Två språk räcker i Sverige

I Språktidningen 3/08 säger Patrik Hadenius i ledaren att man är ”riktigt skärpt bara på sitt modersmål”. Jag undrar: Where is the evidence?

Jag tycker det är för jävligt att personer som bott i trettio år i Sverige kräver och får tolkhjälp. Om jag som flykting togs emot i Azerbajdzjan, Paraguay eller Gabon, skulle jag inte drömma om att begära rätt att babbla svenska och kräva tolk.

Däremot skulle man införa regeln att i Sverige talar man antingen svenska eller engelska, om man bott i landet mer än X år och/eller begär svenskt medborgarskap. Man får naturligtvis gärna dessutom tala vilka och hur många språk som helst, men ska kunna tala ett av de två språk som talas i Sverige. Fredrik Reinfeldt och hans finländske kollega gör det självklara, talar engelska med varandra, precis som när jag träffar mina professorskolleger från Helskinki, Turku eller Oulu.