernas längd och frekvens mellan olika skribenter och mellan olika typer av texter?
För att kunna räkna pauserna "loggade" vi skribenter. Vi gav dem skrivuppgifter och spelade sedan med hjälp av datorn in varje tangentnedslag och musklick. Allt som hände fick en tidsmarkering så att vi sedan kunde spela upp hur texten växte fram i samma hastighet som skribenten skrev.
Jag fick anledning att åter fundera över dessa pauser när jag fick se Googles nya kommunikationsprogram Wave. Enligt upphovsmännen är det en ny fantastisk kommunikationsteknik som till och med ska kunna ersätta e-post.
Det nya är att allt syns direkt hos alla som deltar. Det är som en direktsändning av det du gör på tangentbordet. Om någon du bjudit in att kommunicera med inte skulle vara vid sin dator kan den personen spela upp konversationen efteråt. Det var det som fick mig att minnas mina gamla skrivexperiment och hur tekniken påverkar språket.
Om Wave är så revolutionerande som Google vill göra gällande återstår att se. Olle Lidbom, som skriver om språkteknik i Språktidningen, har testat. Han är inte imponerad. Läs mer om det på sidan 86.
Hur fort läser du nu? Du väljer själv. Tänk om du hade lyssnat i stället; då skulle jag ha valt takten. Det har länge varit en viktig skillnad mellan skrivet och talat språk. Med Googles Wave minskar den skillnaden ytterligare. Redan har sms, chatt och e-post ökat graden av dialog i skrift.
Säkert kommer denna förändring att påverka allt språk. Men inte på skalan bättre-sämre. Vi ser inga tecken på att tekniken skulle medverka till "förflackning" av språket. Nej, det vi ser är att skriftspråket kommer att bli än mer diversifierat. Och med det troligen rikare. För oss som är nyfikna på språk är det bara att se nästa decennium an med glädje.
