Utländsk brytning skorrar i rätten

Det är bäst att besvara åklagarens frågor på prickfri svenska, annars kan rättsprocessen gå snett. Svaren ska dessutom vara lagom långa i förhållande till svensk kulturpraxis.

Kognitionsforskaren Niklas Torstensson har specialgranskat dialoger i domstolen, och kommit fram till att brytning kan göra att vittnet uppfattas negativt. Det som inverkar är den bild vi får av personen via rösten; varifrån vi tror att han eller hon kommer och vad vi associerar med den delen av världen. Både det dagspolitiska läget och olika stereotyper formar bilden.

Förutom brytningen är kulturskillnader i dialogen en viktig orsak till att kommunikationen misslyckas. Niklas Torstensson tar upp ett exempel i radioprogrammet Språket  i P1. Det handlar om på vilket sätt man besvarar en fråga. I en viss kultur kan det vara brukligt att ge ett utförligt svar på en fråga man uppfattar som viktig, medan det i Sverige räcker med ett enkelt ja eller nej. Om vittnet då svarar med en lång harang, är risken att åklagaren tror att vittnet försöker slingra sig eller undvika att svara på frågan.