Språkligt mätproblem
Fråga
Tack för en intressant tidning, men nu har jag på kort tid sett två i mitt tycke grova feltolkningar. Det första gällde afrikaans (Språktidningen 1/08) som sades inneha tredjeplatsen av talade språk i Sydafrika. Och i 2/08 handlade det om språk i Sverige, där finska och arabiska sades inneha andra och tredjeplats. Engelska kom först på tiondeplats. Hade så varit fallet, skulle väl allt tal om anglifiering vara totalt ryckt ur luften?
Nej, troligen är engelskan det mest talade språket i Sydafrika och det näst mest talade språket i Sverige! Oavsett om man räknar antalet personer som någorlunda behärskar språket eller andel av de totalt uttalade, skrivna och lästa orden... Att räkna antalet personer med språket som modersmål och därur utläsa språkets ställning i populationen som helhet, verkar ju helt missvisande.
Svar
Du har helt rätt i att det finns olika sätt att mäta vilka språk som dominerar. Nästan alla är dock behäftade med stora problem. Hur ska till exempel det som sägs hemma i soffan räknas i förhållande till det som sägs på tv? Ska ett ord i en tidning räknas lika med ett ord som sägs på en skolgård?
Vad som finns är dock resultatet av enskilda undersökningar. Till exempel en EU-enkät nyligen, där 89 procent av européerna ansåg sig behärska engelska, 28 procent tyska och 10 procent franska.
Det är svårt att mäta modersmålstalare, men det är likväl enklare än många andra metoder. Inte minst kan vi anta att de som har samma modersmål har en någorlunda jämn kompetens.
De flesta vet att engelskan är utbredd i Sverige, speciellt om man räknar in andraspråkstalarna. Men det är nog inte lika känt att arabiskan nu är Sveriges tredje mest talade språk, enligt Mikael Parkvalls beräkning.
