Nu får HON träda fram

"Hon blev riksbekant för sin kamp mot nazister och mc-gäng". Så står det under uppslagsordet riksbekant i Svensk ordbok, SO, nyligen utgiven av Svenska Akademien. Slår du upp samma ord i föregångaren, Nationalencyklopedins ordbok, är exemplet i stället "den numera rikbekante utförsåkaren". En man har blivit en kvinna. Redaktionen för den nya ordboken, som har sitt säte på Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, har ansträngt sig extra för att det ska vara lika många hon som han i exempelmeningarna. Och för att riktigt slå an den könsneutrala tonen hittar man exemplet "han står i köket och bakar" under uppslagsordet baka.

SO lanserades i september i år. Det är en bjässe i två band med 65 000 uppslagsord, fördelade på drygt 3 700 sidor. Här finns inte bara orden, deras former och betydelser. Här finns också exempel på hur de kan användas, fasta fraser och vanliga sammansättningar tillsammans med historiska uppgifter, anekdoter och stilrutor. Medan Svenska Akademiens ordbok, SAOB, är en historisk ordbok, är SO en nutidsordbok som ska spegla och definiera ordbruket som det ser ut just nu.

SO är en utvidgning och omarbetning av Nationalencyklopedins ordbok och Norstedts Svensk ordbok. Alla dessa tre ordböcker bygger på samma grundmaterial: en lexikalisk databas som samlats och fortsätter att växa vid Göteborgs universitet. Denna databas hämtar i sin tur näring i Språkbanken, som beskrevs i Språktidningen 5/08 - en gigantisk samling svenska texter. Här finns böcker, tidningsartiklar och annat publicerad skrift. Materialet täcker dock inte alla typer av svenskt skriftspråk. Webbplatser, bloggar, chattar eller sms finns inte med.

- Vi vill spegla gott språk, säger Sture Allén, vetenskaplig rådgivare till ordboken och initiativtagare till den lexikala databas som ligger till grund för ordböckerna. Därför väljer vi endast tryckta texter.

Inte heller så mycket talspråk hittar du i ordboken. Här har man valt en annan väg än det jämförbart stora ordboksarbetet i grannlandet Danmark. Där gavs Den danske ordbog ut 2003-05, med ungefär samma omfång och ambitionsnivå. Dess språkmaterial innehåller även talspråk och elektronisk text.

Den danska ordboken lägger också stor vikt vid att de språkliga exemplen ska vara autentiska, medan de i SO kan vara konstruerade eller redigerade för att öka tydligheten. På uppslagsordet abakadabra står "trollkarlen sade sitt abrakadabra". Slår man upp motsvarande i den danska ordboken ges i stället exemplet "Du lægger nu den ene joker oven på den anden og siger abracadabra". Det står också att exemplet kommer från en privat webbsida och publicerades 2001.

Nutida språkbruk speglas förstås också i klassikern Svenska Akademiens ordlista, SAOL, men i SO får man reda på betydligt mer om varje uppslagsord. Där finns till exempel drygt tusen "bevingade sentenser". Slår man på pudel får man idiomen klok som en pudel, pudelns kärna och göra en pudel. I en extra stilruta får man också reda på att uttrycket göra en pudel myntades år 2002. Man får också veta vad göra en X, eller göra en X-are, mer generellt betyder.

Det mest slående med SO är kanske de historiska uppgifterna. Varje ord är angivet med ett årtal för första kända förekomst. Tomat kom till exempel till svenskan 1761, ketchup kom 1931 och ketchupeffekt 1974. Historiska uppgifter är visserligen inget nytt i ordböcker, men slår man till exempel upp olämplig syns skillnaden. I Nationalencyklopedins ordbok står att ordet är från yngre fornsvensk tid, medan det i SO dateras exakt till 1497 och en brevväxling mellan riksföreståndaren Sten Sture och ärkebiskop Jakob Ulfsson.

- Jo, det är minst sagt ett stort arbete, säger  Sven-Göran Malmgren, SO:s huvudredaktör och professor i nordiska språk i Göteborg.

Han berättar att man i arbetet med ordboken till omkring 60 procent har använt SAOB. Ord som är äldre än 1526 ger SAOB ingen upplysning om, liksom ord som är nyare än när bandet publicerades. Sven-Göran Malmgren erkänner att det är historiken han är mest stolt över:

- Särskilt årtalen och källorna för 9 000 fornsvenska belägg. Det är ett väldigt arbete bakom det, gjort i första hand av Sven Lövfors.

Man undrar vilket ord som är äldst. Ord som säga och dag är riktigt gamla. Men ordet jag är enligt SO äldst. Det finns på ett runristat silverspänne, funnet i Gårdlösa i Skåne, daterat till 200-300-tal.